Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning!

Värderingar kan påverkas. 

Jag lyssnar på radio och har just fått beskedet att Donald Trump valts till president i USA. För mig står Trump bl.a. för en rädsla inför det som är annorlunda. En rädsla för att någon annan ska ta något från mig. För Trumps anhängare står Trump för en stark folklighet och ett bevarande av det vi har och som vi gillar. Som engagerad omställare så kan jag mitt i allt oliktänkande hitta små korn av liknande värderingar. Det ger mig hopp. Inlägget nedan skrev jag efter Sverigedemokraternas stora framgångar i september 2014. 

Värderingar är inte detsamma som egenskaper och personlighet. Värderingar påverkar exempelvis hur vi röstar. Mina värderingar kan ändras och därmed även val av det parti som jag lägger min röst på. Våra värderingar påverkas av personer som vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Du kan påverka värderingarna hos personer i din omgivning!

Jag började i förra veckan att läsa The Common Cause Handbook. Idag, dagen efter valet där Sverigedemokraterna lyckades få 13% av rikets röster läser jag vidare i kapitlet How values change.

Boken börjar med att beskriva hur decennier av forskning kring psykologi lett till liknande resultat, oavsett kultur och forskare.

Inom alla kulturer florerar en mängd olika värderingar. Dessa värderingar kan åskådliggöras i ett cirkeldiagram. Diagonalt mittemot varandra står två ytterligheter. (Svensk översättning av boken kommer i slutet av året. Så länge mina översättningar):

Öppenhet för förändring (som beskrivs med ord som utmaningar, tacksamhet, kreativitet, upprymdhet) möter Konservatism (med tyngd i ord som säkerhet och tradition, samt oro för element som kan störa samhällets stabilitet och normer).

Självstärkande värderingar (status, prestige, kontroll över människor och resurser) möter  Självöverskridande(?) värderingar (att värna om alla, såväl människor som natur).


Värderingar kan kopplas till våra mål och vår strävan i livet. Mål kan delas upp i inre och yttre mål. Kopplas våra mål ihop med crikelns rödgröna skala (självstärkande - självöverskridande) så kan vi tala om inre värderingar ("intrinsic values") så som samhörighet med familj och vänner, kontakt med naturen, att acceptera sig själv, social rättvisa och kreativitet. Kopplas våra mål hop med den blågula skalan (öppenhet-konservatism) så talar vi om yttre värderingar ("extrinsic values) så som social status, prestige, materiell tillfredsställelse, auktoritet och makt.

Ingen individ kan förknippas med enbart ett ord. Vi bär med oss lite av varje. Och dessa olika delar kan förstärkas av personer vi umgås med, av reklam och av annat som vi möter. Våra värderingar är inte detsamma som personlighet. Värderingar kan i större grad ändras.

När jag sökte på Internet för att hitta mer att läsa om Common cause på svenska så fann jag www.komplexitet.se. Hemsidan handlar om forskning kring personlig utveckling eller vuxenutvecklingspsykologi. "Kort kan man säga att vuxenutveckling handlar om hur vi utvecklas genom hela livet att hantera allt mer komplexa samband, ta större ansvar och flera perspektiv, och hur vår syn på världen och oss själva förändras när vi mognar." Delta i forskningen genom att genomföra Värdesystemstestet som tar ca fem  minuter. Att se fler perspektiv tänker jag hänger ihop med att kunna hantera och analysera fler aspekter som ryms i cirkeln.

Enligt Common cause kan värderingar påverkas. Som exempel kan förekomsten av kyrkor, bibliotek, fackföreningar och idrottföreningar stärka vår känsla för jämställdhet, vänskap och rättvisa. Skog och parker kan öka vår uppskattning av naturen och stärkandet av inre värden.

På samma sätt kan yttre värderingar stärkas genom en tävlingsinriktad arbetsmiljö, marknadsföring som appellerar till status, nyheter som framhåller hot mot den nationella säkerheten och löpsedlar som berättar vem som är rikast i din kommun.

Common Cause kan användas för att arbeta med kommunikation. När vi till exempel vill kommunicera miljövärden så ska argument med samma värdegrund användas, de inre. The Common Cause Handbook varnar för att använda argument som handlar om yttre värderingar när vi ska stärka inre värden. Som exempel gynnar det inte miljön att motivera ett byte till lågenergilampor med att du spar pengar på din investering. Istället kan bör argumentet handla om att byta till lågenergilampor för miljöns och allas vår framtids skull. Därav namnet Common cause, gemensam sak.

