Ska inte du jobba som ingenjör?

Många har frågat mig när jag ska jobba som ingenjör igen.
Jag ifrågasätter ibland mig själv och undrar hur min väg kommer se ut framöver. Nyligen fick jag frågan Använder du dig av ditt ingenjörarbete i ditt nuvarande jobb eller är det bakom dig helt!?

I detta inlägg ska jag grunna på hur jag ser på min roll som ingenjör. Det kommer nog att uppdateras och skrivas om. Under rubriken Resiliens har jag också vädrat hur min erfarenhetstråd binds samman.

Tre exempel: Ja, jag är ingenjör och jag tillämpar mina ingenjörskunskaper och mitt intresse för teknik både arbete och vardag. Nu senast som jag tänkte på det var då jag besökte Augustenborg Botanical Roof Garden. Där fastnade jag för två saker:

1) En lösning med en kombination av solcellspaneler och gröna tak. Denna lösning gör att du inte behöver borra i taket. Mattan av grönt håller fundamentet till solcellspanelerna på plats. Som bonus gillar takväxterna detta då de får lite skugga.

2) En takbeläggning som är "grön". Många gröna tak baseras på lösningar med takpapp med asfaltsbeläggning och de gröna taken baseras ofta på lager av icke nedbrytbart material. Här hittade jag en variant med en takbeläggning som är vit och därmed reflekterar solljus och värme, samt är tillverkad av kork och harts som kommer från trä. En kretsloppsanpassad lösning. Detta vita tak går det även att lägga ett "grönt tak" på.

3) Behöver jag uppfinna en kretsloppsanpassad matta som skyddar gräs eller finns det alternativ? Jag deltog i en nätverkträff som Naturskolan höll i. Jag skulle berätta om design av trädgård och odlingspedagogik som jag tillämpat tillsammans med barn. Under lunchpausen provsatt jag den skyddsmatta för gräsmatta som även är klassad som fallskydd. Den fick min småhosta att öka. Troligen var det inte plasten eller gummit i sig som gav mig hosta utan de släppmaterial som använts i verktyget där mattan gjutits. Mattor av hampa eller lin tror jag på som ersättare när det gäller att skydda gräsmattor mot slitage. Finns det inte så kanske det är dags att uppfinna. Eller omdefiniera frågan. Kanske är det OK att gräset slits? Kanske en annan växt är lämpligare? Kanske bygger vi en liten ramp av trä istället? Räknas det som ingenjörsmässigt tänk?

"Jag är inte bara ingenjör": Har ni sett tandkrämsreklamen jag är inte bara tandläkare , jag är även mamma. Jag är ingenjör, civilingenjör i maskinteknik med ett fördjupat intresse inom energi och logistik. Dessutom är jag trebarnsmamma, dotter, barnbarn och människa på planeten jorden som jag delar med ca sju miljarder andra människor. Vi människor är bara en av alla arter på denna planet där den biologiska mångfalden är hotad, och därmed även den mänskliga existensen. Min ingenjörsutbildning är bara en del av det som gör att jag lär och växer och bidrar till utvecklingen.

Många ingenjörer jobbar ju som chefer, utan tekniska uppgifter. Jag undrar om de får samma fråga som jag fått. De år som jag arbetade som anställd i tekniska företag så var jag under fem år anställd för att skriva manualer till maskiner. I mitt sista uppdrag uppdaterade jag standarder och procedurer som stöd för tekniska skribenter att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Jag hade även uppdrag som "support", som stöd för andra i min position. Jag uppdaterade standarder och procedurer. På nästa ingenjörsarbetsplats skickade jag elektronikdelar på analys och sammanställde resultaten i tabeller och rapporter. Jag genomförde även egna tester, var resurs för projekten i Sverige och fungerade som stöd för andra i min position, i Sverige och i andra världsdelar. För att avlasta mig själv skapade jag även här procedurer och mallar för att underlätta för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter.

När jag jämför tidigare arbetsuppgifter med min nuvarande roll som stadsodlare så ser jag många likheter. Alla arbeten jag haft, alla utbildningar jag gått och andra erfarenheter som jag bär med mig använder jag mig av var än jag befinner mig. Inte minst coaching.

