Earth For All - Anders Wijkman föreläser på MiljÖl

När jag fick inbjudan till MiljÖl via föreningen Ingenjörer för miljö så fastnade jag för att Anders Wijkman skulle tala. Jag hörde Anders på den första klimatrikstagen 2014. Fascinerades av att en f.d. moderat riksdagsman var en av huvudtalarna på en miljökonferens. 

Live i Stockholm deltog över 100 personer idag. Jag och några till deltog via Zoom. En inspelning från föredraget idag lär komma upp på https://ingenjorerformiljon.se/ Föredraget startade efter ca 22 minuter.

Anders Wijkman var inbjuden att tala om boken "Earth4All" - eller i svensk översättning: "En Jord för Alla".

Boken beskrivs så här:

"Earth4All ger en sammanfattande bild vad som hänt i världen - ekonomiskt, socialt och miljömässigt - de senaste 50 åren. Avstampen tas i "Limits to Growth" (1972) och slutsatsen är att världen följer Business as Usual-scenariot från den rapporten. Kombinationen av en allt snabbare klimatförändring och utarmningen av en rad vitala ekosystem bådar inte gott.

Rapporten tar dock ett positivt grepp och utvecklar en ekonomisk modell som integrerar ekonomi, social utveckling och miljö/klimat. Slutsatsen vi drar är att en omställning till en hållbar och mycket bättre värld är möjlig - genom 5 transformativa förändringar:

i) adressera fattigdomen med kraft;

ii) arbeta för större jämlikhet - för större rättvisa men också för att öka tilliten i samhället;

iii) stärk kvinnors ställning;

iv) byt ut det storskaliga industriella jordbruket mot ”regenerativt jordbruk”; samt

v) byt ut det fossilbaserade energisystemet mot förnybar energi med fokus på elektrifiering och effektivisering."

Efteråt följde både allsång och inspirerande inlägg.

Inläggen handlade om allt möjligt.

Ett påstod att, vid en undersökning för några år sedan, visade det sig att endast 7 personer i riksdagen hade en naturvetenskaplig bakgrund. (Jag kan ha hört fel, hemma i min soffa, över Zoom.)

Flera menade att kärnkraften inte är nödvändig och att den militära upprustningen i värden är oroväckande. Pengarna behövs inom välfärd och skola och till klimatomställningen.

Anders Wijkman satt själv i riksdagen sju år på 70-talet, bl.a. som moderaternas kärnkraftsexpert (!). Han kommenterade att de nu regerande partierna förmodligen "skjutit sig i foten" i kärnkraftfrågan. Ryssland, Kazakstan och Niger är stora exportörerna av uran. Vill vi bli beroende av dessa länder för vår framtida elproduktion? Riskerna med kärnkraften saknas helt i debatten.

När han fick frågan om vi det finns något hopp om dagens politiker så gav han fyra exempel på personer som ställer upp i EU-valet, i hans tycke, skickliga politiker med kunskap om miljö och hållbar utveckling: Isabella Lövin (Miljöpartiet), Jonas Sjöstedt (Vänsterpartiet), Emma Wiesner (Centerpartiet) och Karin Karlsbro (Liberalerna).

Wijkman påminde om rekyleffekten. Exempel: Om en bil blir mer bränslesnål så tenderar vi att köra mer med den. Rekyleffekten är en anledning till att utsläpp därför inte minskar, utan t.o.m. gärna ökar.

Vi får inte glömma att en omställning mot en hållbar framtid inte enbart innebär restriktioner och höjda skatter. En bättre framtid kommer innebär bl.a. mer jämställdhet och bättre hälsa. Jag fyller på med: godare mat, skönare omgivningar, mindre stress och meningsfull vardag.

Mer om Earth for All här: https://earth4all.life/

Permakultur - en introduktion

Permakultur - en introduktion inspirerad av bl.a. Huw Richards och Maria Svennbeck

Ordet permakultur kommer från de två orden Permanent + Agriculture.

På 1970-talet skapade de två australiensarna Bill Morrisson och David Holmgren begreppet. 

