Sluta vara fanatisk

Hej släkt och vänner!

Vad vill vi använda våra sista kilo fossila koldioxidutsläpp till?

Igår fick jag en välbehövlig påminnelse och reality check.

Jag var på föredrag med klimatforskaren Kevin.

Kevin är på klimatturné. Häromdagen var han i Danmark, varifrån klippet nedan kommer.

På tre minuter förklarar han ganska väl varför jag inte vill flyga. Jag vill så gärna kunna unna mina nära sina pensionärsresor, mina vänner sina avkopplande semestrar långt från den egna diskbänken, och personlighetsutvecklande upplevelser omgiven av exotisk natur eller skicka mina barn på en resa, en långresa, kanske till Chile där vi har släkt mitt i en avocadoskog. Jag ler åt vänners berättelser och planer och önskar trevlig resa - men det gör samtidigt så ont i mig. Både att jag fegar diskussionen och att det faktiskt gör fysiskt ont att tänka på de enorma utsläppen flygresor bidrar till, att jämföra med misshandel, misshandel av Moder jord och vår framtid.

FANATISKT?

Det Kevin inte säger i det korta klippet nedan, men sa på föredraget, som jag hört förut men behövde bli påmind om, och som klimatforskarna i IPCCs rapporter också visar: Ska vi klara Parisavtalets klimatmål på max 2 graders uppvärmning så kan vi bara släppa ut ca 750 Gigaton koldioxid (från fossila källor, eller koldioxidekvivalenter om vi räknar in metan och andra växthusgaser) - NÅGONSIN. Totalt.

750 Gigaton koldioxidekvivalenter rättvist fördelat per invånare på planeten jorden, hur skulle det se ut? Hur vill du investera dina sista kilo koldioxidutsläpp? Det är alltså möjligt att räkna ut en KLIMATBUDGET för VAR OCH EN av oss som bor och kommer att bo på planeten.

Det finns ingen högteknologisk "dammsugare" som suger upp bilarnas och flygplanens avgaser. Det finns inget hål i atmosfären där koldioxiden kan pysa ut. Växthusgasen koldioxid stannar i vår atmosfär och blir som ett "lock", ett västhustak. Jag älskar växthus - så länge det går att öppna ett fönster om det blir för varmt. Atmosfären har inget sådant fönster.

Visst, träd och andra organismer med gröna celler tar upp koldioxid och omvandlar kolet från koldioxid till cellulosa/stärkelse/glukos. Men i samma stund den gröna cellen (i form av ett träd, en morot, ...) äts upp, förbränns eller ruttnar så blir cellulosan/ stärkelsen/ glukosen till växthusgas igen. Trädet har sitt eget kolkretslopp och kan inte kompensera för flygets och bilens fossila avgaser! Detta har inte alla förstått.

Halten koldioxid i atmosfären är mätbar. Den har ökat kraftigt sedan industrialiseringens början - då människor började elda sedan länge lagrad kol från kolgruvor. Från under 200 ppm koldioxid i atmosfären till idag över 400 ppm. För bara några år sedan var halten 350 ppm och på den nivån behövde den stanna!

Nu kommer folk svälta, lida, dö, tvingas på flykt till följd av klimatförändringar. Det kommer att bli kännbart och dyrt även oss i Sverige. Även om vi slutar släppa ut bums idag. Men det blir värre om vi inte agerar nu.

Det finns HOPP. Det finns ett liv efter den fossila eran. Det går att leva lyckligt även utan att vara fossilberoende. "Stenåldern tog inte slut på grund av brist på sten". Medvetenheten ökar och människor är påhittiga. Men det skriver jag inte om idag.

Det skadar oss inte att sörja vår sista resa med flyg. Vi får ha ångest över att vi måste ta flyget för att hälsa på avlägsna släktingar. Allt BEROENDE är svårt att bryta. Det tar tid att skapa nya vanor. Men du som läser detta befinner dig redan i den processen.