När jag arbetar med odling och jorden så kommer ord in från min ingenjörsutbildning. Kapillärkrafter, skjuvning, hävstång och densitet är bara fyra exempel. Besöket till Augustenborg Botanical Roof Garden förenade mycket av det jag studerat - civilingenjören med intresse för förnyelsebar energi, stadodlaren och den hållbara stadsutvecklaren.

Som ingenjör kallas du även ofta för samhällsbyggare. Samhällsbyggare bygger inte bara järnvägar och bostäder. I min roll som samhällsbyggare är det flödena av resurser som intresserar. Och strukturer, inte bara infrastruktur, utan även de strukturerade relationer som samhället utgörs av. Ska vi sluta att  utnyttja ändliga resurser så gäller det att skapa kretslopp med de resurser som idag är tillgängliga och i omlopp på jorden. Vill vi ha materiell tillväxt så är det egentligen bara växterna som kan bidra med denna tillväxt. De gröna cellerna är det enda på jorden som kan omvandla solens energi till materia (genom fotosyntesen). Den tillväxt vi brukar tala om handlar mer om omfördelning av resurser.

Som samhällsbyggare tar jag gärna hänsyn till fakta. Den fossila oljan som vi varit beroende av i hundra år av industrialisering är en ändlig resurs som blir allt dyrare att använda. Användningen av densamma leder dessutom till ökade halter av växthusgaser i atmosfären och ödesdigra klimatförändringar. När vi fasar ut den fossila oljan så blir det ökat tryck på allt vad växterna ska bidra med allt större; energi för uppvärmning, kraftvärmeproduktion och som transportmedel, fibrer och byggmaterial till textil, plaster och byggnader och livsmedel. Och där någonstans närmar jag mig de traditionella ingenjörsrollerna. En fördel med att ha gått en ingenjörsutbildning är att jag även vad mina kurskamrater kan och arbetar med och vad de kan åstadkomma för lösningar om bara de rätta förutsättningarna finns.

I mitt examensarbete 1999 ägnade jag mig åt bland annat biogas och logistik. Jag befinner mig fortfarande inom samma område där huvudfrågan är: Hur skapar vi kretslopp? Därtill studerade jag Hållbar stadsutveckling vid SLU Alnarp/Malmö högskola ett läsår 2011/2012 . Det året ledde till att jag gick från att ha haft fokus på miljöfrågan och den ekologiska hållbarheten till att se nödvändigheten av att skapa social hållbarhet (bland annat för att folk i kris behöver samarbeta och för att ojämlikhet förflyttar fokus från omhändertagande av det gemensamma "the commons" till individen, och från inre värderinger till yttre) och ekonomisk hållbarhet (eftersom det ekonomiska systemet ger spelreglerna. När vi belönas ekonomiskt trots att vi överutnyttjar naturens resurser och använder fossila bränslen så är reglerna fel. Vi behöver skapa regler som gynnar en cirkulär ekonomi där förnyelsebart, återvinning och kretslopp är i fokus och belönas.) Jag lärde mig även vikten av att definiera och att definiera om frågan. Så nu lyder en av frågorna Hur får jag folk att förstå att vi måste skapa kretslopp? Eller hur skapar vi strukturer i samhället där det är lätt att göra rätt utan att förstå och behöva ta ställning?

Det finns många vägar. I kris blir snabbt frågan om livsmedelsförsörjning akut. Vi är en planet i kris och den krisen kommer att djupna och bli synlig på allt fler sätt. Så just nu handlar mitt samhällsbygggande om att bygga upp kunskap om att odla mat med personer som du inte tidigare kände. Jag utvecklar modeller med andra, skriver en "manual", genomför analyser och underlättar för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Ungefär som när jag var anställd av Sony Ericsson och av Sigma och arbetade med mobiltelefoner och med förpackningsmaskiner.

Jag har alltid gillat matematik (grunden för ingenjörer). Jag var nog inte äldre än fyra-fem år då jag skapade egna multiplikationstabeller genom att studera kaklet medan jag badade i badkaret. Jag brukade också kisa och överföra det rutiga kakelmönstret till vilken annan yta som helst, som ett raster. Bildpunkter, typ. På gymnasiet och högskolan bevisade vi formler. Särskilt föll jag för Pythagoras sats, så stilig i sin enkelhet. När jag studerar en solros så fascineras jag av att den mogna solrosens frön bildar en form som kan bevisas matematiskt.

