För en vision om hållbar livsmedelsförsörjning

Jag vill bidra till att bygga en hållbar vision för livsmedelsförsörjning och skapa goda exempel tillsammans med andra. I detta blogginlägg kommer jag att bygga på med relaterade tankar, fakta och inspiration. Kanske leder det till ett projekt eller verksamhet i samarbete med personer med liknande visioner. Kommentera och tipsa gärna om mer som passar in!
Detta inlägg är bara precis påbörjat -  inte färdigt. Under många år har jag läst och hört och tänkt Men jag har inte samlat ihop. Bidra gärna med länktips!

Utmaningar

1. Sveriges självförsörjningsgrad är låg och sårbarheten är hög. "Sverige klarar inte många dagar utan livsmedelsimport".  Livsmedelsverket: "Ingen myndighet har i dag ett helhetsansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning". Johan Kuylenstierna (SRC) och Lisa Senderby Forsse (SLU): "Sverige är sårbart för globala förändringar". (via ATL)Therese Frisell, Livsmedelsverket: "I en krissituation måste vi använda mindre maskinkraft, mer arbetskraft, och byta ut spannmål mot rotfrukter, samt gris och kyckling mot naturbeteskött. Lantbruket kan inte ensamt fixa detta, de behöver extra arbetskraft." "Vi måste också bygga ett samhälle som har större beredskap och inte är lika sårbart som dagens samhälle är mot extrema väderhändelser."
2. Antalet jordbrukare i Sverige minskar. "Så många som 9 av 10 jordbrukare på slättbygden har lagt ner de senaste 25 åren". 
3. Det nuvarande jordbruket är beroende av fossil energi till konstgödning, besprutning, transporter med mera. 
4. Våra vattendrag lider av övergödning, bland annat från avloppsvatten (våra toaletter) och jordbruk.
5. Sverige har haft och kommer att få ett stort inflöde av flyktingar. 10% av flyktingarna lider av posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Enligt Sveriges radios P1 saknas 9000 vårdplatser.
6. Brist på hjälp, vårdplatser, bostäder och arbeten till såväl nysvenskar och "gammelsvenskar". 

Metoder och inspiration som kan kombineras för att möta utmaningarna

Refarm 2030 - ny aktör för livsmedelsförsörjning

Refarm 2030 – inspirationsanförande

Fem i tio ringde Gösta och frågade om jag ville spana i min personliga Refarm 2030-kristallkula – och återberätta vad jag ser – på 3 minuter.

3 minuter är maxlängden för en schlagerlåt.

Tänk om vi med Refarm 2030, precis som med 30 schlagerlåtar i en schlagerturné, kan engagera Sveriges befolkning att lägga 6 miljoner röster på sina 12 favoriter. 2030 utser vi inte en vinnare, utan presenterar stolt ett brett fält med värdiga finalister.

I finalen 2030 kommer vi se en mångfald av lösningar. Pallkragar i bostadskvarter, kamelfarmer och växthus på höjden kan precis som idag tillhöra framtidens melodi. Men frågan är om 70-talsvinnaren Waterloo kommer att gå till andra chansen? Eller ses vattenklosetten, med folkets nya kretsloppsglasögon, som något vi vill spola för gott? Uuuuuundo…

I Skåne har vi inte bara Sanna Nielsen, Måns Zelmerlöw, Hasse Andersson och Frans. Föreningen Skånes folkhögskolor valde vid sitt årsmöte i förra veckan in sin 18:e medlem, Holma folkhögskola. Den nya folkhögskolan i Lund existerar sedan årsskiftet. Under detta år leds, vid sidan av allmän linje, utbildningar i småskaligt ekologiskt jordbruk, stadsodling, skogsträdgård och resilient entreprenörskap. Vid föreningen Skånes folkhögskolors årsmöte efterlyste jag de folkhögskolor i Skåne som tagit de första spadtagen, odlar i pallkragar och skördar flytande guld från sina bikupor. Min vision växte den där måndagen. Jag såg framför mig hur folkhögskolorna återtar sin ursprungliga roll, den att utbilda Sveriges jordbrukare. Men denna gång är det inte de gamla böndernas söner, utan 2020-talets nya livsmedelsproducenter som bildas.