Kevin har en gästprofessur i Uppsala och är bosatt i England. Han har inte flugit sedan 2004. Men att sluta flyga är inte FANATISKT. Som Kevin säger i klippet: "Det är mer fanatiskt att anta att vi kan leva med fyra graders uppvärmning och allt det kaos det för med sig. Det fanatiska är business as usual, att fortsätta leva utifrån en norm som en mindre elit har etablerat."

***

PS. Det är läskigt att skriva ett sånt här inlägg. För det är inte kul att riskera bli uppfattad som moralpredikant. Och riskera få syrliga kommentarer kring min privata konsumtion. Det är nog en anledning till att fler inte talar och skriver om det. Men jag gör det för att jag tror det är nödvändigt att bli påmind. Det blev så tydligt igår då fyra lundapolitiker (som representerade S, MP, M, L) svarade på frågor efter föredraget. Att lyssna till Kevin gav även dem en påminnelse av att det är viktigt att öka takten i omställningen. Vi kan inte fortsätta låtsas som att detta angår någon annan. Vi behöver prata gemensamma lösningar - över partigränser.

Ni som läser detta kan inte lita till att jag, Kevin, några politiker eller andra kommer att fixa det. Politikerna kan bara agera när de känner stöd från allmänheten. De behöver allas vår uppfinningsrikedom för att kunna skapa långsiktig politik av goda exempel.)

Hur känns det att läsa detta?

Om du har en flygresa inplanerad redan nu; Hur många år tror du det tar innan du kommer att sluta flyga?

(Det är helt OK att dela, kopiera och kommentera.)

Se klippet här:
https://www.facebook.com/gregers.andersen.79/videos/2094460087492409/

LHU: Medborgarjournalistik för hållbar utveckling (Sv, Eng, Sh åk 9 - gymnasiet)

Tema: Medborgarjournalistik för en hållbar utveckling med fokus på omställning (Sv, Eng, Sh)

Ge verktyg och hopp
Både barn och vuxna blir överösta av problemen som känns oändliga, inte minst i nyheternas rapporteringar. När vi arbetar med "hållbarhet" i skolan är det viktigt att visa att det finns både barn och vuxna som jobbar med lösningar, ge ungdomar verktyg för och hopp om framtiden!

Om om omställningsrörelsen
Omställningsrörelsen är är en gräsrotsrörelse som vill ta fasta på människors förmåga till fantasi, samarbete och att lösa problem. Rörelsen växte fram ur det faktum att vi behöver göra våra samhällen oberoende av fossil olja. Omställningsrörelsen protesterar inte mot fel i samhället, istället fokuseras på att lära sig mer, samarbeta, skapa visioner, dela erfarenheter och goda exempel. Omställningsrörelsen startade i England, i den lilla staden Totnes 2007. Här är en 2-minutersfilm som beskriver hur det började. https://transitionnetwork.org/about-the-movement/what-is-transition/history/

Förslag till uppgift i Svenska: Använda medborgarjournalistik för en hållbar utveckling

Uppgift (svenska): Skriv en artikel, en insändare, krönika eller gör ett podd-program om omställning baserad på intervju med en omställare om deras initiativ / projekt/ verksamhet / engagemang.

Uppgift (samhällskunskap): Hur kan omställningsinitiativ bidra till att uppfylla Agenda 2030-målen?

Förberedelse 1: Se filmen In Transition 2.0 (1.06 timme)
Hemarbete eller på lektion i engelska eller samhällskunskap.
https://youtu.be/FFQFBmq7X84

Förberedelse 2 (Svenska): Lyssna till Abigail Sykes när hon intervjuas om medborgarjournalistik (30 min) http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3938&grupp=13553

Abigail Sykes Källa:  http://sverigesradio.se/

Många initiativ kan hittas via Omställning.net men alla uppdaterar inte eftersom de har egna hemsidor eller använder Facebook. Listan nedan över några exempel på initiativ i Skåne avser att uppdateras efter hand för att vara aktuell 2018:

• Matkooperativet i Helsingborg www.facebook.com/matkooperativet/
• Föreningen Bygga & bo i Lund http://byggaboilund.blogspot.se/
• Reko-ring Malmö www.facebook.com/groups/REKOMalmo
• R:ekobyn - en ekoby i Röstånga www.facebook.com/groups/rekobyn/
• Wapnö gård http://wapno.se
• Bjussa.se www.bjussa.se 
• Repamera.se
• Noori Sabero med Electronixmix (i artikel)

Annan inspiration till lärande för hållbar utveckling (LHU)

• Naturskyddsföreningens skriver om Lärande för hållbar utveckling, LHU ( (målgrupp: lärare i grundskola)  www.naturskyddsforeningen.se/skola/lhu
• Energifallet: Naturskyddsföreningen har gratismaterial med övningar om konsumtion, produktion, energi och hållbar utveckling som passar för SO, NO, hemkunskap, teknik, bild, svenska, engelska och mediakunskap. www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet
• Naturvägledning i skolan. Bakgrund och tips för upplägg till uteundervisning som passar skolans mål  www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-naturvagledning/publikationer/handledningar-och-stod/nvl-i-skolan/
• ... tipsa gärna om mer!
• 
  

13 förslag för planeten framförda av 15 364 forskare

"Freedom to pollute" - En ny frihetsgudinna – av den danske konstnären Jens Galschiot.
Foto: Patrik Stollarz, från DN 18 november 2017.

"Tiden börjar bli knapp. Både i våra egna personliga liv och beslut, och i institutionerna som styr våra länder måste vi inse att jorden, med alla sina livsformer, är vårt enda hem."

Det öppna brevet i tidskriften BioScience underteckades av 15 364 forskare från 184 länder i förra veckan.

Björn Wiman skriver i DN den 18 november 2017 och jämför den tystnadskultur som rått i klimatfrågan med sexuella övergrepp och hur tystnaden brast genom #metoo: "Det skulle förvåna om de 15.000 forskarnas upprop åstadkommer den omvälvning i klimatfrågan som krävs. Men förr eller senare lär den komma. Ingen hade för bara en dryg månad sedan kunnat förutse den enorma kraft som skulle frigöras i Metoo-rörelsen och de många upprop som nu engagerar breda sektorer av samhället. Parallellen mellan synen på klimatfrågan och problemet med sexuella trakasserier av kvinnor är tydlig på fler än ett sätt. Liksom i frågan om kvinnors utsatthet handlar det om en stor grupp män(niskor) som har vetat om vad som pågår och sett det hända – men som på ett säreget sätt kommit överens om att inte göra någonting åt det."

Björn i sin tur inspirerades av bloggarna jamesochkarin:
"Med #metoo tycker jag mig se en fördämning brista. Leendena hos oss har stelnat och käkmusklerna kan äntligen börja slappna av.
Det som behövs nu är att fortsätta störa.
Riktiga rejäla party poopers, humorlösa jävlar som en gång för alla sätter stopp för dragen som inte borde förknippas med att vara människa: egoistiska, kortsiktiga, roffande mindrevärdeskomplex som yttrar sig i att hantera allt, kvinnor, män, barn och jorden, som att de kan konsumeras."

Jag blev nyfiken på det öppna brevet  och huruvida forskarna skrev några förslag på lösningar och blev glad över att hitta 13 konkreta förslag som vi genast kan jobba vidare med och dela med oss av till politiker. Vissa kan vi använda när vi tar beslut i vår egen vardag!

Forskarnas 13 förslag på lösningar för planeten

ett utdrag från brevet World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice , fritt och snabbt översatt av Sara Nelson bl.a. med hjälp av Google translate. (Föreslå gärna bättre ordval för översättningen av ursprungstexten. Jag editerar gärna efter hand!)

"Övergång till hållbarhet sker på olika sätt, och alla sätt kräver det civila samhällets press samt underlag baserat på bevis, politiskt ledarskap och en grundlig förståelse av politiska åtgärder, den ekonomiska marknaden och andra drivkrafter.