Permakultur är ett designsystem för att skapa hållbara och självförsörjande system genom att imitera naturens mönster och ekosystemens effektivitet. Permakultur kan användas för att designa en trädgård, ett bostadsområde eller hela samhällen. Permakultur är inte en regelbok, det är en designapproach. Det finns 12 permakulturprinciper som kan ses som ett filter, eller coachande frågor, för att hjälpa dig att skapa din design. 

Holmgrens designprinciper 

1. Observe and interact - Observera

Se Naturens som vår lärobok. Ekosystemen utgörs av många nätverk som hänger ihop i större nätverk och vi är en del av ekosystemen  

2. Catch and store energy  - Fånga och spara

Fördröja energiflöden - få energier som sol, vind och vatten att arbeta i systemet så länge som möjligt.

Exempel: Hur kan du göra dig oberoende av resurser utifrån? Hur kan du spara regnvatten?

3. Obtain a yeald - Skörda flerfaldigt

Se till att få ut många olika avkastningar ur ditt system som mat, kunskap, vänner…

Exempel: Kan trädgården bli en plats för mer än att skörda grönsaker. En plats för rekreation och möten, för pollinatörer, en estetisk plats 

4. Apply self-regulation and accept feedback - Skapa självreglerande system

som i naturen, mindre arbete och större resiliens/motståndskraft

"You can solve the worlds all problems in a garden"

5.  Use and value renewable resources and services - Använda biologiska och förnybara resurser och tjänster

6. Produce no waste - Producera inget avfall

Avfall är en resurs på FEL ställe. Re-cirkulera näringsämnen - minska avfallet

7. Design from pattern to detail -  Se mönster i Naturen

Vi lever omgärdade av mönster, allt som upprepas på ett förutsägbart sätt i tid, rum och form. Se helheten först, sedan detaljerna.

Exempel: Mönster kan vara snäckskalets spiralformation (Fibinacci), årstidernas växlingar, stigarna som skapas av djurs och människors steg, hur du placerar dina odlingar och infrastrukturen i ett samhälle. 

8. Integrate rather than segregate

Samarbeta och skapa gynnsamma kopplingar mellan allt i systemen - sluter kretsloppen

Exempel: Du kan tillverka kompost i gångarna. Du kan blanda blommor med grönsaker. 

9. Small and slow solutions

Börja smått och bygg upp efter hand. 

"No dig" är ett sätt att låta naturen jobba långsamt. 

Enjoy the journey. 

10. Enjoy and value variety

Hur kan du får en mångfald av färger, smaker, insekter,

11. Use edges and value the marginals

Kanske kan du skapa på en undanskymd plats. 

12. Creatively use and respond to change

Hur kan du se en förändring som en möjlighet?

Slutligen

Permakultur är ett mindset. Det handlar inte om att kopiera någon annans modell. 

Börja med ett par-tre principer och se hur du kan få in dessa i din trädgård!

Källa: www.youtube.com/watch?v=acjpwIxZzlA (20 min) sammanfattas nedan.

What is Permaculture - med Bill Morrisson och David Holmgren (4 min)

De började titta på naturen och ställde sig frågan: Om naturen domineras av perenna (fleråriga) grödor, varför domineras jordbruket av anueller (ettåriga) grödor?

Pollution is a result of work. Föroreningar är en outnyttjad resurs. 

"När du designar väl så tar naturen tag i det du gjort och gör det bättre".

https://youtu.be/QBLKuYDh5S8?si=BnEahs53hEGG7th6

Sluta vara fanatisk

Hej släkt och vänner!

Vad vill vi använda våra sista kilo fossila koldioxidutsläpp till?

Igår fick jag en välbehövlig påminnelse och reality check.

Jag var på föredrag med klimatforskaren Kevin.

Kevin är på klimatturné. Häromdagen var han i Danmark, varifrån klippet nedan kommer.