I folkhögskolornas utbud existerar redan Grön SFI. På bred front skolas nyanlända inte bara i svenska för invandrare. I kursen ingår att lära sig att hantera röjsåg för att kunna bedriva naturvård. I kristallkulan ser jag att 2020-talets Gröna SFI använder sig av många fler verktyg – från grep och pendelhacka till häst och solcellsdrivna traktorer.

Om vi fångas av en stormvind eller kanske ännu mer dramatiskt, en solstorm, före år 2030 så kommer vi inte att stå där och tralla If I were sorry. Vi stämmer upp i We are the heroes of our time och går ut och skördar frukterna i de skogsträdgårdar vi planerade 2016 och planterade 2017. Vi kommer att skörda guld och gröna skogar.

Jag ser fram emot att bidra till att skriva de nya hitlåtarna och att sjunga tillsammans med er!

/Sara Nelson

på tåget från Lund mot Växjö

2016-03-14

Texten ovan läste jag upp strax före årsmötet för Refarm 2030 öppnade. Utdrag ur ett av Refarm 2030-dokumenten: 

5 Inspiration och fokus

Föreningen Refarm 2030 samlar näringsliv, organisationer, kommuner, regioner, akademi och annan utbildning samt enskilda som vill samarbeta för att utveckla svensk livsmedels- och matproduktion till ett europeiskt föredöme. Föreningstanken föddes på konferensen Refarm Europe i september 2015 i Växjö. Deltagare från hela landet slöt upp. ... Refarm 2030 verkar för att stärka alla medlemmar i deras befintliga och nya roller, med ökad samverkan land och stad över hela Sverige som drivkraft.

 Inriktning för föreningens arbete, steg för steg:

• Bygga ett hållbart samhälle med maten som brygga, redskap och jobbskapare och se stadsodling som en del av en hållbar stadsutveckling.
• Öka livsmedelsproduktionen i Sverige
• Uppmuntra forskning om stadens matproduktion
• Lyfta fram hortikultur kombinerat med vattenbruk
• Arbeta för en minskad miljö- och klimatbelastning från maten
• Aktivera våra igenväxande landskap
• Utveckla stadsjordbrukens roll som landsbygdsambassader
•  Utveckla/synliggöra ”experimentområden” för nya grödor, produktionsformer och samarbeten på landsbygden.
• I samverkan med invandrade svenskar undersöka möjligheter ömsesidig anpassning av lokal livsmedelsproduktion – för traditionell matlagning och att kunna nyttja invandrad nyckelkompetens på matområdet.
•  Uppmärksamma värdet av stadsodling och sociala möten
• Integrera nyanlända i samhället via stadsodling

6 Gå med som medlem

Företag, myndigheter, kommuner, regioner, organisationer och enskilda personer kan vara medlemmar i Refarm 2030. Föreningen för dig/er som driver stadsodling, storskaliga eller mindre växthus för spillvärme eller fristående, stadsbruk, stadsjordbruk, fiskodling aquaponic- bruk – kort sagt livsmedels­produktion i smått som stort. Eller för dig som vill vara med och utveckla och driva detta i framtiden.

7 Medlemsnytta – var med från början – det lönar sig!

Du får möjlighet att i ett tidigt skede ingå i konsortier, projektgrupper för att tillsammans forma och göra större omfattande ansökningar angående olika utvecklingsprojekt som utlyses av främst nationella myndigheter och liknande. Fler och fler ansökningar hos Vinnova, Tillväxtverket, Formas, Jordbruksverket samt EU:s fonder kräver ansökningar med olika partner. Här har Refarm 2030 möjlighet att snabbt formera sig när olika ansökningar utlyses. De första med­lemsavgifterna är extra värdefulla då de i bästa fall kan ”växlas upp” med regionalt utvecklingsstöd

...  Mer kommer på en Refarm 2030-hemsida inom kort.