Att naturvetenskap och teknik är kopplat till naturen och miljön är varken ologiskt eller irrationellt. Men det har glömts bort av väldigt många ingenjörer.
/Sara Nelson

"Inte rasist men…"

Här vill jag samla fakta och argument kring Sverigedemokraterna.
Jag tror inte att 13% av Sveriges befolkning är rasister och av den anledningen röstat på Sverigedemokraterna.

Jag kan själv tycka att Sverigedemokraterna har många bra paroller och förslag till politik. Men när jag vet om att förslagen kommer ur en rädsla för konflikter och därmed en rädsla för förändring, rädsla för det annorlunda, rädsla för ifrågasättande av normer och rädsla för att otrygghet så blir jag vaksam. Med denna syn så blir kampen för ett jämställt samhälle ett hot, genusvetenskap blir ett hot, normkritisk konst blir ett hot och personer med annorlunda bakgrund som inte uppträder "svenskt" blir ett hot.

Så här säger Göran Melander, professor emeritus i folkrätt vid Lunds universitet, om Sverigedemokraternas 33 "hemliga punkter" - De strider mot FN:s och EU:s konventioner för mänskliga rättigheter. Källa: http://alkompis.se/se/aktuellt/7799/.

I Europas parlament växer antalet nationalsocialistiska och nazistiska partier. Dessa partier är samtalspartner med SD inom EU. På många håll i Europa där dessa verkar krymper demokrati och mänskliga rättigheter. Några exempel är förbud mot kvinnors rätt till abort, förbud mot invandrare att arbeta inom offentlig sektor och minskad demonstrationsfrihet.
Förslag som SD lagt till riksdagen: försvaga aborträtten, upphör med genuspedagogiken i förskolan och avskaffa genusvetenskap vid högskolor, återinför sambeskattning. Gudrun Schyman menar i ett tal att Sverigedemokraterna är rädda att själva synliggörandet av konflikter i samhället innebär att skapa konflikter. 

Sydsvenskan har reportage från besök i Svedala 21 sept.

Fortsättning följer. Tipsa gärna!

Värderingar går att påverka!

Detta inlägg är redigerat. Lite längre ner är den text som jag skrev den 15 september, dagen efter Sveriges val till Riksdag 2014. Nu har jag lagt till en text som sammanfattar ett samtal under Omställningskonferens i Göteborg 11-12 oktober 2014.

På konferensens första dag föreläste Pella Thiel om Common cause/Gemensam sak, Vikten av värderingar och medveten kommunikation för omställning. 

På söndagen arrangerades samtal i grupper enligt metoden Open Space. Frågan som jag tog upp och en sammanfattning av det samtal som följde kan du läsa nedan. 

OPEN SPACE FRÅGA:
Hur kan omställningsrörelsen möta det faktum att 13% röstade på Sverigedemokraterna i valet 2014?

INLEDANDE ORD KRING BORDET:

• Vi tror inte att 13% av Sveriges befolkning är rasister.
• Vi tror att ojämlikhet och missnöje skapat grunden för höga SD-siffror.
• Det vi oroar oss för är att ökad stöd för SD på sikt leder till en politik och ideologi som stärker yttre värderingar (så som materiell tillfredsställelse, social status, makt och auktoritet.) Framgångar för systerpartier i Europa har lett till minskad demokrati, intolerans och krympande mångfald.
• När vi exkluderar är risken att vi befäster och polariserar.

LÖSNINGAR:

• Vi måste verka på landsbygden, inte toppstyra från staden.
• Omställningen kan inte utgå från att SD-väljare är exkluderande.
• Vi får inte vara rädda för att prata om att det blir mer kris och svårare tider.
• Vi kan också visa på hopp och alternativ. Med omställning kommer fler lokala jobb att behövas.
• Enbart information är inte tillräckligt. Agera!
• Stärk inre värden!

