När pusselbitarna trillar på plats - en känsla av flow

Foto: Sara trollar fram rekvisita till bi-teater. Foto från Staffans Björklunds teater.

Detta är mer en dagboksanteckning än ett ekobloggsinlägg. Men dagböcker bara tenderar att försvinna.
Idag fick jag en sån där känsla av flow och att jag plötsligt ser hur pusselbitarna passar ihop. När Staffan Björklund förra hösten berättade att han hade en internationell dockteaterfestival på gång och ville ha med mig så tänkte jag att det var ännu ett knasigt steg bort från min "karriär" som civilingenjör och hållbar stadsutvecklare. Men idag klickade några pusselbitar.

• Jag har hållit ganska många föredrag. Oftast har det känts bra. Men det har varit rätt långt mellan tillfällena och med olika innehåll var gång. En hel del övande. Under fyra dagar har jag fått chansen att utifrån ett manus, delvis skrivet av en vän, improvisera fram en föreställning som fångar både barn och vuxna, med humor, delaktighet och pedagogiska poänger. Självklart är detta en erfarenhet som jag bär med mig till framtida framträdanden - och med andra åhörare. Tack Staffan för förtroendet.
• Idag träffade jag en Jonas från Landskrona. Han visade ekologisk fisk där under festivalen. Han vet vad resiliens är. Vi har nätverk som kan matchas ihop. Vet inte till vad, när och hur. Men det kändes bra.
• En av besökarna på festivalen var en gammal kontakt jag stött ihop med i olika sammanhang. Just nu jobbar hon som klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen - vilket fick mig att åter igen tänka på det där Region Skåne miljöanslaget för ett projekt kring resiliens. Jag är välkommen att höra av mig. 
• En bekant till Staffan är Jytte. Jytte har arbetat med barn, ekologi och teater, har startat en teater och ett ekologiskt inspirationshus. Hon kom fram efter föreställning och workshop och gav mig fina ord. Jytte bor i en ekoby i Roskilde. Jag har hittat ännu en "kindered spirit" vill jag nog påstå. 

Medan jag lagade mat och åt på kvällen så lyssnade jag till Johan Rockströms sommarprat. Det ska lyssnas om, inspirera till ingredienser i föredrag och till insändare. "Världen behöver verkligen en Nelson Mandela för klimat och global hålbarhet."

Sedan gammalt har jag tankar om att jag vill omsätta forskares fakta till praktik. Forska vill jag också. Men det är mycket jag vill. Var sak har sin tid.

Det är klart att barnen ska få ett minne

Foto: unicef.se/operationdagsverke

I förra veckan la jag glatt pengar till skolbarn som samlade in pengar genom Operation dagsverke. Pengarna samlades in för att ge skolbarn i Tanzania rent vatten att dricka och för hygien. Barnen från årskurs 7 i Lund visste mycket väl vad de insamlade pengarna skulle gå till. Härligt!

Igår satt jag med ett gäng fina personer som kommer att ge nära hundra skolbarn i Lunds kommun en fantastisk vecka genom kulturskolans satsning på kultur-kollo. Jag ska leda en odlingsgrupp. Så kom en fråga upp om att ge barnen som ska dansa och öva cirkus varsin egen vattenflaska av plast. Motivet var att de kommer att behöva dricka mycket och att flaskan blir ett trevligt minne. Fin tanke!

Foto: kalvinknatet.se

Men jag utbrast "inte kan vi ge dem plastflaskor!" I färskt minne hade jag bilden av tusentals tröjor som delades ut i samband med Kalvinknatet i måndags och hundratals orangea plastflaskor som delades ut av en bank på samma gräsmatta. Yngsta dottern tackade nej till T-shirt och flaska denna gång. Vi hade redan fyra liknande tröjor - tre från storasyster och en från förra året. En av dessa tröjor har använts mer än tre gånger - övriga har bara legat oanvända. Barnen har andra tröjor. Mitt minne består inte av ännu en t-shirt i loppislådan utan av bilden av en sprallig tjej som saktar ner för att vänta in sin kompis som hamnat lite bakom i trängseln under loppet.

Jag har i smyg kasserat en handfull plastflaskor som barnen fått eller vunnit vid olika tillfällen. Det räcker att öppna korken och lukta i flaskan för att inse att detta inte är något som jag skulle vilja dricka ur.