På tre minuter förklarar han ganska väl varför jag inte vill flyga. Jag vill så gärna kunna unna mina nära sina pensionärsresor, mina vänner sina avkopplande semestrar långt från den egna diskbänken, och personlighetsutvecklande upplevelser omgiven av exotisk natur eller skicka mina barn på en resa, en långresa, kanske till Chile där vi har släkt mitt i en avocadoskog. Jag ler åt vänners berättelser och planer och önskar trevlig resa - men det gör samtidigt så ont i mig. Både att jag fegar diskussionen och att det faktiskt gör fysiskt ont att tänka på de enorma utsläppen flygresor bidrar till, att jämföra med misshandel, misshandel av Moder jord och vår framtid.

FANATISKT?

Det Kevin inte säger i det korta klippet nedan, men sa på föredraget, som jag hört förut men behövde bli påmind om, och som klimatforskarna i IPCCs rapporter också visar: Ska vi klara Parisavtalets klimatmål på max 2 graders uppvärmning så kan vi bara släppa ut ca 750 Gigaton koldioxid (från fossila källor, eller koldioxidekvivalenter om vi räknar in metan och andra växthusgaser) - NÅGONSIN. Totalt.

750 Gigaton koldioxidekvivalenter rättvist fördelat per invånare på planeten jorden, hur skulle det se ut? Hur vill du investera dina sista kilo koldioxidutsläpp? Det är alltså möjligt att räkna ut en KLIMATBUDGET för VAR OCH EN av oss som bor och kommer att bo på planeten.

Det finns ingen högteknologisk "dammsugare" som suger upp bilarnas och flygplanens avgaser. Det finns inget hål i atmosfären där koldioxiden kan pysa ut. Växthusgasen koldioxid stannar i vår atmosfär och blir som ett "lock", ett västhustak. Jag älskar växthus - så länge det går att öppna ett fönster om det blir för varmt. Atmosfären har inget sådant fönster.

Visst, träd och andra organismer med gröna celler tar upp koldioxid och omvandlar kolet från koldioxid till cellulosa/stärkelse/glukos. Men i samma stund den gröna cellen (i form av ett träd, en morot, ...) äts upp, förbränns eller ruttnar så blir cellulosan/ stärkelsen/ glukosen till växthusgas igen. Trädet har sitt eget kolkretslopp och kan inte kompensera för flygets och bilens fossila avgaser! Detta har inte alla förstått.

Halten koldioxid i atmosfären är mätbar. Den har ökat kraftigt sedan industrialiseringens början - då människor började elda sedan länge lagrad kol från kolgruvor. Från under 200 ppm koldioxid i atmosfären till idag över 400 ppm. För bara några år sedan var halten 350 ppm och på den nivån behövde den stanna!

Nu kommer folk svälta, lida, dö, tvingas på flykt till följd av klimatförändringar. Det kommer att bli kännbart och dyrt även oss i Sverige. Även om vi slutar släppa ut bums idag. Men det blir värre om vi inte agerar nu.

Det finns HOPP. Det finns ett liv efter den fossila eran. Det går att leva lyckligt även utan att vara fossilberoende. "Stenåldern tog inte slut på grund av brist på sten". Medvetenheten ökar och människor är påhittiga. Men det skriver jag inte om idag.

Det skadar oss inte att sörja vår sista resa med flyg. Vi får ha ångest över att vi måste ta flyget för att hälsa på avlägsna släktingar. Allt BEROENDE är svårt att bryta. Det tar tid att skapa nya vanor. Men du som läser detta befinner dig redan i den processen.

Kevin har en gästprofessur i Uppsala och är bosatt i England. Han har inte flugit sedan 2004. Men att sluta flyga är inte FANATISKT. Som Kevin säger i klippet: "Det är mer fanatiskt att anta att vi kan leva med fyra graders uppvärmning och allt det kaos det för med sig. Det fanatiska är business as usual, att fortsätta leva utifrån en norm som en mindre elit har etablerat."