Rockström sommarpratar

Johan Rockströms sommarprat 2015 är en kondenserad samling vetenskapliga fakta och inspiration. Här några citat: (OBS! Ej färdigskrivet.)

• Sedan 25 år visar vetenskapen entydigt att vi börjar slå i taket för planetens stabilitet. 
• Vi kan inte lita på tur i framtiden. 
• Visste ni att om vi följer samma utveckling som idag kommer jorden bli 3 till 4 grader varmare år 2100,  havsytan blir upp till en meter högre än idag. Miljökatastrofer blir något normalt. Översvämingar , Torka. Det är bara om bara 85 år. Det är en plats jorden inte varit på de senaste 4–5 miljoner åren. 
• Snart passerar vi en grads uppvärmning. Om vi passerar 2-graderspunkten så kollapsar troligen världens korallrev. Nånstans vid 3–4 grader så kollapsar … Vid 5–6 grader smälter Arkits is och havsnivån 6–7 meter (...
•  Planeten har satt upp stoppskylt efter stoppskylt. Antarktis: Bang!, Regnskogen: Bang!
• forts. följer
• Vi är den första generationen som vet att vi kan underminera jorden. 
• För att klara 2-gradersmålet så 
• Ett försäkringsbolag i Frankrike (Axa?) har dragit sig ur alla investeringar i kol, gas och olja. Det är för riskabelt. Fler följer efter.

Peter Diamandis, som skrivit boken Abundance, driver tesen "att nu när vi står inför en ny revolution, en ny digital revolution, så kan vi antagligen generera ett överflöd åt alla inom en generation." Johan Rockström undrar om vi kan ställa två krav; maximal välfärd OCH att det SAMTIDIGT sker inom planetens gränser?

Kostnaden för att inte lösa klimatproblemen är ca 4–5% av Bruttonationalprodukten. När Rockström frågade Nicholas Stern vad han tror kostnaden är för att gå ifrån den fossila eran så är svaret att det inte blir en kostnad. Det blir en vinst. Regleringar som hotar göra användning av fossil energi dyrare kommer att generera en strid ström av innovationer och lösningar som vi idag inte kan fantisera om. De kommer att innebära en mängd besparingar.

Den globala ledarskapstänkaren Simon Sinek berättar om hur minoriteter får skiften att ske. När 15–18 procent av befolkningen tror på en idé så tippar världen. I varje population finns 2–3 procent "fanatiker" och upp till 10 procent pålästa och engagerade "early adopters". Då är vi uppe på ungefär 12%. 6–8% saknas. De kommer inte från de 10% som är förnekare. De finns alltid. Glöm dem. Mittemellan extremerna finns den stora massan, cirka 70%. Hälften köper alltid de billigaste tomaterna, oavsett vad du säger. Den andra halvan är passiva efterföljare. De lyssnar och kan ta efter. Men du når dem inte med besked om vad de ska göra utan med visioner och beskrivningar av varför  - Varför kan vi leva bättre på en hållbar planet? Hur ser visionen ut? När drömmen blivit sann så … Rockström gav exempel genom att berätta om den "lilla klimatdemonstrationen" som förväntades locka ca 50.000 människor i New York under de senaste klimatsamtalen. 450.000 människor kom. Samtidigt demonstrerades i över 100 länder runt om på planeten.
Rockström avslutar i en positiv ton som fyller mig med energi.

Jag är glad över att Johan Rockström fått så många lyssnare, både bland beslutsfattare och "den tysta majoriteten". Jag kommer att sprida länken till hans sommarprat och referera till citat. Dock finns en liten "tagg" som stör mig i Johan Rockströms berättelse. Pella Thiel har beskrivit den väl i sitt reflekterande blogginlägg. Kanske beror den lilla "taggen" på att Johan Rockström, som han själv säger, kanske tillhör de där 10% som är "early adopters", som låter sig övertygas av vetenskapen, medan jag och Pella kanske tillhör de där 2–3 procenten "fanatiker". Kanske beror det bara på att Rockström är taktisk och att det inte går att få in allt i ett sommarprogram. Här bloggar han själv om behovet av livsstilsförändringar och ger förslag på stegvisa förändringar som var och en kan göra i sina liv.
Världen behöver fler som Johan Rockström, personer som kan kommunicera allvaret och samtidigt ingjuta hopp! Men världen behöver även efterföljare. Bli en planetskötare du med! Börja med att skriva under Earth Statement på www.Earthstatement.org. Varför?

