Ibland kallar jag resiliens för Hållbar utveckling 2.0. Med version 1.0 trodde många att vi arbetade med hållbarhet. Vi samlade information, läste, forskade, motiverade diverse projekt och skrev rapporter. Ansökningar med orden hållbar utveckling fick förtur. Ändå fortsatte vårt ekologisk fotavtryck och halten koldioxid i atmosfären att öka. Med fokus på resiliens kan hållbarhetsprojekt genomföras integrerat och lokalt, med en större krismedvetenhet där flexibilitiet, kreativitet och mångfald är några nyckelord.
Ett resilient samhälle har en förmåga att snabbt återhämta sig från kriser av olika slag.
Ekonomen David Flemming har listat några karaktärsdrag för ett resilient samhälle (Hopkins, The Transition Handbook, 2008):
- Om en del av samhället förstörs så kommer inte ett helt system att rasa.
- En mångfald av kreativa lösningar medverkar till att möta lokala behov.
- Samhället kan kunna möta sina behov trots väsentlig frånvaro av resor och transporter.
- Storskalig infrastruktur och byråkrati ersätts av situationsanpassade lokala alternativ till drastiskt reducerade kostnader.
Mitt engagemang
På bokens sista sida finns en hänvisning till omställningsrörelsen vilket ledde mig till att köpa, sälja och läsa boken The Transition Handbook: From oil dependeny to local resilience av Rob Hopkins våren 2010. Senare läste jag även boken Local Money från samma förlag. Det bildades ett litet omställningsnätverk inom Lunds naturskyddsförening.
Triggad av de utbyggnader som sker i Lund på bekostnad av värdefull åkermark fick mig att fråga Lunds kommun och Stadsbyggnadskontoret vad som görs för att trygga livsmedelsförsörjningen vid kris. Det i sin tur ledde till att kommunen arrangerade ett seminarium i augusti 2013 där mitt citat Planera för det oplanerade blev populärt.
Hösten 2011 ledde jag en studiecirkel som ledde till en lansering av den lokal valutan Djing. Mats Lindqvist, aktiv inom ASPO, var en viktig samarbetspartner.
Våren 2012 började jag att "tillsammansodla" i det projekt som kom att bli Lunds kommuns stora stadsodling Odla i Lund.
Våren 2014 blev jag kontaktad angående möjligheterna att starta ett projekt om lokal andelsmat, Community Supported Agriculture (CSA) i Lund tillsammans med en småbrukare utan för Hörby, Jörgen Leufstedt. Nu är vi en liten grupp i Lund som håller på att formar ett koncept som vi tänker kan inspirera andra.
Det är hoppingivande och inspirerande att se att medvetenheten sprids - alla behöver inte göra allt!
/Sara Nelson
Lund
2011/2012 studerade jag hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola/SLU Alnarp. Jag saknade resiliensbegreppet och såg till att själv leta upp artiklar i ämnet. I denna blogg finns några av mina uppsatser sorterade under september 2013. Blogginlägget Planera för osäkerhet sammanfattar en del och tar upp ekologisk, social och ekonomisk resiliens.
Triggad av de utbyggnader som sker i Lund på bekostnad av värdefull åkermark fick mig att fråga Lunds kommun och Stadsbyggnadskontoret vad som görs för att trygga livsmedelsförsörjningen vid kris. Det i sin tur ledde till att kommunen arrangerade ett seminarium i augusti 2013 där mitt citat Planera för det oplanerade blev populärt.
Hösten 2011 ledde jag en studiecirkel som ledde till en lansering av den lokal valutan Djing. Mats Lindqvist, aktiv inom ASPO, var en viktig samarbetspartner.
Våren 2012 började jag att "tillsammansodla" i det projekt som kom att bli Lunds kommuns stora stadsodling Odla i Lund.
Våren 2014 blev jag kontaktad angående möjligheterna att starta ett projekt om lokal andelsmat, Community Supported Agriculture (CSA) i Lund tillsammans med en småbrukare utan för Hörby, Jörgen Leufstedt. Nu är vi en liten grupp i Lund som håller på att formar ett koncept som vi tänker kan inspirera andra.