Redan när jag cyklade hem från mötet så var jag trött på mig själv. Jag känner mig som en gnälltant och partydödare. Jag kunde ha frågat Hur skulle vi kunna ge barnen ett minne som inte är kopplat till slit-och-släng? eller  Visst kan väl barnen få i sig vatten utan att behöva plastflaskor? Hur kan vi säkra en plats och rutin för användning av vanliga vattenglas? Jag kunde även ha suttit tyst.

Foto: tinobombino.blogspot.se

Men tankarna gnagde. Varför är det så svårt att koppla miljö och hälsa till vår vardag? Och varför är det så mycket lättare att koppla omtanke till välgörenhet nånstans långt borta? Varför behöver vi prylar som belöning, minne och uppmuntran? Väl hemma hade jag tänkt ut att som minne vore det väl roligt med något relaterat till cirkus - jongleringsbollar eller jongleringsdukar? Kanske till och med skapa egna bollar av ballonger eller återbrukade tyger i Stenkrossens anda. Och dansbarnen: Jag hade gärna fått en lista över låtarna som dansats till - kanske nedskrivna på ett papper och upplagda i en Spotifylista - hellre än en vattenflaska. Och nog måste det går att organisera ett dussin barn att dricka vatten ur vanliga vattenglas utan att de riskerar att få glaskross under fötterna?

Vilka signaler skickar vi till barnen när de ena veckan uppmanas att hjälpa fattiga barn att få rent vatten i Afrika och i nästa stund överöses av produkter som försämrar vattenkvalitén i världen och ökar mängden skadliga kemikalier i deras egna kroppar?

Foto: theecologist.org

Idag flimrade ett foto förbi på Facebook. En barn utan armar och ben, med skador från livet i livmodern. Mamman till barnet hade arbetat på en tomatplantage som besprutats kraftigt.

Annars är bomull en av världens mest besprutade grödor. Bomull som kläder tillverkas av. Trycken på plaggen innehåller ofta mjukgörare, så kallade ftalater. Ftalater är erkända som hormonstörare.

Plastflaskor och andra plastföremål i vår vardag innehåller var för sig små mängder kemikalier. Vi kan inte undvika allt, nu på en gång. Men där vi kan välja alternativ känns det dumt att inte göra så.

• I snitt går det åt nästan ett kilo kemikalier när en vanlig T-tröja produceras (kemi.se). 
• Studies have estimated the human impact from pesticides used on cotton to be as high as 20,000 people killed and 3 million poisoned every year (IISD/WWF 1997). 

Det finns alternativ. 

• DEM collective är ett exempel på profilföretag som tillverkar tröjor av schyssta material och med schyssta villkor.
• Det finns många med kunskap. Klicka HÄR och läs Naturskyddsföreningens tips, tio sätt att undvika kemikalier hemma. Nummer 3 Undvika att köpa platsprylar. Det är "smart att välja bort plasten när det finns andra alternativ, särskilt när det handlar om produkter som är nära mat och barn."

Foto: Från filmen Ekoeffekten. Se den!

Vi behöver inte belasta barnen med info om alla kemikalier i deras vardag.
Vi kan ge barnen mat, vatten, belöningar och uppmuntran som inte pajar jordklotet och hälsan för barnen själva i framtiden eller för barn i andra länder.
Vi kan vara kreativa och tänka ut alternativ. Det är ju onödigt att grusa ett fint minne med vetskapen om att jag har ätit insektsmedel, druckit hormonstörande ämnen och medverkat till att valar har ett ton plast i magen och att barn föds missbildade i Kina och Sydamerika.

Ett minne kan var en stärkt självkänsla, en ny färdighet eller en känsla av gemenskap. Ofta kan ett fysiskt föremål medverka till blir jag påmind om hur känslan uppkommit. Men det är inte alltid nödvändigt.

Omställning med romer och rumänska tiggare?

En kvinna utan för min lokala ICA-butik har försatt mig i ständiga grubblerier. Vi stöttar henne här på området där jag bor. Sydsvenskan skrev en artikel om det. 

Jag skrev följande inlägg på Facebook. Många har tänkt liknande tankar och jag fick fina tips. För att inte tappa bort tråden lägger jag in den här och kan fylla på efterhand det dyker upp mer tips, tankar och inspiration.

Från Facebook 14 oktober 2014:

Jag funderar på långtiktiga projekt för att jobba med Rumänska tiggare. 