En annan viktig poäng som jag läser om på sidan 43 i The Common Cause Handbook handlar om att möta personer där de är. För att skapa engagemang för frågor som rör miljö och andra inre värden så spelar det roll var vi möter folk, vilket språk vi använder och hur.

Uteslut inte gamla vänner från ditt liv på grund av hur de röstade i årets val. Du kan medverka till att personer i din omgivning ändrar sina värderingar.

Att arbeta med normer och värderingar i fem steg:
1) Utforska normer  - Hur tänker du, samhället, vänner kring vad som är OK och inte?
2) Ge näring till de inre värdena - Vad händer när du tar hand om relationer, naturen, din kreativitet och dej själv?
3) Utmana yttre värdena - Hur ser normerna ut i samhället? Varför söker vi berömmelse, makt, social status och pengar? Måste det vara så?
4) Se helheten - Hur påverkas något av ett beslut eller en förändring i långa loppet?
5) Hitta likasinnade och samarbeta! Jag hittar likasinnade via omställningsrörelsen.

Illustrationer: Alla illustrationer kommer från boken The Common Cause Handbook som kan laddas ner digitalt via www.valuesandframes.org.

David Jonstad - från kollaps till jordad

I somras läste jag boken Jordad. En biblioteksbok som jag inte kunde göra understrykningar i. Om och om igen ville jag markera viktiga bitar att återkomma till. Boken sammanfattar mycket av den fakta jag själv samlat på mig under åtta års tid men innehåller även andra intressanta reflektioner och för mig helst nya kunskaper. En diger lista med referenser på de sista tjugo sidorna. Insåg till slut att jag måste skaffa boken och läsa om. Blev glad när jag såg att David skulle komma till Lund och föreläsa. Det är fyra år sedan han besökte Lund för att föreläsa utifrån den förra boken, Kollaps. 

Jag förde inga direkta anteckningar. Boken finns ju. Föreläsningen inleddes dock personligt med fotografier och bilder som inte finns i boken. Därefter följde ett diagram över "Världens oljeproduktion" som jag sett många gånger tidigare. Siffrorna är hämtade från Internationella energirådet, IEA. Det var ovanligt snyggt så jag tog en bild. Det illustrerar hur den olja vi är så beroende av blir allt svårare att få tag på och blir således allt dyrare att framställa. Till slut blir det inte längre lönt och då har vi nått "Peak oil" eller "oljetoppen". Det uppstår ett "gap" mellan behovet av energi/olja och den tillgängliga oljan. Detta kan komma att innebära att olja och energi i allmänhet blir mycket dyrare än idag. Detta gap fyller IEA med olja från oljesand och oljeskiffer (gult i diagrammet) och det poetiska påhittet "Fields yet to be found" (ljusblått).

Planetens gränser visades också snyggt och på ett annorlunda sätt jämfört med det diagram som brukar illustrera dessa forskningsresultat. De nio bilderna som illustrerade Biologisk mångfald, Klimatförändringar o.s.v. fylldes efterhand med rött i proportion till hur nära planetens gränser vi nått, eller passerat. Det blev mycket rött.

En anledning till att David Jonstad flyttat från Stockholm till en liten gård i Dalarna är nyfikenheten kring vad det kan innebära att bo och leva närmre naturen. Är det så här fler kommer leva och bo i framtiden? Framträder fördelar som den yngre David inte kunnat föreställa sig för 10-15 år sedan?

Fotot ovan kommer från www.etc.se/ Fotograf:Sofia Billvik

År 2013 skrev JTI en rapport på uppdrag av Jordbruksverket där de analyserat vad det skulle innebära för Sverige om vi drabbas av en energikris till följd av att importen av olja störs. Tre scenarier beskrevs. Så här illustrerar David Jonstad två av scenarierna:

50% mindre olja skulle kunna innebära matbrist, minskad storskalig produktion, omfattande stadsodling samt fler höns och kaniner i trädgårdarna.

75% mindre olja skulle troligen innebära svält för stora delar av befolkningen, att det industriella fisket slås ut, dragdjurens återkomst samt omfattande självhushållning.

När David tänker på framtiden så ser han hur vi troligen kommer att röra oss mot ökad förenkling. Lokalt, decentraliserat, småskaligt och ruralt ersätter globalt, centraliserat, storskaligt och urbant.   