***

PS. Det är läskigt att skriva ett sånt här inlägg. För det är inte kul att riskera bli uppfattad som moralpredikant. Och riskera få syrliga kommentarer kring min privata konsumtion. Det är nog en anledning till att fler inte talar och skriver om det. Men jag gör det för att jag tror det är nödvändigt att bli påmind. Det blev så tydligt igår då fyra lundapolitiker (som representerade S, MP, M, L) svarade på frågor efter föredraget. Att lyssna till Kevin gav även dem en påminnelse av att det är viktigt att öka takten i omställningen. Vi kan inte fortsätta låtsas som att detta angår någon annan. Vi behöver prata gemensamma lösningar - över partigränser.

Ni som läser detta kan inte lita till att jag, Kevin, några politiker eller andra kommer att fixa det. Politikerna kan bara agera när de känner stöd från allmänheten. De behöver allas vår uppfinningsrikedom för att kunna skapa långsiktig politik av goda exempel.)

Hur känns det att läsa detta?

Om du har en flygresa inplanerad redan nu; Hur många år tror du det tar innan du kommer att sluta flyga?

(Det är helt OK att dela, kopiera och kommentera.)

Se klippet här:
https://www.facebook.com/gregers.andersen.79/videos/2094460087492409/

LHU: Medborgarjournalistik för hållbar utveckling (Sv, Eng, Sh åk 9 - gymnasiet)

Tema: Medborgarjournalistik för en hållbar utveckling med fokus på omställning (Sv, Eng, Sh)

Ge verktyg och hopp
Både barn och vuxna blir överösta av problemen som känns oändliga, inte minst i nyheternas rapporteringar. När vi arbetar med "hållbarhet" i skolan är det viktigt att visa att det finns både barn och vuxna som jobbar med lösningar, ge ungdomar verktyg för och hopp om framtiden!

Om om omställningsrörelsen
Omställningsrörelsen är är en gräsrotsrörelse som vill ta fasta på människors förmåga till fantasi, samarbete och att lösa problem. Rörelsen växte fram ur det faktum att vi behöver göra våra samhällen oberoende av fossil olja. Omställningsrörelsen protesterar inte mot fel i samhället, istället fokuseras på att lära sig mer, samarbeta, skapa visioner, dela erfarenheter och goda exempel. Omställningsrörelsen startade i England, i den lilla staden Totnes 2007. Här är en 2-minutersfilm som beskriver hur det började. https://transitionnetwork.org/about-the-movement/what-is-transition/history/

Förslag till uppgift i Svenska: Använda medborgarjournalistik för en hållbar utveckling

Uppgift (svenska): Skriv en artikel, en insändare, krönika eller gör ett podd-program om omställning baserad på intervju med en omställare om deras initiativ / projekt/ verksamhet / engagemang.

Uppgift (samhällskunskap): Hur kan omställningsinitiativ bidra till att uppfylla Agenda 2030-målen?

Förberedelse 1: Se filmen In Transition 2.0 (1.06 timme)
Hemarbete eller på lektion i engelska eller samhällskunskap.
https://youtu.be/FFQFBmq7X84

Förberedelse 2 (Svenska): Lyssna till Abigail Sykes när hon intervjuas om medborgarjournalistik (30 min) http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3938&grupp=13553

Abigail Sykes Källa:  http://sverigesradio.se/

Många initiativ kan hittas via Omställning.net men alla uppdaterar inte eftersom de har egna hemsidor eller använder Facebook. Listan nedan över några exempel på initiativ i Skåne avser att uppdateras efter hand för att vara aktuell 2018:

• Matkooperativet i Helsingborg www.facebook.com/matkooperativet/
• Föreningen Bygga & bo i Lund http://byggaboilund.blogspot.se/
• Reko-ring Malmö www.facebook.com/groups/REKOMalmo
• R:ekobyn - en ekoby i Röstånga www.facebook.com/groups/rekobyn/
• Wapnö gård http://wapno.se
• Bjussa.se www.bjussa.se 
• Repamera.se
• Noori Sabero med Electronixmix (i artikel)

Annan inspiration till lärande för hållbar utveckling (LHU)