I Sverige är jag med i Omställningsnätverket. Många här funderar på hur vi ska klara framtida kriser (med tanke på peak oil, bostadsbubbla o.s.v.), lär oss odla, några bygger tiny houses (Markus Skoog t.ex.) på hjul och "off grid". Södra Rörums Sambruk funderar på att öppna sin gård för folk som vill lära sig mer genom att erbjuda "Ett år med omställning".

Jag tänker - finns det inte någon som kunde tänkas nappa på en idé att genomföra ett omställnigsprojekt med romer i Rumänien? Nog måste det går att söka EU-pengar för det? Jag kunde tänka mig att vara med på ett hörn. Om inte 2015, så förbereda för 2016?

• Bi Brittinger Fransson Thimmayya, Hanna Karlsson, Elin Pettersson och 8 andragillar detta.
• 1 delning
• 

  Lina Olivia Gustavsson bra tankar! har grunnat på detta också...

  14 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Jenny Eriksson Jag är gärna med på något hörn jag med.

  12 tim · Sluta gilla · 1
• 

  Helene Gallis Ta gjerne kontakt med min miljøparti-kollega og venn Eirik Gram Franck, han har jobbet med flere miljøprosjekter med Romfolk i Romania, blant annet konstruksjon av halmhus og utvikling av lokale, miljøvennlige arbeidsplasser. Han kan kanskje hjelpe deg å komme i kontakt med lokale organisasjoner/partnere i Romania, for eksempel 

  9 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Thomas Mogren Låt oss prata @framtidsveckan Malmö: Sofielund?!

  4 tim · Sluta gilla · 2
• 

  Sara Nelson Tack Helene Gallis för fantastiskt tips. Och alla andra som går i liknande tankar. I nuläget tror jag inte det är jag som ska driva denna tanke vidare. Men saker och ting kan ändra sig. 
  Om någon annan tar initiativ så stöttar jag gärna! Hur hålls denna tanke vid liv?.. Jag plockar över den till min blogg sarasekoblog, facebook är så förgängligt...

  1 min · Gilla

Ska inte du jobba som ingenjör?

Många har frågat mig när jag ska jobba som ingenjör igen.
Jag ifrågasätter ibland mig själv och undrar hur min väg kommer se ut framöver. Nyligen fick jag frågan Använder du dig av ditt ingenjörarbete i ditt nuvarande jobb eller är det bakom dig helt!?

I detta inlägg ska jag grunna på hur jag ser på min roll som ingenjör. Det kommer nog att uppdateras och skrivas om. Under rubriken Resiliens har jag också vädrat hur min erfarenhetstråd binds samman.

Tre exempel: Ja, jag är ingenjör och jag tillämpar mina ingenjörskunskaper och mitt intresse för teknik både arbete och vardag. Nu senast som jag tänkte på det var då jag besökte Augustenborg Botanical Roof Garden. Där fastnade jag för två saker:

1) En lösning med en kombination av solcellspaneler och gröna tak. Denna lösning gör att du inte behöver borra i taket. Mattan av grönt håller fundamentet till solcellspanelerna på plats. Som bonus gillar takväxterna detta då de får lite skugga.

2) En takbeläggning som är "grön". Många gröna tak baseras på lösningar med takpapp med asfaltsbeläggning och de gröna taken baseras ofta på lager av icke nedbrytbart material. Här hittade jag en variant med en takbeläggning som är vit och därmed reflekterar solljus och värme, samt är tillverkad av kork och harts som kommer från trä. En kretsloppsanpassad lösning. Detta vita tak går det även att lägga ett "grönt tak" på.

3) Behöver jag uppfinna en kretsloppsanpassad matta som skyddar gräs eller finns det alternativ? Jag deltog i en nätverkträff som Naturskolan höll i. Jag skulle berätta om design av trädgård och odlingspedagogik som jag tillämpat tillsammans med barn. Under lunchpausen provsatt jag den skyddsmatta för gräsmatta som även är klassad som fallskydd. Den fick min småhosta att öka. Troligen var det inte plasten eller gummit i sig som gav mig hosta utan de släppmaterial som använts i verktyget där mattan gjutits. Mattor av hampa eller lin tror jag på som ersättare när det gäller att skydda gräsmattor mot slitage. Finns det inte så kanske det är dags att uppfinna. Eller omdefiniera frågan. Kanske är det OK att gräset slits? Kanske en annan växt är lämpligare? Kanske bygger vi en liten ramp av trä istället? Räknas det som ingenjörsmässigt tänk?