Läs även Johans ord på Supemiljöbloggen!

/Sara
Planetskötare

När pusselbitarna trillar på plats - en känsla av flow

Foto: Sara trollar fram rekvisita till bi-teater. Foto från Staffans Björklunds teater.

Detta är mer en dagboksanteckning än ett ekobloggsinlägg. Men dagböcker bara tenderar att försvinna.
Idag fick jag en sån där känsla av flow och att jag plötsligt ser hur pusselbitarna passar ihop. När Staffan Björklund förra hösten berättade att han hade en internationell dockteaterfestival på gång och ville ha med mig så tänkte jag att det var ännu ett knasigt steg bort från min "karriär" som civilingenjör och hållbar stadsutvecklare. Men idag klickade några pusselbitar.

• Jag har hållit ganska många föredrag. Oftast har det känts bra. Men det har varit rätt långt mellan tillfällena och med olika innehåll var gång. En hel del övande. Under fyra dagar har jag fått chansen att utifrån ett manus, delvis skrivet av en vän, improvisera fram en föreställning som fångar både barn och vuxna, med humor, delaktighet och pedagogiska poänger. Självklart är detta en erfarenhet som jag bär med mig till framtida framträdanden - och med andra åhörare. Tack Staffan för förtroendet.
• Idag träffade jag en Jonas från Landskrona. Han visade ekologisk fisk där under festivalen. Han vet vad resiliens är. Vi har nätverk som kan matchas ihop. Vet inte till vad, när och hur. Men det kändes bra.
• En av besökarna på festivalen var en gammal kontakt jag stött ihop med i olika sammanhang. Just nu jobbar hon som klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen - vilket fick mig att åter igen tänka på det där Region Skåne miljöanslaget för ett projekt kring resiliens. Jag är välkommen att höra av mig. 
• En bekant till Staffan är Jytte. Jytte har arbetat med barn, ekologi och teater, har startat en teater och ett ekologiskt inspirationshus. Hon kom fram efter föreställning och workshop och gav mig fina ord. Jytte bor i en ekoby i Roskilde. Jag har hittat ännu en "kindered spirit" vill jag nog påstå. 

Medan jag lagade mat och åt på kvällen så lyssnade jag till Johan Rockströms sommarprat. Det ska lyssnas om, inspirera till ingredienser i föredrag och till insändare. "Världen behöver verkligen en Nelson Mandela för klimat och global hålbarhet."

Sedan gammalt har jag tankar om att jag vill omsätta forskares fakta till praktik. Forska vill jag också. Men det är mycket jag vill. Var sak har sin tid.

Det är klart att barnen ska få ett minne

Foto: unicef.se/operationdagsverke

I förra veckan la jag glatt pengar till skolbarn som samlade in pengar genom Operation dagsverke. Pengarna samlades in för att ge skolbarn i Tanzania rent vatten att dricka och för hygien. Barnen från årskurs 7 i Lund visste mycket väl vad de insamlade pengarna skulle gå till. Härligt!

Igår satt jag med ett gäng fina personer som kommer att ge nära hundra skolbarn i Lunds kommun en fantastisk vecka genom kulturskolans satsning på kultur-kollo. Jag ska leda en odlingsgrupp. Så kom en fråga upp om att ge barnen som ska dansa och öva cirkus varsin egen vattenflaska av plast. Motivet var att de kommer att behöva dricka mycket och att flaskan blir ett trevligt minne. Fin tanke!