Exempel på olika och effektiva steg som mänskligheten kan ta för att övergå till hållbarhet listas här (ordningen är varken efter problemets omfattning eller hur brådskande det är):

a) Prioritera uppförandet av skydd i form av välfinansierade och väl förvaltade naturreservat för en betydande del av världens livgivande miljöer till lands, havs, sjöss (färskvatten) och i luften.

b) Upprätthåll naturens ekosystemtjänster genom att stoppa omvandlingen av skogar, gräsmarker och andra inhemska livsmiljöer.

c) Återställ inhemska växtsamhällen i stor skala, särskilt skogslandskap.

d) Låt regioner med inhemska arter vara vilda - speciellt för att gynna rovdjur i näringskedjans topp -  för att återställa ekologiska processer och dynamik.

e) Utveckla och vidta lämpliga politiska åtgärder för att avhjälpa utrotning av djur, tjuvjakt samt exploatering av och handel med hotade arter.

f) Minska matavfall genom utbildning och bättre infrastruktur.

g) Främja ett kostskifte mot mestadels växtbaserade livsmedel.

h) Minska barnafödandet ytterligare genom att se till att kvinnor och män har tillgång till utbildning och frivilliga familjeplaneringstjänster, särskilt där sådana resurser fortfarande saknas.

i) Öka andelen utomhuspedagogik för barn, samt öka samhällets övergripande engagemang och uppskattning av naturen.

j) Använd monetära medel som att avinvestera (divestera) och göra inköp som uppmuntrar positiva miljöförändringar.

k) Utarbeta och främja ny grön teknik och ta förnybara energikällor i bruk på bred front, samtidigt som subventioner till energiproduktion genom fossila bränslen avvecklas.

l) Revidera vår ekonomi för att minska ojämlikheten i förmögenheten och se till att priser, beskattnings- och system för incitament tar hänsyn till de reella kostnader som konsumtionsmönster innebär för vår miljö.

m) Gör en uppskattning av hållbar mänsklig befolkningsstorlek på lång sikt, som är  vetenskapligt försvarbar, och stötta nationer och ledare att lever upp till detta viktiga mål.

För att förhindra utbredd misär och katastrofala förluster av biologisk mångfald måste mänskligheten utöva ett mer miljövänligt alternativ till "busines as usual". Detta recept formulerades väl av världens ledande forskare för 25 år sedan, men i de flesta avseenden har vi inte följt deras varning. Snart blir det för sent att flytta kursen bort från vår misslyckande bana, och tiden rinner snart ut.  Vi måste erkänna, i våra dagliga liv och inom våra styrande institutioner, att jorden med allt liv är vårt enda hem."

World Scientists’ Warning to Humanity: A Second Notice
William J. Ripple Christopher Wolf Thomas M. Newsome Mauro GalettiMohammed Alamgir Eileen Crist Mahmoud I. MahmoudWilliam F. Laurance 15,364 scientist signatories from 184 countries
BioScience, bix125, https://doi.org/10.1093/biosci/bix125
Published: 13 November 2017

Vilken hashtag välkomnar den nya rörelsen?

Inledningsvis skriver forskarna att det civila samhällets press är viktig för förändring. Vad ska den hashtag heta som visar att vi bryr oss om vår framtid på planeten, men samtidigt önskar att forskare, tjänstemän och politiker hjälper oss att sätta ramverket eftersom det är så svårt att sluta agera ohållbart "när alla andra gör det" och så länge det är svårt att bryta sig ur "business as usual". Fram med fantasin! Nu handlar det om "future by design or disaster". 

#metoo visade att mycket är möjligt på kort tid. Jag är fortfarande hoppfull!

/Sara Nelson

Filmer för framtidshopp

Detta blogginlägg fyller jag på efter hand. Tipsa gärna om filmer!