Idag är de flesta av oss konsumenter som är beroende av pengar, lönearbete och långa teoretiska utbildningar.

'

I framtiden blir fler av oss producenter, på heltid eller deltid. Högt värderade är resurser som mark där vi kan odla, ha djur eller sätta upp solceller, kunskaper (gärna praktiska) inom många olika områden och sociala nätverk.

Kvällen avslutades med att jag fick köpa ett exemplar av boken Jordad och få den signerad. I boken finns följande citat: 

"Att leva närmare jorden är att träna upp de där uråldriga förmågorna som gör oss till en del av naturen. Ju mer vi uppmärksammar det icke-mänskliga livet omkring oss, desto mer växer dessa förmågor. Det är ungefär som när vi ägnar oss åt en ny fysisk aktivitet och blir påminda om muskler som vi inte visste att vi hade. Med en växande förmåga att se naturen kommer också en ökad kärlek och förståelse för den. Vi bryr oss om naturen för dess egen skull, inte bara för vad den ger oss i form av resurser."

Fotot ovan kommer från http://effektmagasin.se/tillbaka-till-jorden/.

Med tre barn på 10, 13 och 15 år känner jag mig "jordad" i stan där barnen har sina skolor och kompisar. Vi har precis hittat ett hus med söderläge och stor trädgård där grönsaker har odlats sedan 60-talet. Sju äppelträd ger oss frukt långt fram i vinter. 
Jag vill verka för att den lilla staden kan vara ett alternativ även i "kollapsens skugga". Lund är en sådan liten stad att det inom en cirkel, där radien är ca 5 kilometer, utan vidare skulle gå att odla all den mat som stadens invånare behöver. Och lite till. Idag odlas mest raps, sockerbetor och korn (till vodka) på denna mark. Här växer även hus och forskningsanläggningar, typ ESS, fram som en ständigt växande matta av byggnader med ett rutmönster av asfalterade vägar.

Den inre cirkel illustrerar hur Lund inin en radie på 5 km skulle kunna försörja sin befolkning med lovmedel, i huvudsak vegansk föda med ett tillskott av höns, kanins naturbeteskött och vilt. Den yttre cirkeln beskriver hur markbehovet ser ut om vi äter kött i den omfattning som vi gör idag. 

Strategin "to walk away form the king" menar David Jonstad kan vara en väg att nå förändring. Om vi försöker att leva som vi lär, istället för att demonstrera och blir frustrerade över att "inget händer" så kommer "kungen", i vårt fall kommunpolitikerna, att komma efter och kika oss nyfiket över axeln. Men jag undrar om det går tillräckligt fort att nå förändring med denna strategi? Kanske behövs både och.

/Sara Nelson

För en vision om hållbar livsmedelsförsörjning

Jag vill bidra till att bygga en hållbar vision för livsmedelsförsörjning och skapa goda exempel tillsammans med andra. I detta blogginlägg kommer jag att bygga på med relaterade tankar, fakta och inspiration. Kanske leder det till ett projekt eller verksamhet i samarbete med personer med liknande visioner. Kommentera och tipsa gärna om mer som passar in!
Detta inlägg är bara precis påbörjat -  inte färdigt. Under många år har jag läst och hört och tänkt Men jag har inte samlat ihop. Bidra gärna med länktips!

Utmaningar

1. Sveriges självförsörjningsgrad är låg och sårbarheten är hög. "Sverige klarar inte många dagar utan livsmedelsimport".  Livsmedelsverket: "Ingen myndighet har i dag ett helhetsansvar för Sveriges livsmedelsförsörjning". Johan Kuylenstierna (SRC) och Lisa Senderby Forsse (SLU): "Sverige är sårbart för globala förändringar". (via ATL)Therese Frisell, Livsmedelsverket: "I en krissituation måste vi använda mindre maskinkraft, mer arbetskraft, och byta ut spannmål mot rotfrukter, samt gris och kyckling mot naturbeteskött. Lantbruket kan inte ensamt fixa detta, de behöver extra arbetskraft." "Vi måste också bygga ett samhälle som har större beredskap och inte är lika sårbart som dagens samhälle är mot extrema väderhändelser."
2. Antalet jordbrukare i Sverige minskar. "Så många som 9 av 10 jordbrukare på slättbygden har lagt ner de senaste 25 åren". 
3. Det nuvarande jordbruket är beroende av fossil energi till konstgödning, besprutning, transporter med mera. 
4. Våra vattendrag lider av övergödning, bland annat från avloppsvatten (våra toaletter) och jordbruk.
5. Sverige har haft och kommer att få ett stort inflöde av flyktingar. 10% av flyktingarna lider av posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Enligt Sveriges radios P1 saknas 9000 vårdplatser.
6. Brist på hjälp, vårdplatser, bostäder och arbeten till såväl nysvenskar och "gammelsvenskar". 