"Jag är inte bara ingenjör": Har ni sett tandkrämsreklamen jag är inte bara tandläkare , jag är även mamma. Jag är ingenjör, civilingenjör i maskinteknik med ett fördjupat intresse inom energi och logistik. Dessutom är jag trebarnsmamma, dotter, barnbarn och människa på planeten jorden som jag delar med ca sju miljarder andra människor. Vi människor är bara en av alla arter på denna planet där den biologiska mångfalden är hotad, och därmed även den mänskliga existensen. Min ingenjörsutbildning är bara en del av det som gör att jag lär och växer och bidrar till utvecklingen.

Många ingenjörer jobbar ju som chefer, utan tekniska uppgifter. Jag undrar om de får samma fråga som jag fått. De år som jag arbetade som anställd i tekniska företag så var jag under fem år anställd för att skriva manualer till maskiner. I mitt sista uppdrag uppdaterade jag standarder och procedurer som stöd för tekniska skribenter att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Jag hade även uppdrag som "support", som stöd för andra i min position. Jag uppdaterade standarder och procedurer. På nästa ingenjörsarbetsplats skickade jag elektronikdelar på analys och sammanställde resultaten i tabeller och rapporter. Jag genomförde även egna tester, var resurs för projekten i Sverige och fungerade som stöd för andra i min position, i Sverige och i andra världsdelar. För att avlasta mig själv skapade jag även här procedurer och mallar för att underlätta för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter.

När jag jämför tidigare arbetsuppgifter med min nuvarande roll som stadsodlare så ser jag många likheter. Alla arbeten jag haft, alla utbildningar jag gått och andra erfarenheter som jag bär med mig använder jag mig av var än jag befinner mig. Inte minst coaching.

När jag arbetar med odling och jorden så kommer ord in från min ingenjörsutbildning. Kapillärkrafter, skjuvning, hävstång och densitet är bara fyra exempel. Besöket till Augustenborg Botanical Roof Garden förenade mycket av det jag studerat - civilingenjören med intresse för förnyelsebar energi, stadodlaren och den hållbara stadsutvecklaren.

Som ingenjör kallas du även ofta för samhällsbyggare. Samhällsbyggare bygger inte bara järnvägar och bostäder. I min roll som samhällsbyggare är det flödena av resurser som intresserar. Och strukturer, inte bara infrastruktur, utan även de strukturerade relationer som samhället utgörs av. Ska vi sluta att  utnyttja ändliga resurser så gäller det att skapa kretslopp med de resurser som idag är tillgängliga och i omlopp på jorden. Vill vi ha materiell tillväxt så är det egentligen bara växterna som kan bidra med denna tillväxt. De gröna cellerna är det enda på jorden som kan omvandla solens energi till materia (genom fotosyntesen). Den tillväxt vi brukar tala om handlar mer om omfördelning av resurser.

Som samhällsbyggare tar jag gärna hänsyn till fakta. Den fossila oljan som vi varit beroende av i hundra år av industrialisering är en ändlig resurs som blir allt dyrare att använda. Användningen av densamma leder dessutom till ökade halter av växthusgaser i atmosfären och ödesdigra klimatförändringar. När vi fasar ut den fossila oljan så blir det ökat tryck på allt vad växterna ska bidra med allt större; energi för uppvärmning, kraftvärmeproduktion och som transportmedel, fibrer och byggmaterial till textil, plaster och byggnader och livsmedel. Och där någonstans närmar jag mig de traditionella ingenjörsrollerna. En fördel med att ha gått en ingenjörsutbildning är att jag även vad mina kurskamrater kan och arbetar med och vad de kan åstadkomma för lösningar om bara de rätta förutsättningarna finns.

I mitt examensarbete 1999 ägnade jag mig åt bland annat biogas och logistik. Jag befinner mig fortfarande inom samma område där huvudfrågan är: Hur skapar vi kretslopp? Därtill studerade jag Hållbar stadsutveckling vid SLU Alnarp/Malmö högskola ett läsår 2011/2012 . Det året ledde till att jag gick från att ha haft fokus på miljöfrågan och den ekologiska hållbarheten till att se nödvändigheten av att skapa social hållbarhet (bland annat för att folk i kris behöver samarbeta och för att ojämlikhet förflyttar fokus från omhändertagande av det gemensamma "the commons" till individen, och från inre värderinger till yttre) och ekonomisk hållbarhet (eftersom det ekonomiska systemet ger spelreglerna. När vi belönas ekonomiskt trots att vi överutnyttjar naturens resurser och använder fossila bränslen så är reglerna fel. Vi behöver skapa regler som gynnar en cirkulär ekonomi där förnyelsebart, återvinning och kretslopp är i fokus och belönas.) Jag lärde mig även vikten av att definiera och att definiera om frågan. Så nu lyder en av frågorna Hur får jag folk att förstå att vi måste skapa kretslopp? Eller hur skapar vi strukturer i samhället där det är lätt att göra rätt utan att förstå och behöva ta ställning?

Det finns många vägar. I kris blir snabbt frågan om livsmedelsförsörjning akut. Vi är en planet i kris och den krisen kommer att djupna och bli synlig på allt fler sätt. Så just nu handlar mitt samhällsbygggande om att bygga upp kunskap om att odla mat med personer som du inte tidigare kände. Jag utvecklar modeller med andra, skriver en "manual", genomför analyser och underlättar för andra att självständigt genomföra sina arbetsuppgifter. Ungefär som när jag var anställd av Sony Ericsson och av Sigma och arbetade med mobiltelefoner och med förpackningsmaskiner.

Jag har alltid gillat matematik (grunden för ingenjörer). Jag var nog inte äldre än fyra-fem år då jag skapade egna multiplikationstabeller genom att studera kaklet medan jag badade i badkaret. Jag brukade också kisa och överföra det rutiga kakelmönstret till vilken annan yta som helst, som ett raster. Bildpunkter, typ. På gymnasiet och högskolan bevisade vi formler. Särskilt föll jag för Pythagoras sats, så stilig i sin enkelhet. När jag studerar en solros så fascineras jag av att den mogna solrosens frön bildar en form som kan bevisas matematiskt.

Att naturvetenskap och teknik är kopplat till naturen och miljön är varken ologiskt eller irrationellt. Men det har glömts bort av väldigt många ingenjörer.
/Sara Nelson

"Inte rasist men…"

Här vill jag samla fakta och argument kring Sverigedemokraterna.
Jag tror inte att 13% av Sveriges befolkning är rasister och av den anledningen röstat på Sverigedemokraterna.

Jag kan själv tycka att Sverigedemokraterna har många bra paroller och förslag till politik. Men när jag vet om att förslagen kommer ur en rädsla för konflikter och därmed en rädsla för förändring, rädsla för det annorlunda, rädsla för ifrågasättande av normer och rädsla för att otrygghet så blir jag vaksam. Med denna syn så blir kampen för ett jämställt samhälle ett hot, genusvetenskap blir ett hot, normkritisk konst blir ett hot och personer med annorlunda bakgrund som inte uppträder "svenskt" blir ett hot.

Så här säger Göran Melander, professor emeritus i folkrätt vid Lunds universitet, om Sverigedemokraternas 33 "hemliga punkter" - De strider mot FN:s och EU:s konventioner för mänskliga rättigheter. Källa: http://alkompis.se/se/aktuellt/7799/.

I Europas parlament växer antalet nationalsocialistiska och nazistiska partier. Dessa partier är samtalspartner med SD inom EU. På många håll i Europa där dessa verkar krymper demokrati och mänskliga rättigheter. Några exempel är förbud mot kvinnors rätt till abort, förbud mot invandrare att arbeta inom offentlig sektor och minskad demonstrationsfrihet.
Förslag som SD lagt till riksdagen: försvaga aborträtten, upphör med genuspedagogiken i förskolan och avskaffa genusvetenskap vid högskolor, återinför sambeskattning. Gudrun Schyman menar i ett tal att Sverigedemokraterna är rädda att själva synliggörandet av konflikter i samhället innebär att skapa konflikter. 

Sydsvenskan har reportage från besök i Svedala 21 sept.

Fortsättning följer. Tipsa gärna!

Värderingar går att påverka!

Detta inlägg är redigerat. Lite längre ner är den text som jag skrev den 15 september, dagen efter Sveriges val till Riksdag 2014. Nu har jag lagt till en text som sammanfattar ett samtal under Omställningskonferens i Göteborg 11-12 oktober 2014.

På konferensens första dag föreläste Pella Thiel om Common cause/Gemensam sak, Vikten av värderingar och medveten kommunikation för omställning. 