Innehåll: Positiva nyheter och inspiration med fokus på hållbarhet

Målgrupp: Skolbarn ca 11-16 år gamla

Filmlängd: Gärna ca 2 minuter

HAVEN

DYKARE MED VISION ATT STÄDA BORT ALL PLAST FRÅN HAVEN

16-årige Boyan Slat hade sett fram emot att se fina fiskar under sin efterlängtade dykresa till Grekland. Istället för fantastiska undervattenmiljöer möttes han av mängder av plast. Mer plast än fisk. Boyan klurade på en lösning och som 18-åring startade han The Ocean Cleanup. Idag består företaget av mer än 60 ingenjörer, forskare, programmerare och personer med naturvetenskaplig bakgrund. Visionen är att på fem år halvera mängden plast i haven och inom 20-25 år hoppas Boyan haven ska vara rena. Denna film är 3 minuter lång.

BIOPLAST

TONÅRINGEN ELIF TILLVERKADE PLAST AV BANANSKAL

Elif Bilgin (elif-bilgin.com) från Turkiet började experimentera med att skapa plast av bananskal som en skolprojekt när hon var 13 år. Efter hand har hon vunnit många priser... och lagat många bananmuffins! En gymnasietjej i Skövde blev inspirerad och provade göra liknande experiment som gymnasiearbete. I filmen nedan beskriver Elif hur hon gjorde och varför det är bättre med plast av förnybart material än av fossil olja. Vad mer kan vi tillverka plast av? Alger? (2:29 min)



SURFANDE TVILLINGAR STARTADE PLASTFABRIK (2,5 min.)
Ett surfande tvillingpar startade ett företag som skapar plast av biologiskt avfall.
Plasten, eller bioplasten, tillverkas avfall som annars skulle blivit sopor.
Hamnar denna bioplast i naturen kan den ätas upp av fisk eller brytas ner av bakterier.
Bränns bioplasten upp bidrar den inte till global uppvärmning så som plast av fossil olja gör. (2:19 min)



PROBLEM MED PLAST
Plast kan ställa till det för oss på många sätt:

• Giftige meg (3 min.) I plast finns miljögifter. Till slut hamnar gifterna från plasten i oss människor vilket kan vara skadligt för vår hälsa. Det har Grønne Jenter kollat med hjälp av blodprov. I filmen ges exempel på näringskedja och anrikning med pedagogiska illustrationer på 3 minuter. Passa på att öva norska! Passar årskurs 8 och 9. Men glöm inte visa/se en positiv film efteråt, t.ex. om plast tillverkad av matavfall!
• Global uppvärmning (kommer)
• ...

FÖRNYBAR ENERGI

FRÅN INTRESSE FÖR INSEKTER TILL FICKLAMPA UTAN BATTERI

Ann Makosinski, från Canada, uppfann en speciell ficklampa när hennes mamma berättat om en vän i Filippinerna inte kunde studera eftersom det är dyrt med elektricitet där. Det är svårt att plugga i mörker! Kolla filmen och fundera på fler som skulle kunna få hjälp av just denna modell av lampa. Vad tror du att Ann uppfinner nästa gång?


SÅ FÅNGADE WILLIAM VINDEN (5:55)
Som barn jobbade William Kamkwamba på fälten med att odla majs. Malawi drabbades av torka 2001. William och hans systrar fick bara äta en måltid om dagen. Folk dog av svält. William ville studera men hade inte råd att gå i skolan. Med hjälp av böcker han hittat på biblioteket; en bok om fysik och en om hur vindkraftverk kan användas för att pumpa upp vatten ur marken byggde William som 14-åring sitt första vindkraftverk av skrot han hittade på en soptipp. Snart köade grannarna för att ladda sina mobiltelefoner... William uppmuntrar med stor ödmjukhet åhörarna att tro på sig själva. (Jag har visat för två årskurs 4 som började läsa om magnetism. Först berättade jag en sammanfattad version av historien, för både text och ljud är på engelska. Eleverna var imponerade.) En FAVORIT!

Här några fler lösningar för att få energi till t.ex. läxläsning och laga mat där det inte finns elnät:

• Gravity lamp (2:23) eller stenlampan. En lampa som drivs av jordens dragningskraft gör att fler barn kan läsa läxor utan att bli sjuka av oset från de fotogenlampor som de tidigare använt.
• Diskbaljor blev vindsnurror. I Vietnam ger röda plastbunkar vindenergi till en hel by! Se kort film (1 min), längre film (12 min) eller läs artikel.