Metoder och inspiration som kan kombineras för att möta utmaningarna

Refarm 2030 - ny aktör för livsmedelsförsörjning

Refarm 2030 – inspirationsanförande

Fem i tio ringde Gösta och frågade om jag ville spana i min personliga Refarm 2030-kristallkula – och återberätta vad jag ser – på 3 minuter.

3 minuter är maxlängden för en schlagerlåt.

Tänk om vi med Refarm 2030, precis som med 30 schlagerlåtar i en schlagerturné, kan engagera Sveriges befolkning att lägga 6 miljoner röster på sina 12 favoriter. 2030 utser vi inte en vinnare, utan presenterar stolt ett brett fält med värdiga finalister.

I finalen 2030 kommer vi se en mångfald av lösningar. Pallkragar i bostadskvarter, kamelfarmer och växthus på höjden kan precis som idag tillhöra framtidens melodi. Men frågan är om 70-talsvinnaren Waterloo kommer att gå till andra chansen? Eller ses vattenklosetten, med folkets nya kretsloppsglasögon, som något vi vill spola för gott? Uuuuuundo…

I Skåne har vi inte bara Sanna Nielsen, Måns Zelmerlöw, Hasse Andersson och Frans. Föreningen Skånes folkhögskolor valde vid sitt årsmöte i förra veckan in sin 18:e medlem, Holma folkhögskola. Den nya folkhögskolan i Lund existerar sedan årsskiftet. Under detta år leds, vid sidan av allmän linje, utbildningar i småskaligt ekologiskt jordbruk, stadsodling, skogsträdgård och resilient entreprenörskap. Vid föreningen Skånes folkhögskolors årsmöte efterlyste jag de folkhögskolor i Skåne som tagit de första spadtagen, odlar i pallkragar och skördar flytande guld från sina bikupor. Min vision växte den där måndagen. Jag såg framför mig hur folkhögskolorna återtar sin ursprungliga roll, den att utbilda Sveriges jordbrukare. Men denna gång är det inte de gamla böndernas söner, utan 2020-talets nya livsmedelsproducenter som bildas.

I folkhögskolornas utbud existerar redan Grön SFI. På bred front skolas nyanlända inte bara i svenska för invandrare. I kursen ingår att lära sig att hantera röjsåg för att kunna bedriva naturvård. I kristallkulan ser jag att 2020-talets Gröna SFI använder sig av många fler verktyg – från grep och pendelhacka till häst och solcellsdrivna traktorer.

Om vi fångas av en stormvind eller kanske ännu mer dramatiskt, en solstorm, före år 2030 så kommer vi inte att stå där och tralla If I were sorry. Vi stämmer upp i We are the heroes of our time och går ut och skördar frukterna i de skogsträdgårdar vi planerade 2016 och planterade 2017. Vi kommer att skörda guld och gröna skogar.

Jag ser fram emot att bidra till att skriva de nya hitlåtarna och att sjunga tillsammans med er!

/Sara Nelson

på tåget från Lund mot Växjö

2016-03-14

Texten ovan läste jag upp strax före årsmötet för Refarm 2030 öppnade. Utdrag ur ett av Refarm 2030-dokumenten: 

5 Inspiration och fokus

Föreningen Refarm 2030 samlar näringsliv, organisationer, kommuner, regioner, akademi och annan utbildning samt enskilda som vill samarbeta för att utveckla svensk livsmedels- och matproduktion till ett europeiskt föredöme. Föreningstanken föddes på konferensen Refarm Europe i september 2015 i Växjö. Deltagare från hela landet slöt upp. ... Refarm 2030 verkar för att stärka alla medlemmar i deras befintliga och nya roller, med ökad samverkan land och stad över hela Sverige som drivkraft.