Foto: kalvinknatet.se

Men jag utbrast "inte kan vi ge dem plastflaskor!" I färskt minne hade jag bilden av tusentals tröjor som delades ut i samband med Kalvinknatet i måndags och hundratals orangea plastflaskor som delades ut av en bank på samma gräsmatta. Yngsta dottern tackade nej till T-shirt och flaska denna gång. Vi hade redan fyra liknande tröjor - tre från storasyster och en från förra året. En av dessa tröjor har använts mer än tre gånger - övriga har bara legat oanvända. Barnen har andra tröjor. Mitt minne består inte av ännu en t-shirt i loppislådan utan av bilden av en sprallig tjej som saktar ner för att vänta in sin kompis som hamnat lite bakom i trängseln under loppet.

Jag har i smyg kasserat en handfull plastflaskor som barnen fått eller vunnit vid olika tillfällen. Det räcker att öppna korken och lukta i flaskan för att inse att detta inte är något som jag skulle vilja dricka ur.

Redan när jag cyklade hem från mötet så var jag trött på mig själv. Jag känner mig som en gnälltant och partydödare. Jag kunde ha frågat Hur skulle vi kunna ge barnen ett minne som inte är kopplat till slit-och-släng? eller  Visst kan väl barnen få i sig vatten utan att behöva plastflaskor? Hur kan vi säkra en plats och rutin för användning av vanliga vattenglas? Jag kunde även ha suttit tyst.

Foto: tinobombino.blogspot.se

Men tankarna gnagde. Varför är det så svårt att koppla miljö och hälsa till vår vardag? Och varför är det så mycket lättare att koppla omtanke till välgörenhet nånstans långt borta? Varför behöver vi prylar som belöning, minne och uppmuntran? Väl hemma hade jag tänkt ut att som minne vore det väl roligt med något relaterat till cirkus - jongleringsbollar eller jongleringsdukar? Kanske till och med skapa egna bollar av ballonger eller återbrukade tyger i Stenkrossens anda. Och dansbarnen: Jag hade gärna fått en lista över låtarna som dansats till - kanske nedskrivna på ett papper och upplagda i en Spotifylista - hellre än en vattenflaska. Och nog måste det går att organisera ett dussin barn att dricka vatten ur vanliga vattenglas utan att de riskerar att få glaskross under fötterna?

Vilka signaler skickar vi till barnen när de ena veckan uppmanas att hjälpa fattiga barn att få rent vatten i Afrika och i nästa stund överöses av produkter som försämrar vattenkvalitén i världen och ökar mängden skadliga kemikalier i deras egna kroppar?

Foto: theecologist.org

Idag flimrade ett foto förbi på Facebook. En barn utan armar och ben, med skador från livet i livmodern. Mamman till barnet hade arbetat på en tomatplantage som besprutats kraftigt.

Annars är bomull en av världens mest besprutade grödor. Bomull som kläder tillverkas av. Trycken på plaggen innehåller ofta mjukgörare, så kallade ftalater. Ftalater är erkända som hormonstörare.

Plastflaskor och andra plastföremål i vår vardag innehåller var för sig små mängder kemikalier. Vi kan inte undvika allt, nu på en gång. Men där vi kan välja alternativ känns det dumt att inte göra så.

• I snitt går det åt nästan ett kilo kemikalier när en vanlig T-tröja produceras (kemi.se). 
• Studies have estimated the human impact from pesticides used on cotton to be as high as 20,000 people killed and 3 million poisoned every year (IISD/WWF 1997). 

Det finns alternativ. 

• DEM collective är ett exempel på profilföretag som tillverkar tröjor av schyssta material och med schyssta villkor.
• Det finns många med kunskap. Klicka HÄR och läs Naturskyddsföreningens tips, tio sätt att undvika kemikalier hemma. Nummer 3 Undvika att köpa platsprylar. Det är "smart att välja bort plasten när det finns andra alternativ, särskilt när det handlar om produkter som är nära mat och barn."

Foto: Från filmen Ekoeffekten. Se den!