TEKNIK KAN LEDA TILL MYCKET KUL!

Kolla på Simone och hennes sida med vloggar och galna robotar. Ibland kan det vara värt att göra något komplett galet bara för att det är skoj... eller för att lära sig mer om el och programmering. Min absoluta favorit är Simones Chopping Machine. I Lilla Aktuellt (3 minuter nedan) berättar Simone om hur hon lärt sig bygga och visar några favoriter, bl.a. den hårdhänta väckningsmaskinen.

Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning!

Värderingar kan påverkas. 

Jag lyssnar på radio och har just fått beskedet att Donald Trump valts till president i USA. För mig står Trump bl.a. för en rädsla inför det som är annorlunda. En rädsla för att någon annan ska ta något från mig. För Trumps anhängare står Trump för en stark folklighet och ett bevarande av det vi har och som vi gillar. Som engagerad omställare så kan jag mitt i allt oliktänkande hitta små korn av liknande värderingar. Det ger mig hopp. Inlägget nedan skrev jag efter Sverigedemokraternas stora framgångar i september 2014. 

Värderingar är inte detsamma som egenskaper och personlighet. Värderingar påverkar exempelvis hur vi röstar. Mina värderingar kan ändras och därmed även val av det parti som jag lägger min röst på. Våra värderingar påverkas av personer som vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning!

Jag började i förra veckan att läsa The Common Cause Handbook. Idag, dagen efter valet där Sverigedemokraterna lyckades få 13% av rikets röster läser jag vidare i kapitlet How values change.

Boken börjar med att beskriva hur decennier av forskning kring psykologi lett till liknande resultat, oavsett kultur och forskare.

Inom alla kulturer florerar en mängd olika värderingar. Dessa värderingar kan åskådliggöras i ett cirkeldiagram. Diagonalt mittemot varandra står två ytterligheter. (Svensk översättning av boken kommer i slutet av året. Så länge mina översättningar):

Öppenhet för förändring (som beskrivs med ord som utmaningar, tacksamhet, kreativitet, upprymdhet) möter Konservatism (med tyngd i ord som säkerhet och tradition, samt oro för element som kan störa samhällets stabilitet och normer).

Självstärkande värderingar (status, prestige, kontroll över människor och resurser) möter  Självöverskridande(?) värderingar (att värna om alla, såväl människor som natur).


Värderingar kan kopplas till våra mål och vår strävan i livet. Mål kan delas upp i inre och yttre mål. Kopplas våra mål ihop med crikelns rödgröna skala (självstärkande - självöverskridande) så kan vi tala om inre värderingar ("intrinsic values") så som samhörighet med familj och vänner, kontakt med naturen, att acceptera sig själv, social rättvisa och kreativitet. Kopplas våra mål hop med den blågula skalan (öppenhet-konservatism) så talar vi om yttre värderingar ("extrinsic values) så som social status, prestige, materiell tillfredsställelse, auktoritet och makt.

Ingen individ kan förknippas med enbart ett ord. Vi bär med oss lite av varje. Och dessa olika delar kan förstärkas av personer vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Våra värderingar är inte detsamma som personlighet. Värderingar kan i större grad ändras.

När jag sökte på Internet för att hitta mer att läsa om Common cause på svenska så fann jag www.komplexitet.se. Hemsidan handlar om forskning kring personlig utveckling eller vuxenutvecklingspsykologi. "Kort kan man säga att vuxenutveckling handlar om hur vi utvecklas genom hela livet att hantera allt mer komplexa samband, ta större ansvar och flera perspektiv, och hur vår syn på världen och oss själva förändras när vi mognar." Delta i forskningen genom att genomföra Värdesystemstestet som tar ca fem  minuter. Att se fler perspektiv tänker jag hänger ihop med att kunna hantera och analysera fler aspekter som ryms i cirkeln.