 Inriktning för föreningens arbete, steg för steg:

• Bygga ett hållbart samhälle med maten som brygga, redskap och jobbskapare och se stadsodling som en del av en hållbar stadsutveckling.
• Öka livsmedelsproduktionen i Sverige
• Uppmuntra forskning om stadens matproduktion
• Lyfta fram hortikultur kombinerat med vattenbruk
• Arbeta för en minskad miljö- och klimatbelastning från maten
• Aktivera våra igenväxande landskap
• Utveckla stadsjordbrukens roll som landsbygdsambassader
•  Utveckla/synliggöra ”experimentområden” för nya grödor, produktionsformer och samarbeten på landsbygden.
• I samverkan med invandrade svenskar undersöka möjligheter ömsesidig anpassning av lokal livsmedelsproduktion – för traditionell matlagning och att kunna nyttja invandrad nyckelkompetens på matområdet.
•  Uppmärksamma värdet av stadsodling och sociala möten
• Integrera nyanlända i samhället via stadsodling

6 Gå med som medlem

Företag, myndigheter, kommuner, regioner, organisationer och enskilda personer kan vara medlemmar i Refarm 2030. Föreningen för dig/er som driver stadsodling, storskaliga eller mindre växthus för spillvärme eller fristående, stadsbruk, stadsjordbruk, fiskodling aquaponic- bruk – kort sagt livsmedels­produktion i smått som stort. Eller för dig som vill vara med och utveckla och driva detta i framtiden.

7 Medlemsnytta – var med från början – det lönar sig!

Du får möjlighet att i ett tidigt skede ingå i konsortier, projektgrupper för att tillsammans forma och göra större omfattande ansökningar angående olika utvecklingsprojekt som utlyses av främst nationella myndigheter och liknande. Fler och fler ansökningar hos Vinnova, Tillväxtverket, Formas, Jordbruksverket samt EU:s fonder kräver ansökningar med olika partner. Här har Refarm 2030 möjlighet att snabbt formera sig när olika ansökningar utlyses. De första med­lemsavgifterna är extra värdefulla då de i bästa fall kan ”växlas upp” med regionalt utvecklingsstöd

...  Mer kommer på en Refarm 2030-hemsida inom kort.

Rockström sommarpratar

Johan Rockströms sommarprat 2015 är en kondenserad samling vetenskapliga fakta och inspiration. Här några citat: (OBS! Ej färdigskrivet.)

• Sedan 25 år visar vetenskapen entydigt att vi börjar slå i taket för planetens stabilitet. 
• Vi kan inte lita på tur i framtiden. 
• Visste ni att om vi följer samma utveckling som idag kommer jorden bli 3 till 4 grader varmare år 2100,  havsytan blir upp till en meter högre än idag. Miljökatastrofer blir något normalt. Översvämingar , Torka. Det är bara om bara 85 år. Det är en plats jorden inte varit på de senaste 4–5 miljoner åren. 
• Snart passerar vi en grads uppvärmning. Om vi passerar 2-graderspunkten så kollapsar troligen världens korallrev. Nånstans vid 3–4 grader så kollapsar … Vid 5–6 grader smälter Arkits is och havsnivån 6–7 meter (...
•  Planeten har satt upp stoppskylt efter stoppskylt. Antarktis: Bang!, Regnskogen: Bang!
• forts. följer
• Vi är den första generationen som vet att vi kan underminera jorden. 
• För att klara 2-gradersmålet så 
• Ett försäkringsbolag i Frankrike (Axa?) har dragit sig ur alla investeringar i kol, gas och olja. Det är för riskabelt. Fler följer efter.

Peter Diamandis, som skrivit boken Abundance, driver tesen "att nu när vi står inför en ny revolution, en ny digital revolution, så kan vi antagligen generera ett överflöd åt alla inom en generation." Johan Rockström undrar om vi kan ställa två krav; maximal välfärd OCH att det SAMTIDIGT sker inom planetens gränser?

Kostnaden för att inte lösa klimatproblemen är ca 4–5% av Bruttonationalprodukten. När Rockström frågade Nicholas Stern vad han tror kostnaden är för att gå ifrån den fossila eran så är svaret att det inte blir en kostnad. Det blir en vinst. Regleringar som hotar göra användning av fossil energi dyrare kommer att generera en strid ström av innovationer och lösningar som vi idag inte kan fantisera om. De kommer att innebära en mängd besparingar.