• Naturskyddsföreningens skriver om Lärande för hållbar utveckling, LHU ( (målgrupp: lärare i grundskola)  www.naturskyddsforeningen.se/skola/lhu
• Energifallet: Naturskyddsföreningen har gratismaterial med övningar om konsumtion, produktion, energi och hållbar utveckling som passar för SO, NO, hemkunskap, teknik, bild, svenska, engelska och mediakunskap. www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet
• Naturvägledning i skolan. Bakgrund och tips för upplägg till uteundervisning som passar skolans mål  www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-naturvagledning/publikationer/handledningar-och-stod/nvl-i-skolan/
• ... tipsa gärna om mer!
• 
  

13 förslag för planeten framförda av 15 364 forskare

"Freedom to pollute" - En ny frihetsgudinna – av den danske konstnären Jens Galschiot.
Foto: Patrik Stollarz, från DN 18 november 2017.

"Tiden börjar bli knapp. Både i våra egna personliga liv och beslut, och i institutionerna som styr våra länder måste vi inse att jorden, med alla sina livsformer, är vårt enda hem."

Det öppna brevet i tidskriften BioScience underteckades av 15 364 forskare från 184 länder i förra veckan.

Björn Wiman skriver i DN den 18 november 2017 och jämför den tystnadskultur som rått i klimatfrågan med sexuella övergrepp och hur tystnaden brast genom #metoo: "Det skulle förvåna om de 15.000 forskarnas upprop åstadkommer den omvälvning i klimatfrågan som krävs. Men förr eller senare lär den komma. Ingen hade för bara en dryg månad sedan kunnat förutse den enorma kraft som skulle frigöras i Metoo-rörelsen och de många upprop som nu engagerar breda sektorer av samhället. Parallellen mellan synen på klimatfrågan och problemet med sexuella trakasserier av kvinnor är tydlig på fler än ett sätt. Liksom i frågan om kvinnors utsatthet handlar det om en stor grupp män(niskor) som har vetat om vad som pågår och sett det hända – men som på ett säreget sätt kommit överens om att inte göra någonting åt det."

Björn i sin tur inspirerades av bloggarna jamesochkarin:
"Med #metoo tycker jag mig se en fördämning brista. Leendena hos oss har stelnat och käkmusklerna kan äntligen börja slappna av.
Det som behövs nu är att fortsätta störa.
Riktiga rejäla party poopers, humorlösa jävlar som en gång för alla sätter stopp för dragen som inte borde förknippas med att vara människa: egoistiska, kortsiktiga, roffande mindrevärdeskomplex som yttrar sig i att hantera allt, kvinnor, män, barn och jorden, som att de kan konsumeras."

Jag blev nyfiken på det öppna brevet  och huruvida forskarna skrev några förslag på lösningar och blev glad över att hitta 13 konkreta förslag som vi genast kan jobba vidare med och dela med oss av till politiker. Vissa kan vi använda när vi tar beslut i vår egen vardag!

Forskarnas 13 förslag på lösningar för planeten

ett utdrag från brevet World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice , fritt och snabbt översatt av Sara Nelson bl.a. med hjälp av Google translate. (Föreslå gärna bättre ordval för översättningen av ursprungstexten. Jag editerar gärna efter hand!)

"Övergång till hållbarhet sker på olika sätt, och alla sätt kräver det civila samhällets press samt underlag baserat på bevis, politiskt ledarskap och en grundlig förståelse av politiska åtgärder, den ekonomiska marknaden och andra drivkrafter.

Exempel på olika och effektiva steg som mänskligheten kan ta för att övergå till hållbarhet listas här (ordningen är varken efter problemets omfattning eller hur brådskande det är):

a) Prioritera uppförandet av skydd i form av välfinansierade och väl förvaltade naturreservat för en betydande del av världens livgivande miljöer till lands, havs, sjöss (färskvatten) och i luften.

b) Upprätthåll naturens ekosystemtjänster genom att stoppa omvandlingen av skogar, gräsmarker och andra inhemska livsmiljöer.

c) Återställ inhemska växtsamhällen i stor skala, särskilt skogslandskap.

d) Låt regioner med inhemska arter vara vilda - speciellt för att gynna rovdjur i näringskedjans topp -  för att återställa ekologiska processer och dynamik.

e) Utveckla och vidta lämpliga politiska åtgärder för att avhjälpa utrotning av djur, tjuvjakt samt exploatering av och handel med hotade arter.

f) Minska matavfall genom utbildning och bättre infrastruktur.

g) Främja ett kostskifte mot mestadels växtbaserade livsmedel.

h) Minska barnafödandet ytterligare genom att se till att kvinnor och män har tillgång till utbildning och frivilliga familjeplaneringstjänster, särskilt där sådana resurser fortfarande saknas.

i) Öka andelen utomhuspedagogik för barn, samt öka samhällets övergripande engagemang och uppskattning av naturen.

j) Använd monetära medel som att avinvestera (divestera) och göra inköp som uppmuntrar positiva miljöförändringar.

k) Utarbeta och främja ny grön teknik och ta förnybara energikällor i bruk på bred front, samtidigt som subventioner till energiproduktion genom fossila bränslen avvecklas.

l) Revidera vår ekonomi för att minska ojämlikheten i förmögenheten och se till att priser, beskattnings- och system för incitament tar hänsyn till de reella kostnader som konsumtionsmönster innebär för vår miljö.

m) Gör en uppskattning av hållbar mänsklig befolkningsstorlek på lång sikt, som är  vetenskapligt försvarbar, och stötta nationer och ledare att lever upp till detta viktiga mål.

För att förhindra utbredd misär och katastrofala förluster av biologisk mångfald måste mänskligheten utöva ett mer miljövänligt alternativ till "busines as usual". Detta recept formulerades väl av världens ledande forskare för 25 år sedan, men i de flesta avseenden har vi inte följt deras varning. Snart blir det för sent att flytta kursen bort från vår misslyckande bana, och tiden rinner snart ut.  Vi måste erkänna, i våra dagliga liv och inom våra styrande institutioner, att jorden med allt liv är vårt enda hem."

World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice
William J. Ripple Christopher Wolf Thomas M. Newsome Mauro GalettiMohammed Alamgir Eileen Crist Mahmoud I. MahmoudWilliam F. Laurance 15,364 scientist signatories from 184 countries
BioScience, bix125, https://doi.org/10.1093/biosci/bix125
Published: 13 November 2017

Vilken hashtag välkomnar den nya rörelsen?

Inledningsvis skriver forskarna att det civila samhällets press är viktig för förändring. Vad ska den hashtag heta som visar att vi bryr oss om vår framtid på planeten, men samtidigt önskar att forskare, tjänstemän och politiker hjälper oss att sätta ramverket eftersom det är så svårt att sluta agera ohållbart "när alla andra gör det" och så länge det är svårt att bryta sig ur "business as usual". Fram med fantasin! Nu handlar det om "future by design or disaster". 

#metoo visade att mycket är möjligt på kort tid. Jag är fortfarande hoppfull!

/Sara Nelson

Filmer för framtidshopp

Detta blogginlägg fyller jag på efter hand. Tipsa gärna om filmer!

Innehåll: Positiva nyheter och inspiration med fokus på hållbarhet

Målgrupp: Skolbarn ca 11-16 år gamla

Filmlängd: Gärna ca 2 minuter

HAVEN

DYKARE MED VISION ATT STÄDA BORT ALL PLAST FRÅN HAVEN

16-årige Boyan Slat hade sett fram emot att se fina fiskar under sin efterlängtade dykresa till Grekland. Istället för fantastiska undervattenmiljöer möttes han av mängder av plast. Mer plast än fisk. Boyan klurade på en lösning och som 18-åring startade han The Ocean Cleanup. Idag består företaget av mer än 60 ingenjörer, forskare, programmerare och personer med naturvetenskaplig bakgrund. Visionen är att på fem år halvera mängden plast i haven och inom 20-25 år hoppas Boyan haven ska vara rena. Denna film är 3 minuter lång.

