Det är klart att barnen ska få ett minne

Foto: unicef.se/operationdagsverke

I förra veckan la jag glatt pengar till skolbarn som samlade in pengar genom Operation dagsverke. Pengarna samlades in för att ge skolbarn i Tanzania rent vatten att dricka och för hygien. Barnen från årskurs 7 i Lund visste mycket väl vad de insamlade pengarna skulle gå till. Härligt!

Igår satt jag med ett gäng fina personer som kommer att ge nära hundra skolbarn i Lunds kommun en fantastisk vecka genom kulturskolans satsning på kultur-kollo. Jag ska leda en odlingsgrupp. Så kom en fråga upp om att ge barnen som ska dansa och öva cirkus varsin egen vattenflaska av plast. Motivet var att de kommer att behöva dricka mycket och att flaskan blir ett trevligt minne. Fin tanke!

Foto: kalvinknatet.se

Men jag utbrast "inte kan vi ge dem plastflaskor!" I färskt minne hade jag bilden av tusentals tröjor som delades ut i samband med Kalvinknatet i måndags och hundratals orangea plastflaskor som delades ut av en bank på samma gräsmatta. Yngsta dottern tackade nej till T-shirt och flaska denna gång. Vi hade redan fyra liknande tröjor - tre från storasyster och en från förra året. En av dessa tröjor har använts mer än tre gånger - övriga har bara legat oanvända. Barnen har andra tröjor. Mitt minne består inte av ännu en t-shirt i loppislådan utan av bilden av en sprallig tjej som saktar ner för att vänta in sin kompis som hamnat lite bakom i trängseln under loppet.

Jag har i smyg kasserat en handfull plastflaskor som barnen fått eller vunnit vid olika tillfällen. Det räcker att öppna korken och lukta i flaskan för att inse att detta inte är något som jag skulle vilja dricka ur.

Redan när jag cyklade hem från mötet så var jag trött på mig själv. Jag känner mig som en gnälltant och partydödare. Jag kunde ha frågat Hur skulle vi kunna ge barnen ett minne som inte är kopplat till slit-och-släng? eller  Visst kan väl barnen få i sig vatten utan att behöva plastflaskor? Hur kan vi säkra en plats och rutin för användning av vanliga vattenglas? Jag kunde även ha suttit tyst.

Foto: tinobombino.blogspot.se

Men tankarna gnagde. Varför är det så svårt att koppla miljö och hälsa till vår vardag? Och varför är det så mycket lättare att koppla omtanke till välgörenhet nånstans långt borta? Varför behöver vi prylar som belöning, minne och uppmuntran? Väl hemma hade jag tänkt ut att som minne vore det väl roligt med något relaterat till cirkus - jongleringsbollar eller jongleringsdukar? Kanske till och med skapa egna bollar av ballonger eller återbrukade tyger i Stenkrossens anda. Och dansbarnen: Jag hade gärna fått en lista över låtarna som dansats till - kanske nedskrivna på ett papper och upplagda i en Spotifylista - hellre än en vattenflaska. Och nog måste det går att organisera ett dussin barn att dricka vatten ur vanliga vattenglas utan att de riskerar att få glaskross under fötterna?

Vilka signaler skickar vi till barnen när de ena veckan uppmanas att hjälpa fattiga barn att få rent vatten i Afrika och i nästa stund överöses av produkter som försämrar vattenkvalitén i världen och ökar mängden skadliga kemikalier i deras egna kroppar?

Foto: theecologist.org

Idag flimrade ett foto förbi på Facebook. En barn utan armar och ben, med skador från livet i livmodern. Mamman till barnet hade arbetat på en tomatplantage som besprutats kraftigt.

Annars är bomull en av världens mest besprutade grödor. Bomull som kläder tillverkas av. Trycken på plaggen innehåller ofta mjukgörare, så kallade ftalater. Ftalater är erkända som hormonstörare.

Plastflaskor och andra plastföremål i vår vardag innehåller var för sig små mängder kemikalier. Vi kan inte undvika allt, nu på en gång. Men där vi kan välja alternativ känns det dumt att inte göra så.

• I snitt går det åt nästan ett kilo kemikalier när en vanlig T-tröja produceras (kemi.se). 
• Studies have estimated the human impact from pesticides used on cotton to be as high as 20,000 people killed and 3 million poisoned every year (IISD/WWF 1997). 

Det finns alternativ. 

• DEM collective är ett exempel på profilföretag som tillverkar tröjor av schyssta material och med schyssta villkor.
• Det finns många med kunskap. Klicka HÄR och läs Naturskyddsföreningens tips, tio sätt att undvika kemikalier hemma. Nummer 3 Undvika att köpa platsprylar. Det är "smart att välja bort plasten när det finns andra alternativ, särskilt när det handlar om produkter som är nära mat och barn."

Foto: Från filmen Ekoeffekten. Se den!

Vi behöver inte belasta barnen med info om alla kemikalier i deras vardag.
Vi kan ge barnen mat, vatten, belöningar och uppmuntran som inte pajar jordklotet och hälsan för barnen själva i framtiden eller för barn i andra länder.
Vi kan vara kreativa och tänka ut alternativ. Det är ju onödigt att grusa ett fint minne med vetskapen om att jag har ätit insektsmedel, druckit hormonstörande ämnen och medverkat till att valar har ett ton plast i magen och att barn föds missbildade i Kina och Sydamerika.

Ett minne kan var en stärkt självkänsla, en ny färdighet eller en känsla av gemenskap. Ofta kan ett fysiskt föremål medverka till blir jag påmind om hur känslan uppkommit. Men det är inte alltid nödvändigt.