NÄSTA STEG:

• Genomför framtidsveckor på landsbygden. 
• Drick kaffe med folk, knacka på en bonde. Inspireras av exempelvis Omställning Alingsås och deras Framtidsvecka.
• Skriv insändare. Använd dessa som underlag för kontakt med folk öga mot öga. 
• Ögonkontakt, att möta människor är viktigt!
• Inventera på landsbygden. Vilka jobb, yrken, entreprenörer kan stärkas? (Om det finns en frisör i byn, varför åka till stan för klippning?)
• Utgå från dej själv i samtal "Jag blir väldigt ledsen när... ", "Jag känner så här när ..." Ta mod och blotta din egen oro och rädsla.
• Påminn dej själv att stärka inre värden i samtal i alla möjliga sammanhang. Inpireras av Common Cause och "prima" (grunda med inre värderingar, exempelvis omtanke om naturen, familj och vänner, självacceptans, social rättvisa och kreativitet.)

Ni som var med i gruppen, kommentera om något bör läggas till eller ni inte instämmer med sammanfattningen. Tack för samtalet!
/Sara Nelson

COMMON CAUSE

Värderingar är inte detsamma som egenskaper och personlighet. Värderingar påverkar exempelvis hur vi röstar. Mina värderingar kan ändras och därmed även val av det parti som jag lägger min röst på. Våra värderingar påverkas av personer som vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning! 

Jag började i förra veckan att läsa The Common Cause Handbook. Idag, dagen efter valet där Sverigedemokraterna lyckades få 13% av rikets röster läser jag vidare i kapitlet How values change.

Boken börjar med att beskriva hur decennier av forskning kring psykologi lett till liknande resultat, oavsett kultur och forskare.

Inom alla kulturer florerar en mängd olika värderingar. Dessa värderingar kan åskådliggöras i ett cirkeldiagram. Diagonalt mittemot varandra står två ytterligheter. (Svensk översättning av boken kommer i slutet av året. Så länge mina översättningar):

Öppenhet för förändring (som beskrivs med ord som utmaningar, tacksamhet, kreativitet, upprymdhet) möter Konservatism (med tyngd i ord som säkerhet och tradition, samt oro för element som kan störa samhällets stabilitet och normer).

Självstärkande värderingar (status, prestige, kontroll över människor och resurser) möter  Självöverskridande(?) värderingar (att värna om alla, såväl människor som natur).


Värderingar kan kopplas till våra mål och vår strävan i livet. Mål kan delas upp i inre och yttre mål. Kopplas våra mål ihop med crikelns rödgröna skala (självstärkande - självöverskridande) så kan vi tala om inre värderingar ("intrinsic values") så som samhörighet med familj och vänner, kontakt med naturen, att acceptera sig själv, social rättvisa och kreativitet. Kopplas våra mål hop med den blågula skalan (öppenhet-konservatism) så talar vi om yttre värderingar ("extrinsic values) så som social status, prestige, materiell tillfredsställelse, auktoritet och makt.

Ingen individ kan förknippas med enbart ett ord. Vi bär med oss lite av varje. Och dessa olika delar kan förstärkas av personer vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Våra värderingar är inte detsamma som personlighet. Värderingar kan i större grad ändras.

När jag sökte på Internet för att hitta mer att läsa om Common cause på svenska så fann jag www.komplexitet.se. Hemsidan handlar om forskning kring personlig utveckling eller vuxenutvecklingspsykologi. "Kort kan man säga att vuxenutveckling handlar om hur vi utvecklas genom hela livet att hantera allt mer komplexa samband, ta större ansvar och flera perspektiv, och hur vår syn på världen och oss själva förändras när vi mognar." Delta i forskningen genom att genomföra Värdesystemstestet som tar ca fem  minuter. Att se fler perspektiv tänker jag hänger ihop med att kunna hantera och analysera fler aspekter som ryms i cirkeln.

Enligt Common cause kan värderingar påverkas. Som exempel kan förekomsten av kyrkor, bibliotek, fackföreningar och idrottföreningar stärka vår känsla för jämställdhet, vänskap och rättvisa. Skog och parker kan öka vår uppskattning av naturen och stärkandet av inre värden.