På söndagen arrangerades samtal i grupper enligt metoden Open Space. Frågan som jag tog upp och en sammanfattning av det samtal som följde kan du läsa nedan. 

OPEN SPACE FRÅGA:
Hur kan omställningsrörelsen möta det faktum att 13% röstade på Sverigedemokraterna i valet 2014?

INLEDANDE ORD KRING BORDET:

• Vi tror inte att 13% av Sveriges befolkning är rasister.
• Vi tror att ojämlikhet och missnöje skapat grunden för höga SD-siffror.
• Det vi oroar oss för är att ökad stöd för SD på sikt leder till en politik och ideologi som stärker yttre värderingar (så som materiell tillfredsställelse, social status, makt och auktoritet.) Framgångar för systerpartier i Europa har lett till minskad demokrati, intolerans och krympande mångfald.
• När vi exkluderar är risken att vi befäster och polariserar.

LÖSNINGAR:

• Vi måste verka på landsbygden, inte toppstyra från staden.
• Omställningen kan inte utgå från att SD-väljare är exkluderande.
• Vi får inte vara rädda för att prata om att det blir mer kris och svårare tider.
• Vi kan också visa på hopp och alternativ. Med omställning kommer fler lokala jobb att behövas.
• Enbart information är inte tillräckligt. Agera!
• Stärk inre värden!

NÄSTA STEG:

• Genomför framtidsveckor på landsbygden. 
• Drick kaffe med folk, knacka på en bonde. Inspireras av exempelvis Omställning Alingsås och deras Framtidsvecka.
• Skriv insändare. Använd dessa som underlag för kontakt med folk öga mot öga. 
• Ögonkontakt, att möta människor är viktigt!
• Inventera på landsbygden. Vilka jobb, yrken, entreprenörer kan stärkas? (Om det finns en frisör i byn, varför åka till stan för klippning?)
• Utgå från dej själv i samtal "Jag blir väldigt ledsen när... ", "Jag känner så här när ..." Ta mod och blotta din egen oro och rädsla.
• Påminn dej själv att stärka inre värden i samtal i alla möjliga sammanhang. Inpireras av Common Cause och "prima" (grunda med inre värderingar, exempelvis omtanke om naturen, familj och vänner, självacceptans, social rättvisa och kreativitet.)

Ni som var med i gruppen, kommentera om något bör läggas till eller ni inte instämmer med sammanfattningen. Tack för samtalet!
/Sara Nelson

COMMON CAUSE

Värderingar är inte detsamma som egenskaper och personlighet. Värderingar påverkar exempelvis hur vi röstar. Mina värderingar kan ändras och därmed även val av det parti som jag lägger min röst på. Våra värderingar påverkas av personer som vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning! 

Jag började i förra veckan att läsa The Common Cause Handbook. Idag, dagen efter valet där Sverigedemokraterna lyckades få 13% av rikets röster läser jag vidare i kapitlet How values change.

Boken börjar med att beskriva hur decennier av forskning kring psykologi lett till liknande resultat, oavsett kultur och forskare.

Inom alla kulturer florerar en mängd olika värderingar. Dessa värderingar kan åskådliggöras i ett cirkeldiagram. Diagonalt mittemot varandra står två ytterligheter. (Svensk översättning av boken kommer i slutet av året. Så länge mina översättningar):

Öppenhet för förändring (som beskrivs med ord som utmaningar, tacksamhet, kreativitet, upprymdhet) möter Konservatism (med tyngd i ord som säkerhet och tradition, samt oro för element som kan störa samhällets stabilitet och normer).

Självstärkande värderingar (status, prestige, kontroll över människor och resurser) möter  Självöverskridande(?) värderingar (att värna om alla, såväl människor som natur).


Värderingar kan kopplas till våra mål och vår strävan i livet. Mål kan delas upp i inre och yttre mål. Kopplas våra mål ihop med crikelns rödgröna skala (självstärkande - självöverskridande) så kan vi tala om inre värderingar ("intrinsic values") så som samhörighet med familj och vänner, kontakt med naturen, att acceptera sig själv, social rättvisa och kreativitet. Kopplas våra mål hop med den blågula skalan (öppenhet-konservatism) så talar vi om yttre värderingar ("extrinsic values) så som social status, prestige, materiell tillfredsställelse, auktoritet och makt.