Åren 2013 och 2014 har jag studerat stadsodling samt arbetat i ett stadsodlarprojekt med fokus på demokrati och delaktighet. Då min grundutbildning är som civilingenjör med fokus på energi och logistik så börjar det bli dags att knyta ihop påsen. Jag är intresserad av deltagandeforskning/participatorisk forskning kring resiliens med ett brett perspektiv inkluderande de traditionella hållbarhetaspekterna (social+ekonomisk+ekologisk). Min utgångspunkt handlar om en rädsla för vad som en den akuta kris som en livsmedelsbrist skulle kunna medföra i vårt samhälle och med den långsiktiga medvetenheten om att vår jordbruksmark ska klara av att förse oss inte bara med mat, utan även råvaror för energi, textil, konstruktions- och byggnadsmaterial samt energi.
Hösten 2014 upptäckte jag att Resilient Regions Association finns, med säte i Malmö. Vid Lunds Universitet finns bland annat Centre for Societal Resilience. Jag ser även möjligheter till samarbete med Holma Folkhögskola och forskningsprogram som Bortom BNP-tillväxt. I början av sommaren pejlade jag läget med den internationella omställningsnätverket. Där fick jag tips om följande länkar:
http://www.transitionresearchnetwork.org
http://www.transitionresearchnetwork.org/monitoring-and-evaluation.html
https://www.transitionnetwork.org/support/researchers
https://www.transitionnetwork.org/search/node/resilience%20indicators
https://www.transitionnetwork.org/resources
http://www.citeulike.org/
http://www.resilience2014.org/
ECOLISE, European network for community-led sustainability action
I november 2014 tog jag intiativ till att bilda föreningen Bygga & bo i Lund. Tidigt 2015 fick föreningen 95 000 kr i miljöanslag för att bl.a. bedriva en studiecirkel och sent 2015 ett integrationsanslag för att bedriva integrationsodling. Bägge anslagen kom från Lunds kommun.
Våren 2016 var jag med vid bildandet av den nya föreningen Refarm 2016 och invald i det verkställande utskottet. I samma veva blev jag vald till ordförande (en av två) för Holma folkhögskola. Dock har de senare engagemangen pausats för att ge tid till reflektion kring vad jag ska göra med mitt liv - för att hinna och orka familj, skaffa inkomst, ideellt engagemang... och mig själv.
Hösten 2014 upptäckte jag att Resilient Regions Association finns, med säte i Malmö. Vid Lunds Universitet finns bland annat Centre for Societal Resilience. Jag ser även möjligheter till samarbete med Holma Folkhögskola och forskningsprogram som Bortom BNP-tillväxt. I början av sommaren pejlade jag läget med den internationella omställningsnätverket. Där fick jag tips om följande länkar:
http://www.transitionresearchnetwork.org
http://www.transitionresearchnetwork.org/monitoring-and-evaluation.html
https://www.transitionnetwork.org/support/researchers
https://www.transitionnetwork.org/search/node/resilience%20indicators
https://www.transitionnetwork.org/resources
http://www.citeulike.org/
http://www.resilience2014.org/
ECOLISE, European network for community-led sustainability action
I november 2014 tog jag intiativ till att bilda föreningen Bygga & bo i Lund. Tidigt 2015 fick föreningen 95 000 kr i miljöanslag för att bl.a. bedriva en studiecirkel och sent 2015 ett integrationsanslag för att bedriva integrationsodling. Bägge anslagen kom från Lunds kommun.
Våren 2016 var jag med vid bildandet av den nya föreningen Refarm 2016 och invald i det verkställande utskottet. I samma veva blev jag vald till ordförande (en av två) för Holma folkhögskola. Dock har de senare engagemangen pausats för att ge tid till reflektion kring vad jag ska göra med mitt liv - för att hinna och orka familj, skaffa inkomst, ideellt engagemang... och mig själv.
Det är hoppingivande och inspirerande att se att medvetenheten sprids - alla behöver inte göra allt!
/Sara Nelson
Lund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar