Trendspaning genom Firstmove

Detta är en kopia av ett inlägg jag gjorde i min gamla blogg.

Firstmove – Trendspaning med Kirsten (och mej)

Igår 13 april 2012 var jag på en härligt inspirerande Lund Grand Prix i stadshallen i Lund. I programmet mellan en sprudlande Mats Lindoff och en Christer Olsson som lockade till igenkännande skratt talade Kirsten Poulsen från företagetFirstmove. Kirsten Poulsens presenterade framtidsforskning som ingav hopp om framtiden. Jag var tvungen att nästan genast blogga ner mina svårlästa anteckningar för att ha något att återkomma till senare. På Firstmoves hemsida hittade jag visserligen intressanta nyheter men inget om trenderna hon just presenterat.

Kirsen började med att berätta att företagets namn kommer från ”firstmovers”, de 3% innovatörer som befinner sig 3 till 5 år före de övriga 97% av marknaden. Lyssnar vi till dessa 3% så finns det alltså 3-5 år att utveckla produkter och tjänster som passar den stora massan några år senare. Väntar vi och väljer att lyssna till den stora massan kommer vi bli förbisprungen av andra som fattade galoppen långt tidigare.

Kirsten Poulsen presenterade därefter trender 2012. Alla trender kunde jag placera inom ramen för “hållbar utveckling“. De senaste sex veckorna har jag arbetat med hållbarhetsfestivalen Planet Lund och har förstått att “hållbarhet” är ett begrepp som kan kräva några konkreta exempel. Därför känns det extra kul att dela med mig. Här kommer en kort summering av Firstmoves trendspaning utifrån mina anteckningar. (Kanske är det “Copy wrong”, se nedan):
1. Old new: Fokus på att bevara och på att återanvända på nya sätt. Från snabb produktion går vi åter mot hantverk och tålmodighet. Vi optimerar det vi har och som redan är producerat. Bevarande
2. Über frei: Detta är uppgörelsen med ägandet av materiella ting. Vi spar på allt utom på kvalitet. Det köps färre saker och fler upplevelser. Låna, byta , hyra – faciliterat på nya ”supersites”. Befrielse
3. Kunskap 2.0: Insikt är vetskap på alla fronter. Insikt är mer än den blotta kunskapen. Det handlar om att omsätta, att göra insikten aktiv.Insikt
4. User democracy: Att dela är den nya gemenskapen. Copyright blir Copy please Copy your way och Copy wrong! ”Sharing” (jfr Connector- min kommentar)
5. ”Där nähä”: Närhet bildar ramen och skapar förutsättning för gemenskap och densitet. Det handlar inte om nationalism eller protektionism, det handlar om klimat och miljö, om nya sätt att uppleva och resa och ett globalt ansvar. ”Firstmovers i Köpenhamn reser till Skagen på semestern”. Detta leder till en uppgörelse med 500 vänner på nätet. Närhet
6. Go in or stay out: Från branding till standing. Det handlar om innehållet, inte om ytan. Producera med stolthet. Produkter som gäller klarar att stå för sig själv utan marknadsföring och branding.”Standing”
7. Själv tillsammans: Gemenskap … till nytta för det individuella. Mat och kulturföreningar är formen för den nya gemenskapen. Kollektiv individualism
8. Time for life: Från tidsbesparing till optimering av tiden. Hellre hyra än äga. Abonnemangsmodellen finns överallt. Ekologi, spårbarhet, avhållsamhet. ”Convenience”
Tyvärr rann tiden ut när flera trender återstod. Jag har bara rubrikerna på de sista. Det vore kul att träffa Kirsten på nytt:
9. Damn dare - Mod
10. Den rena produkten - Transparens
11. Nutzen - Nyttovärde
12. Flexlife - Frihet
13. Super special - Unik
14. Tolerant life - Respekt

För ett par veckor sedan gjorde jag en lista över förslag på ”framtidens butiker”. Idag kunde jag kan placera flera trenders respektive siffra bakom respektive idé.

Butiksinkubator: Vill eller kan man inte ta stora lån eller vill testa sitt koncept så måste kanske butiken få växa organiskt, från ett litet lager och utifrån den respons man får från kunderna. Har man inte ett läge med förbipasserande så måste mycket resurser läggas på marknadsföring. En central butik i stan är för dyr. Vad göra? Dela plats och andra resurser med andra? (3) (7)

Nätbutikstorget: Fem till tjugo företag delar butikslokal och turas om att bemanna lokalen. Ett sorts Designtorget men för lokala nätbutikshandlare eller butiksägare med sin verksamhet utan för centrum. Företagen har alla ett hållbarhetstänk. (5) (6) (7)

Lokal matmarknad: På hyllorna i butiken står tydliga skyltar vilka leveranser som väntas i den närmaste veckan. Exempel: ”måndag: ekologisk princesspotatis från Brunnshögs tillsammansodling, tisdag: lök och bönor från Uggletorpet, tisdag och fredag: surdegsbröd från Peters trädgårdsbageri, onsdag och lördag: ägg från Kicki på öster. Löpande under veckan plommon, äpplen, päron och äppelmust från Profesorsstadens skördeförening, och så vidare. Kanske har du redan din prenumeration på grönsakslåda eller har bokat leverans – då är det bara att komma och hämta den utsatta dagen. Dina varor finns i den bakre lokalen.” (5)

Bytesmarknad: Kunde man tänka sig i framtiden att en Freecycling-grupp hyr en lokal och personal där lokalen används för att byta varor med varandra. Inspireras av freecycle.org och bjussa.se! (2) (4) (7)

Lånebutiken: En central plats dit du kan gå för att låna verktyg, hushållsapparater, stora festkastruller med mera som du sällan behöver men vars kvalitet är viktigt för ett bra resultat. Lånebutiken har även en liten verkstad och kursverksamhet där du kan få hjälp att byta blixtlås, reparera cykeln, tapetsera, byta packning i droppande kranar med mera. Gillar du inte att fixa själv är det bara att kolla på anslagstavlan där lokala hantverkare annonserar om sina tjänster. (2) (7) (8 )

Modefabriken: Kom med dina gamla kläder och tyger så sys de om av lokala designers. Här erbjuds även stylisttjänster som hjälper dig att hitta modeller och stil som passar just dej och du kommer göra färre felköp. Varje vecka arrangeras klädbytarträffar riktade till olika målgrupper. Ibland är det grupper av klädbytare som lånar lokalen. Några gör det festligare med mingel, musik och vin där överskottet från entrén går till välgörande ändamål. Älskar du t-shirts med tryck kan du här välja ett mönster eller designa ett eget och få en ”T-shirt on demand.” (1) (7) (8 )

Dela: Banker, mäklare och andra serviceföretag bjuder in till samarbete med butiker? Även banker och mäklare är angelägna om en levande stadskärna. Kanske ser vi i framtiden en mix där mäklaren bjuder in en inredningsbutik att dela lokal, frisören delar med hudvårdsbutiken, caféer finns i både bokhandeln, present- och delikatessbutiken. Spa och massage passar i de inre rummen medan presentbutiken fyller rummet mot gatan. (4)

Det är lite roligt att Kristen använde sig av samma normalföredelningskurva i sitt föredrag som jag hänvisat till 10 dagar tidigare i ett brev - apropå butikslivet i stan där jag bor. Vilka ska man lyssna på för att utveckla staden? “Genomsnittskonsumenterna” som är de 68% i mitten eller några som börjar på f?

/Sara Nelson 14 april 2012