Enligt Common cause kan värderingar påverkas. Som exempel kan förekomsten av kyrkor, bibliotek, fackföreningar och idrottföreningar stärka vår känsla för jämställdhet, vänskap och rättvisa. Skog och parker kan öka vår uppskattning av naturen och stärkandet av inre värden.

På samma sätt kan yttre värderingar stärkas genom en tävlingsinriktad arbetsmiljö, marknadsföring som appellerar till status, nyheter som framhåller hot mot den nationella säkerheten och löpsedlar som berättar vem som är rikast i din kommun.

Common Cause kan användas för att arbeta med kommunikation. När vi till exempel vill kommunicera miljövärden så ska argument med samma värdegrund användas, de inre. The Common Cause Handbook varnar för att använda argument som handlar om yttre värderingar när vi ska stärka inre värden. Som exempel gynnar det inte miljön att motivera ett byte till lågenergilampor med att du spar pengar på din investering. Istället kan bör argumentet handla om att byta till lågenergilampor för miljöns och allas vår framtids skull. Därav namnet Common cause, gemensam sak.

En annan viktig poäng som jag läser om på sidan 43 i The Common Cause Handbook handlar om att möta personer där de är. För att skapa engagemang för frågor som rör miljö och andra inre värden så spelar det roll var vi möter folk, vilket språk vi använder och hur.

Uteslut inte gamla vänner från ditt liv på grund av hur de röstade i årets val. Du kan medverka till att personer i din omgivning ändrar sina värderingar.

Att arbeta med normer och värderingar i fem steg:
1) Utforska normer  - Hur tänker du, samhället, vänner kring vad som är OK och inte?
2) Ge näring till de inre värdena - Vad händer när du tar hand om relationer, naturen, din kreativitet och dej själv?
3) Utmana yttre värdena - Hur ser normerna ut i samhället? Varför söker vi berömmelse, makt, social status och pengar? Måste det vara så?
4) Se helheten - Hur påverkas något av ett beslut eller en förändring i långa loppet?
5) Hitta likasinnade och samarbeta! Jag hittar likasinnade via omställningsrörelsen.

Illustrationer: Alla illustrationer kommer från boken The Common Cause Handbook som kan laddas ner digitalt via www.valuesandframes.org.

David Jonstad - från kollaps till jordad

I somras läste jag boken Jordad. En biblioteksbok som jag inte kunde göra understrykningar i. Om och om igen ville jag markera viktiga bitar att återkomma till. Boken sammanfattar mycket av den fakta jag själv samlat på mig under åtta års tid men innehåller även andra intressanta reflektioner och för mig helst nya kunskaper. En diger lista med referenser på de sista tjugo sidorna. Insåg till slut att jag måste skaffa boken och läsa om. Blev glad när jag såg att David skulle komma till Lund och föreläsa. Det är fyra år sedan han besökte Lund för att föreläsa utifrån den förra boken, Kollaps. 

Jag förde inga direkta anteckningar. Boken finns ju. Föreläsningen inleddes dock personligt med fotografier och bilder som inte finns i boken. Därefter följde ett diagram över "Världens oljeproduktion" som jag sett många gånger tidigare. Siffrorna är hämtade från Internationella energirådet, IEA. Det var ovanligt snyggt så jag tog en bild. Det illustrerar hur den olja vi är så beroende av blir allt svårare att få tag på och blir således allt dyrare att framställa. Till slut blir det inte längre lönt och då har vi nått "Peak oil" eller "oljetoppen". Det uppstår ett "gap" mellan behovet av energi/olja och den tillgängliga oljan. Detta kan komma att innebära att olja och energi i allmänhet blir mycket dyrare än idag. Detta gap fyller IEA med olja från oljesand och oljeskiffer (gult i diagrammet) och det poetiska påhittet "Fields yet to be found" (ljusblått).

Planetens gränser visades också snyggt och på ett annorlunda sätt jämfört med det diagram som brukar illustrera dessa forskningsresultat. De nio bilderna som illustrerade Biologisk mångfald, Klimatförändringar o.s.v. fylldes efterhand med rött i proportion till hur nära planetens gränser vi nått, eller passerat. Det blev mycket rött.