Ingen individ kan förknippas med enbart ett ord. Vi bär med oss lite av varje. Och dessa olika delar kan förstärkas av personer vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Våra värderingar är inte detsamma som personlighet. Värderingar kan i större grad ändras.

När jag sökte på Internet för att hitta mer att läsa om Common cause på svenska så fann jag www.komplexitet.se. Hemsidan handlar om forskning kring personlig utveckling eller vuxenutvecklingspsykologi. "Kort kan man säga att vuxenutveckling handlar om hur vi utvecklas genom hela livet att hantera allt mer komplexa samband, ta större ansvar och flera perspektiv, och hur vår syn på världen och oss själva förändras när vi mognar." Delta i forskningen genom att genomföra Värdesystemstestet som tar ca fem  minuter. Att se fler perspektiv tänker jag hänger ihop med att kunna hantera och analysera fler aspekter som ryms i cirkeln.

Enligt Common cause kan värderingar påverkas. Som exempel kan förekomsten av kyrkor, bibliotek, fackföreningar och idrottföreningar stärka vår känsla för jämställdhet, vänskap och rättvisa. Skog och parker kan öka vår uppskattning av naturen och stärkandet av inre värden.

På samma sätt kan yttre värderingar stärkas genom en tävlingsinriktad arbetsmiljö, marknadsföring som appellerar till status, nyheter som framhåller hot mot den nationella säkerheten och löpsedlar som berättar vem som är rikast i din kommun.

Common Cause kan användas för att arbeta med kommunikation. När vi till exempel vill kommunicera miljövärden så ska argument med samma värdegrund användas, de inre. The Common Cause Handbook varnar för att använda argument som handlar om yttre värderingar när vi ska stärka inre värden. Som exempel gynnar det inte miljön att motivera ett byte till lågenergilampor med att du spar pengar på din investering. Istället kan bör argumentet handla om att byta till lågenergilampor för miljöns och allas vår framtids skull. Därav namnet Common cause, gemensam sak.

En annan viktig poäng som jag läser om på sidan 43 i The Common Cause Handbook handlar om att möta personer där de är. För att skapa engagemang för frågor som rör miljö och andra inre värden så spelar det roll var vi möter folk, vilket språk vi använder och hur.

Uteslut inte gamla vänner från ditt liv på grund av hur de röstade i årets val. Du kan medverka till att personer i din omgivning ändrar sina värderingar.

Att arbeta med normer och värderingar i fem steg:
1) Utforska normer  - Hur tänker du, samhället, vänner kring vad som är OK och inte?
2) Ge näring till de inre värdena - Vad händer när du tar hand om relationer, naturen, din kreativitet och dej själv?
3) Utmana yttre värdena - Hur ser normerna ut i samhället? Varför söker vi berömmelse, makt, social status och pengar? Måste det vara så?
4) Se helheten - Hur påverkas något av ett beslut eller en förändring i långa loppet?
5) Hitta likasinnade och samarbeta! Jag hittar likasinnade via omställningsrörelsen.

Illustrationer: Alla illustrationer kommer från boken The Common Cause Handbook som kan laddas ner digitalt via www.valuesandframes.org.

Christer Sannes "rulltrappemodell" visar hur ett bekvämt och modernt liv kan levas hållbart

"Varje år växer produktionen genom att vi arbetar allt effektivare. Det är som att stå i en rulltrappa som lyfter oss allt högre – och med allt större miljöbelastning och resursförbrukning. Därför måste vi gå nerför rulltrappan genom ställa om ekonomin; vi måste växla den ökade effektiviteten i mindre arbete (förutom att göra produktionen renare). Det är i grunden en positiv möjlighet. Men om en omställning ska bli politiskt acceptabel måste den kunna erbjuda en modern och bekväm livsstil och jag vill visa att det är fullt möjligt."

Rapporten Hur vi kan leva hållbart 2030 skriven av Christer Sanne och utgiven av Naturvårdsverket är ett bra referensverk med tankegångarna från föredraget samlade. Inför valet 2014 tycker jag detta citat från sidan 62 under rubriken  Ska vi verkligen skapa jobb? är extra tänkvärt. Första underrubriken lyder Vilka jobb behövs?

En filmsnutt med Christer Sanne "Kan vi leva hållbart utan uppoffringar" kan du kolla på/lyssna till medan du diskar: 

Klicka här för att läsa om fler av mina intryck från Klimatriksdagen 2014.