På samma sätt kan yttre värderingar stärkas genom en tävlingsinriktad arbetsmiljö, marknadsföring som appellerar till status, nyheter som framhåller hot mot den nationella säkerheten och löpsedlar som berättar vem som är rikast i din kommun.

Common Cause kan användas för att arbeta med kommunikation. När vi till exempel vill kommunicera miljövärden så ska argument med samma värdegrund användas, de inre. The Common Cause Handbook varnar för att använda argument som handlar om yttre värderingar när vi ska stärka inre värden. Som exempel gynnar det inte miljön att motivera ett byte till lågenergilampor med att du spar pengar på din investering. Istället kan bör argumentet handla om att byta till lågenergilampor för miljöns och allas vår framtids skull. Därav namnet Common cause, gemensam sak.

En annan viktig poäng som jag läser om på sidan 43 i The Common Cause Handbook handlar om att möta personer där de är. För att skapa engagemang för frågor som rör miljö och andra inre värden så spelar det roll var vi möter folk, vilket språk vi använder och hur.

Uteslut inte gamla vänner från ditt liv på grund av hur de röstade i årets val. Du kan medverka till att personer i din omgivning ändrar sina värderingar.

Att arbeta med normer och värderingar i fem steg:
1) Utforska normer  - Hur tänker du, samhället, vänner kring vad som är OK och inte?
2) Ge näring till de inre värdena - Vad händer när du tar hand om relationer, naturen, din kreativitet och dej själv?
3) Utmana yttre värdena - Hur ser normerna ut i samhället? Varför söker vi berömmelse, makt, social status och pengar? Måste det vara så?
4) Se helheten - Hur påverkas något av ett beslut eller en förändring i långa loppet?
5) Hitta likasinnade och samarbeta! Jag hittar likasinnade via omställningsrörelsen.

Illustrationer: Alla illustrationer kommer från boken The Common Cause Handbook som kan laddas ner digitalt via www.valuesandframes.org.

Christer Sannes "rulltrappemodell" visar hur ett bekvämt och modernt liv kan levas hållbart

"Varje år växer produktionen genom att vi arbetar allt effektivare. Det är som att stå i en rulltrappa som lyfter oss allt högre – och med allt större miljöbelastning och resursförbrukning. Därför måste vi gå nerför rulltrappan genom ställa om ekonomin; vi måste växla den ökade effektiviteten i mindre arbete (förutom att göra produktionen renare). Det är i grunden en positiv möjlighet. Men om en omställning ska bli politiskt acceptabel måste den kunna erbjuda en modern och bekväm livsstil och jag vill visa att det är fullt möjligt."

Rapporten Hur vi kan leva hållbart 2030 skriven av Christer Sanne och utgiven av Naturvårdsverket är ett bra referensverk med tankegångarna från föredraget samlade. Inför valet 2014 tycker jag detta citat från sidan 62 under rubriken  Ska vi verkligen skapa jobb? är extra tänkvärt. Första underrubriken lyder Vilka jobb behövs?

En filmsnutt med Christer Sanne "Kan vi leva hållbart utan uppoffringar" kan du kolla på/lyssna till medan du diskar: 

Klicka här för att läsa om fler av mina intryck från Klimatriksdagen 2014.

Bonnedahl om konsten att sluta äta en planet

"När vi förstått att det är vi själva som håller i tändstickorna har vi chans att lyckas med vattenslangen."

Citatet ovan kommer från Karl Johan Bonnedahl föreläsning med titeln "Från ekonomiskt till hållbart - om konsten att sluta äta en planet" vid Klimatriksdagen i juni 2014. Hela presentationen finns tillgänglig som PDF.

Boken där föredragets tankar utvecklas heter Från ekonomiskt till hållbart, från exploatering till samexistens. Enligt Studentlitteratur innehåller boken följande:
"Bokens fokus är på konflikter mellan konventionellt ekonomiskt tänkande och hållbarhet. Den understryker att de stora ekonomiska framsteg som hittills gjorts, och det dominerande ekonomiska tänkandet, bygger på exploateringsmöjligheter och ett expansionsutrymme som Jorden inte längre erbjuder… Inom ett krympande handlingsutrymme måste nu förändring mot hållbarhet, och reformer av ekonomisk teori och praktik, utgå från realistiska naturvetenskapliga antaganden och ett etiskt perspektiv i relation till livet och människans plats på Jorden." 