Den globala ledarskapstänkaren Simon Sinek berättar om hur minoriteter får skiften att ske. När 15–18 procent av befolkningen tror på en idé så tippar världen. I varje population finns 2–3 procent "fanatiker" och upp till 10 procent pålästa och engagerade "early adopters". Då är vi uppe på ungefär 12%. 6–8% saknas. De kommer inte från de 10% som är förnekare. De finns alltid. Glöm dem. Mittemellan extremerna finns den stora massan, cirka 70%. Hälften köper alltid de billigaste tomaterna, oavsett vad du säger. Den andra halvan är passiva efterföljare. De lyssnar och kan ta efter. Men du når dem inte med besked om vad de ska göra utan med visioner och beskrivningar av varför  - Varför kan vi leva bättre på en hållbar planet? Hur ser visionen ut? När drömmen blivit sann så … Rockström gav exempel genom att berätta om den "lilla klimatdemonstrationen" som förväntades locka ca 50.000 människor i New York under de senaste klimatsamtalen. 450.000 människor kom. Samtidigt demonstrerades i över 100 länder runt om på planeten.
Rockström avslutar i en positiv ton som fyller mig med energi.

Jag är glad över att Johan Rockström fått så många lyssnare, både bland beslutsfattare och "den tysta majoriteten". Jag kommer att sprida länken till hans sommarprat och referera till citat. Dock finns en liten "tagg" som stör mig i Johan Rockströms berättelse. Pella Thiel har beskrivit den väl i sitt reflekterande blogginlägg. Kanske beror den lilla "taggen" på att Johan Rockström, som han själv säger, kanske tillhör de där 10% som är "early adopters", som låter sig övertygas av vetenskapen, medan jag och Pella kanske tillhör de där 2–3 procenten "fanatiker". Kanske beror det bara på att Rockström är taktisk och att det inte går att få in allt i ett sommarprogram. Här bloggar han själv om behovet av livsstilsförändringar och ger förslag på stegvisa förändringar som var och en kan göra i sina liv.
Världen behöver fler som Johan Rockström, personer som kan kommunicera allvaret och samtidigt ingjuta hopp! Men världen behöver även efterföljare. Bli en planetskötare du med! Börja med att skriva under Earth Statement på www.Earthstatement.org. Varför?

Läs även Johans ord på Supemiljöbloggen!

/Sara
Planetskötare

När pusselbitarna trillar på plats - en känsla av flow

Foto: Sara trollar fram rekvisita till bi-teater. Foto från Staffans Björklunds teater.

Detta är mer en dagboksanteckning än ett ekobloggsinlägg. Men dagböcker bara tenderar att försvinna.
Idag fick jag en sån där känsla av flow och att jag plötsligt ser hur pusselbitarna passar ihop. När Staffan Björklund förra hösten berättade att han hade en internationell dockteaterfestival på gång och ville ha med mig så tänkte jag att det var ännu ett knasigt steg bort från min "karriär" som civilingenjör och hållbar stadsutvecklare. Men idag klickade några pusselbitar.

• Jag har hållit ganska många föredrag. Oftast har det känts bra. Men det har varit rätt långt mellan tillfällena och med olika innehåll var gång. En hel del övande. Under fyra dagar har jag fått chansen att utifrån ett manus, delvis skrivet av en vän, improvisera fram en föreställning som fångar både barn och vuxna, med humor, delaktighet och pedagogiska poänger. Självklart är detta en erfarenhet som jag bär med mig till framtida framträdanden - och med andra åhörare. Tack Staffan för förtroendet.
• Idag träffade jag en Jonas från Landskrona. Han visade ekologisk fisk där under festivalen. Han vet vad resiliens är. Vi har nätverk som kan matchas ihop. Vet inte till vad, när och hur. Men det kändes bra.
• En av besökarna på festivalen var en gammal kontakt jag stött ihop med i olika sammanhang. Just nu jobbar hon som klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen - vilket fick mig att åter igen tänka på det där Region Skåne miljöanslaget för ett projekt kring resiliens. Jag är välkommen att höra av mig. 
• En bekant till Staffan är Jytte. Jytte har arbetat med barn, ekologi och teater, har startat en teater och ett ekologiskt inspirationshus. Hon kom fram efter föreställning och workshop och gav mig fina ord. Jytte bor i en ekoby i Roskilde. Jag har hittat ännu en "kindered spirit" vill jag nog påstå. 

Medan jag lagade mat och åt på kvällen så lyssnade jag till Johan Rockströms sommarprat. Det ska lyssnas om, inspirera till ingredienser i föredrag och till insändare. "Världen behöver verkligen en Nelson Mandela för klimat och global hålbarhet."

Sedan gammalt har jag tankar om att jag vill omsätta forskares fakta till praktik. Forska vill jag också. Men det är mycket jag vill. Var sak har sin tid.