Vi behöver inte belasta barnen med info om alla kemikalier i deras vardag.
Vi kan ge barnen mat, vatten, belöningar och uppmuntran som inte pajar jordklotet och hälsan för barnen själva i framtiden eller för barn i andra länder.
Vi kan vara kreativa och tänka ut alternativ. Det är ju onödigt att grusa ett fint minne med vetskapen om att jag har ätit insektsmedel, druckit hormonstörande ämnen och medverkat till att valar har ett ton plast i magen och att barn föds missbildade i Kina och Sydamerika.

Ett minne kan var en stärkt självkänsla, en ny färdighet eller en känsla av gemenskap. Ofta kan ett fysiskt föremål medverka till blir jag påmind om hur känslan uppkommit. Men det är inte alltid nödvändigt.

Omställning med romer och rumänska tiggare?

En kvinna utan för min lokala ICA-butik har försatt mig i ständiga grubblerier. Vi stöttar henne här på området där jag bor. Sydsvenskan skrev en artikel om det. 

Jag skrev följande inlägg på Facebook. Många har tänkt liknande tankar och jag fick fina tips. För att inte tappa bort tråden lägger jag in den här och kan fylla på efterhand det dyker upp mer tips, tankar och inspiration.

Från Facebook 14 oktober 2014:

Jag funderar på långtiktiga projekt för att jobba med Rumänska tiggare. 

I Sverige är jag med i Omställningsnätverket. Många här funderar på hur vi ska klara framtida kriser (med tanke på peak oil, bostadsbubbla o.s.v.), lär oss odla, några bygger tiny houses (Markus Skoog t.ex.) på hjul och "off grid". Södra Rörums Sambruk funderar på att öppna sin gård för folk som vill lära sig mer genom att erbjuda "Ett år med omställning".

Jag tänker - finns det inte någon som kunde tänkas nappa på en idé att genomföra ett omställnigsprojekt med romer i Rumänien? Nog måste det går att söka EU-pengar för det? Jag kunde tänka mig att vara med på ett hörn. Om inte 2015, så förbereda för 2016?

• Bi Brittinger Fransson Thimmayya, Hanna Karlsson, Elin Pettersson och 8 andragillar detta.
• 1 delning
• 

  Lina Olivia Gustavsson bra tankar! har grunnat på detta också...

  14 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Jenny Eriksson Jag är gärna med på något hörn jag med.

  12 tim · Sluta gilla · 1
• 

  Helene Gallis Ta gjerne kontakt med min miljøparti-kollega og venn Eirik Gram Franck, han har jobbet med flere miljøprosjekter med Romfolk i Romania, blant annet konstruksjon av halmhus og utvikling av lokale, miljøvennlige arbeidsplasser. Han kan kanskje hjelpe deg å komme i kontakt med lokale organisasjoner/partnere i Romania, for eksempel 

  9 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Thomas Mogren Låt oss prata @framtidsveckan Malmö: Sofielund?!

  4 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Sara Nelson Tack Helene Gallis för fantastiskt tips. Och alla andra som går i liknande tankar. I nuläget tror jag inte det är jag som ska driva denna tanke vidare. Men saker och ting kan ändra sig. 
  Om någon annan tar initiativ så stöttar jag gärna! Hur hålls denna tanke vid liv?.. Jag plockar över den till min blogg sarasekoblog, facebook är så förgängligt...

  1 min · Gilla

Ska inte du jobba som ingenjör?

Många har frågat mig när jag ska jobba som ingenjör igen.
Jag ifrågasätter ibland mig själv och undrar hur min väg kommer se ut framöver. Nyligen fick jag frågan Använder du dig av ditt ingenjörarbete i ditt nuvarande jobb eller är det bakom dig helt!?

I detta inlägg ska jag grunna på hur jag ser på min roll som ingenjör. Det kommer nog att uppdateras och skrivas om. Under rubriken Resiliens har jag också vädrat hur min erfarenhetstråd binds samman.