En anledning till att David Jonstad flyttat från Stockholm till en liten gård i Dalarna är nyfikenheten kring vad det kan innebära att bo och leva närmre naturen. Är det så här fler kommer leva och bo i framtiden? Framträder fördelar som den yngre David inte kunnat föreställa sig för 10-15 år sedan?

Fotot ovan kommer från www.etc.se/ Fotograf:Sofia Billvik

År 2013 skrev JTI en rapport på uppdrag av Jordbruksverket där de analyserat vad det skulle innebära för Sverige om vi drabbas av en energikris till följd av att importen av olja störs. Tre scenarier beskrevs. Så här illustrerar David Jonstad två av scenarierna:

50% mindre olja skulle kunna innebära matbrist, minskad storskalig produktion, omfattande stadsodling samt fler höns och kaniner i trädgårdarna.

75% mindre olja skulle troligen innebära svält för stora delar av befolkningen, att det industriella fisket slås ut, dragdjurens återkomst samt omfattande självhushållning.

När David tänker på framtiden så ser han hur vi troligen kommer att röra oss mot ökad förenkling. Lokalt, decentraliserat, småskaligt och ruralt ersätter globalt, centraliserat, storskaligt och urbant.   

Idag är de flesta av oss konsumenter som är beroende av pengar, lönearbete och långa teoretiska utbildningar.

'

I framtiden blir fler av oss producenter, på heltid eller deltid. Högt värderade är resurser som mark där vi kan odla, ha djur eller sätta upp solceller, kunskaper (gärna praktiska) inom många olika områden och sociala nätverk.

Kvällen avslutades med att jag fick köpa ett exemplar av boken Jordad och få den signerad. I boken finns följande citat: 

"Att leva närmare jorden är att träna upp de där uråldriga förmågorna som gör oss till en del av naturen. Ju mer vi uppmärksammar det icke-mänskliga livet omkring oss, desto mer växer dessa förmågor. Det är ungefär som när vi ägnar oss åt en ny fysisk aktivitet och blir påminda om muskler som vi inte visste att vi hade. Med en växande förmåga att se naturen kommer också en ökad kärlek och förståelse för den. Vi bryr oss om naturen för dess egen skull, inte bara för vad den ger oss i form av resurser."

Fotot ovan kommer från http://effektmagasin.se/tillbaka-till-jorden/.

Med tre barn på 10, 13 och 15 år känner jag mig "jordad" i stan där barnen har sina skolor och kompisar. Vi har precis hittat ett hus med söderläge och stor trädgård där grönsaker har odlats sedan 60-talet. Sju äppelträd ger oss frukt långt fram i vinter. 
Jag vill verka för att den lilla staden kan vara ett alternativ även i "kollapsens skugga". Lund är en sådan liten stad att det inom en cirkel, där radien är ca 5 kilometer, utan vidare skulle gå att odla all den mat som stadens invånare behöver. Och lite till. Idag odlas mest raps, sockerbetor och korn (till vodka) på denna mark. Här växer även hus och forskningsanläggningar, typ ESS, fram som en ständigt växande matta av byggnader med ett rutmönster av asfalterade vägar.

Den inre cirkel illustrerar hur Lund inin en radie på 5 km skulle kunna försörja sin befolkning med lovmedel, i huvudsak vegansk föda med ett tillskott av höns, kanins naturbeteskött och vilt. Den yttre cirkeln beskriver hur markbehovet ser ut om vi äter kött i den omfattning som vi gör idag. 

Strategin "to walk away form the king" menar David Jonstad kan vara en väg att nå förändring. Om vi försöker att leva som vi lär, istället för att demonstrera och blir frustrerade över att "inget händer" så kommer "kungen", i vårt fall kommunpolitikerna, att komma efter och kika oss nyfiket över axeln. Men jag undrar om det går tillräckligt fort att nå förändring med denna strategi? Kanske behövs både och.

/Sara Nelson