BIOPLAST

TONÅRINGEN ELIF TILLVERKADE PLAST AV BANANSKAL

Elif Bilgin (elif-bilgin.com) från Turkiet började experimentera med att skapa plast av bananskal som en skolprojekt när hon var 13 år. Efter hand har hon vunnit många priser... och lagat många bananmuffins! En gymnasietjej i Skövde blev inspirerad och provade göra liknande experiment som gymnasiearbete. I filmen nedan beskriver Elif hur hon gjorde och varför det är bättre med plast av förnybart material än av fossil olja. Vad mer kan vi tillverka plast av? Alger? (2:29 min)



SURFANDE TVILLINGAR STARTADE PLASTFABRIK (2,5 min.)
Ett surfande tvillingpar startade ett företag som skapar plast av biologiskt avfall.
Plasten, eller bioplasten, tillverkas avfall som annars skulle blivit sopor.
Hamnar denna bioplast i naturen kan den ätas upp av fisk eller brytas ner av bakterier.
Bränns bioplasten upp bidrar den inte till global uppvärmning så som plast av fossil olja gör. (2:19 min)



PROBLEM MED PLAST
Plast kan ställa till det för oss på många sätt:

• Giftige meg (3 min.) I plast finns miljögifter. Till slut hamnar gifterna från plasten i oss människor vilket kan vara skadligt för vår hälsa. Det har Grønne Jenter kollat med hjälp av blodprov. I filmen ges exempel på näringskedja och anrikning med pedagogiska illustrationer på 3 minuter. Passa på att öva norska! Passar årskurs 8 och 9. Men glöm inte visa/se en positiv film efteråt, t.ex. om plast tillverkad av matavfall!
• Global uppvärmning (kommer)
• ...

FÖRNYBAR ENERGI

FRÅN INTRESSE FÖR INSEKTER TILL FICKLAMPA UTAN BATTERI

Ann Makosinski, från Canada, uppfann en speciell ficklampa när hennes mamma berättat om en vän i Filippinerna inte kunde studera eftersom det är dyrt med elektricitet där. Det är svårt att plugga i mörker! Kolla filmen och fundera på fler som skulle kunna få hjälp av just denna modell av lampa. Vad tror du att Ann uppfinner nästa gång?


SÅ FÅNGADE WILLIAM VINDEN (5:55)
Som barn jobbade William Kamkwamba på fälten med att odla majs. Malawi drabbades av torka 2001. William och hans systrar fick bara äta en måltid om dagen. Folk dog av svält. William ville studera men hade inte råd att gå i skolan. Med hjälp av böcker han hittat på biblioteket; en bok om fysik och en om hur vindkraftverk kan användas för att pumpa upp vatten ur marken byggde William som 14-åring sitt första vindkraftverk av skrot han hittade på en soptipp. Snart köade grannarna för att ladda sina mobiltelefoner... William uppmuntrar med stor ödmjukhet åhörarna att tro på sig själva. (Jag har visat för två årskurs 4 som började läsa om magnetism. Först berättade jag en sammanfattad version av historien, för både text och ljud är på engelska. Eleverna var imponerade.) En FAVORIT!

Här några fler lösningar för att få energi till t.ex. läxläsning och laga mat där det inte finns elnät:

• Gravity lamp (2:23) eller stenlampan. En lampa som drivs av jordens dragningskraft gör att fler barn kan läsa läxor utan att bli sjuka av oset från de fotogenlampor som de tidigare använt.
• Diskbaljor blev vindsnurror. I Vietnam ger röda plastbunkar vindenergi till en hel by! Se kort film (1 min), längre film (12 min) eller läs artikel.

TEKNIK KAN LEDA TILL MYCKET KUL!

Kolla på Simone och hennes sida med vloggar och galna robotar. Ibland kan det vara värt att göra något komplett galet bara för att det är skoj... eller för att lära sig mer om el och programmering. Min absoluta favorit är Simones Chopping Machine. I Lilla Aktuellt (3 minuter nedan) berättar Simone om hur hon lärt sig bygga och visar några favoriter, bl.a. den hårdhänta väckningsmaskinen.