Tre exempel: Ja, jag är ingenjör och jag tillämpar mina ingenjörskunskaper och mitt intresse för teknik både arbete och vardag. Nu senast som jag tänkte på det var då jag besökte Augustenborg Botanical Roof Garden. Där fastnade jag för två saker:

1) En lösning med en kombination av solcellspaneler och gröna tak. Denna lösning gör att du inte behöver borra i taket. Mattan av grönt håller fundamentet till solcellspanelerna på plats. Som bonus gillar takväxterna detta då de får lite skugga.

2) En takbeläggning som är "grön". Många gröna tak baseras på lösningar med takpapp med asfaltsbeläggning och de gröna taken baseras ofta på lager av icke nedbrytbart material. Här hittade jag en variant med en takbeläggning som är vit och därmed reflekterar solljus och värme, samt är tillverkad av kork och harts som kommer från trä. En kretsloppsanpassad lösning. Detta vita tak går det även att lägga ett "grönt tak" på.

3) Behöver jag uppfinna en kretsloppsanpassad matta som skyddar gräs eller finns det alternativ? Jag deltog i en nätverkträff som Naturskolan höll i. Jag skulle berätta om design av trädgård och odlingspedagogik som jag tillämpat tillsammans med barn. Under lunchpausen provsatt jag den skyddsmatta för gräsmatta som även är klassad som fallskydd. Den fick min småhosta att öka. Troligen var det inte plasten eller gummit i sig som gav mig hosta utan de släppmaterial som använts i verktyget där mattan gjutits. Mattor av hampa eller lin tror jag på som ersättare när det gäller att skydda gräsmattor mot slitage. Finns det inte så kanske det är dags att uppfinna. Eller omdefiniera frågan. Kanske är det OK att gräset slits? Kanske en annan växt är lämpligare? Kanske bygger vi en liten ramp av trä istället? Räknas det som ingenjörsmässigt tänk?

"Jag är inte bara ingenjör": Har ni sett tandkrämsreklamen jag är inte bara tandläkare , jag är även mamma. Jag är ingenjör, civilingenjör i maskinteknik med ett fördjupat intresse inom energi och logistik. Dessutom är jag trebarnsmamma, dotter, barnbarn och människa på planeten jorden som jag delar med ca sju miljarder andra människor. Vi människor är bara en av alla arter på denna planet där den biologiska mångfalden är hotad, och därmed även den mänskliga existensen. Min ingenjörsutbildning är bara en del av det som gör att jag lär och växer och bidrar till utvecklingen.

Många ingenjörer jobbar ju som chefer, utan tekniska uppgifter. Jag undrar om de får samma fråga som jag fått. De år som jag arbetade som anställd i tekniska företag så var jag under fem år anställd för att skriva manualer till maskiner. I mitt sista uppdrag uppdaterade jag standarder och procedurer som stöd för tekniska skribenter att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Jag hade även uppdrag som "support", som stöd för andra i min position. Jag uppdaterade standarder och procedurer. På nästa ingenjörsarbetsplats skickade jag elektronikdelar på analys och sammanställde resultaten i tabeller och rapporter. Jag genomförde även egna tester, var resurs för projekten i Sverige och fungerade som stöd för andra i min position, i Sverige och i andra världsdelar. För att avlasta mig själv skapade jag även här procedurer och mallar för att underlätta för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter.

När jag jämför tidigare arbetsuppgifter med min nuvarande roll som stadsodlare så ser jag många likheter. Alla arbeten jag haft, alla utbildningar jag gått och andra erfarenheter som jag bär med mig använder jag mig av var än jag befinner mig. Inte minst coaching.

När jag arbetar med odling och jorden så kommer ord in från min ingenjörsutbildning. Kapillärkrafter, skjuvning, hävstång och densitet är bara fyra exempel. Besöket till Augustenborg Botanical Roof Garden förenade mycket av det jag studerat - civilingenjören med intresse för förnyelsebar energi, stadodlaren och den hållbara stadsutvecklaren.