Bonnedahl inledde med att lista de tre skadligaste yrkena: finansmän, reklamare och skatterådgivare. De förstör årligen för värden som motsvarar 7-47 miljoner kronor.

Klicka här för att läsa om fler av mina intryck från Klimatriksdagen 2014.

Wijkman förespråkar cirkulär ekonomi och kritiserar dagens ekonomiutbildningar

Under Klimatriksdagens sista dag talade Anders Wijkman om behovet av en ny ekonomisk logik. Anders Wijkman var en gång moderat, som blev kristdemokrat men nu vädrar ett behov av politiska förändringar som står långt från dagens praktiska politik.

Det ger mig hopp att personer kan ändra sina värderingar om de sätter sig in i den komplexitet som klimatförändringar och oljebrist innebär för samhället: "Vi har en ekonomisk modell som tar naturresurserna för givna och som inte gör någon skillnad på finanskapital och naturens resurser. Och tillväxten är fortfarande en helig ko, du får kritik från alla håll om du ifrågasätter den."

"På lång sikt kan energifrågan lösas. Solenergi, vind, vatten och vågor räcker mer än väl för mänsklighetens behov. Men på kort sikt ser det mera dystert ut. Omställningen tar tid, minst 20 år, och vi har kommit igång för sent. Risken för en energikris är uppenbar när oljepriserna rusar i höjden. Hur kan vi vara så illa förberedda? Det måste vara något fel med ett ekonomiskt system som inte ger oss varningar långt tidigare" (Wijkman och Rockström.)

Några citat från Wijkmans föredrag den 8 juni:
"Ring era pensionsfondsförvaltare i morgon och fråga hur de hanterar klimatfrågan!"

"Cirkulär ekonomi är en del av lösningen"

"Vi får inte vara rädda för skatter, och skatter på höga inkomster".

"Ett socialt hållbart samhället måste vara målet inom ramen för Planetens Gränser. Ekonomin blir verktyget för att åstadkomma målet".

Nedan en avslutande bild som ingick i föredraget som även finns med i föredrag från 20 maj som du kan se på Youtube:


Liknande föredrag hölls på engelska inför Romklubben i maj 2014. Där avslutar Wijkman med ord
från ekonomiprofessor Cameron Hepburn vid Oxfords universitet: "I am sorry to say that education of economists today, is happening as if the last thirty years did not happen"

Wijkman publicerades nyligen i NyTeknik. En given åtgärd vore att ta bort skatten på vanliga inkomster. Då blir det billigare att anställa folk. Lägg i stället skatten på användningen av jungfruliga naturresurser. Då stimuleras återvinning och återanvändning – en cirkulär ekonomi – vilket i sin tur skulle leda till fler jobb.

Mer att läsa. Forskningsförstudie för Mistra: The Inclusive Economy av Eva Alfredsson och
Anders Wijkman.

Klicka här för att läsa fler anteckningar från Klimatriksdagen.

Anteckningar från Klimatriksdagen 2014

Tre måndar efter Klimatriksdagen som ägde rum i Norrköping i juni 2014 börjar jag samla mina intryck, på självaste valdagen 14 september 2014. Många seminarier pågick parallellt. Några av mina anteckningar länkar jag till här allteftersom jag nedtecknat dessa:

Christer Sannes rulltrappemodell visar hur det går att ställa om till ett bekvämt och modernt hållbart liv. Presentationen var lätt att hänga med i med siffror som lätt gick att förstå.

Karl Johan Bonnedahl om konsten att sluta äta en planet. Presentation av kritik mot de ekonomiska modeller som lett till "omständigheternas tyranni". Viktig men många krångliga ord som inte känns riktade till en allmänhet, utan snarare andra inom samma område.

Anders Wijkman om behovet av en ny ekonomisk modell och kritik mot dagens ekonomiutbildningar. Upplyftande eftersom Wijkman når brett. Även ekonomer hör hans föredrag.