Som ingenjör kallas du även ofta för samhällsbyggare. Samhällsbyggare bygger inte bara järnvägar och bostäder. I min roll som samhällsbyggare är det flödena av resurser som intresserar. Och strukturer, inte bara infrastruktur, utan även de strukturerade relationer som samhället utgörs av. Ska vi sluta att  utnyttja ändliga resurser så gäller det att skapa kretslopp med de resurser som idag är tillgängliga och i omlopp på jorden. Vill vi ha materiell tillväxt så är det egentligen bara växterna som kan bidra med denna tillväxt. De gröna cellerna är det enda på jorden som kan omvandla solens energi till materia (genom fotosyntesen). Den tillväxt vi brukar tala om handlar mer om omfördelning av resurser.

Som samhällsbyggare tar jag gärna hänsyn till fakta. Den fossila oljan som vi varit beroende av i hundra år av industrialisering är en ändlig resurs som blir allt dyrare att använda. Användningen av densamma leder dessutom till ökade halter av växthusgaser i atmosfären och ödesdigra klimatförändringar. När vi fasar ut den fossila oljan så blir det ökat tryck på allt vad växterna ska bidra med allt större; energi för uppvärmning, kraftvärmeproduktion och som transportmedel, fibrer och byggmaterial till textil, plaster och byggnader och livsmedel. Och där någonstans närmar jag mig de traditionella ingenjörsrollerna. En fördel med att ha gått en ingenjörsutbildning är att jag även vad mina kurskamrater kan och arbetar med och vad de kan åstadkomma för lösningar om bara de rätta förutsättningarna finns.

I mitt examensarbete 1999 ägnade jag mig åt bland annat biogas och logistik. Jag befinner mig fortfarande inom samma område där huvudfrågan är: Hur skapar vi kretslopp? Därtill studerade jag Hållbar stadsutveckling vid SLU Alnarp/Malmö högskola ett läsår 2011/2012 . Det året ledde till att jag gick från att ha haft fokus på miljöfrågan och den ekologiska hållbarheten till att se nödvändigheten av att skapa social hållbarhet (bland annat för att folk i kris behöver samarbeta och för att ojämlikhet förflyttar fokus från omhändertagande av det gemensamma "the commons" till individen, och från inre värderinger till yttre) och ekonomisk hållbarhet (eftersom det ekonomiska systemet ger spelreglerna. När vi belönas ekonomiskt trots att vi överutnyttjar naturens resurser och använder fossila bränslen så är reglerna fel. Vi behöver skapa regler som gynnar en cirkulär ekonomi där förnyelsebart, återvinning och kretslopp är i fokus och belönas.) Jag lärde mig även vikten av att definiera och att definiera om frågan. Så nu lyder en av frågorna Hur får jag folk att förstå att vi måste skapa kretslopp? Eller hur skapar vi strukturer i samhället där det är lätt att göra rätt utan att förstå och behöva ta ställning?

Det finns många vägar. I kris blir snabbt frågan om livsmedelsförsörjning akut. Vi är en planet i kris och den krisen kommer att djupna och bli synlig på allt fler sätt. Så just nu handlar mitt samhällsbygggande om att bygga upp kunskap om att odla mat med personer som du inte tidigare kände. Jag utvecklar modeller med andra, skriver en "manual", genomför analyser och underlättar för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Ungefär som när jag var anställd av Sony Ericsson och av Sigma och arbetade med mobiltelefoner och med förpackningsmaskiner.

Jag har alltid gillat matematik (grunden för ingenjörer). Jag var nog inte äldre än fyra-fem år då jag skapade egna multiplikationstabeller genom att studera kaklet medan jag badade i badkaret. Jag brukade också kisa och överföra det rutiga kakelmönstret till vilken annan yta som helst, som ett raster. Bildpunkter, typ. På gymnasiet och högskolan bevisade vi formler. Särskilt föll jag för Pythagoras sats, så stilig i sin enkelhet. När jag studerar en solros så fascineras jag av att den mogna solrosens frön bildar en form som kan bevisas matematiskt.

Att naturvetenskap och teknik är kopplat till naturen och miljön är varken ologiskt eller irrationellt. Men det har glömts bort av väldigt många ingenjörer.
/Sara Nelson