Stadsutveckling - socialt

Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv

Hur kan vi planera med osäkra parametrar? är et blogginlägg som fungerar som introduktion till texten nedan.

Socialt hållbar stadsutveckling
”Må bra”, hälsa, trygghet, tillgänglighet, jämställdhet, barnperspektiv, integration, delaktighet är några av de aspekter eller behov som berörs av socialt hållbar utveckling. I detta ”paper” vill jag lyfta frågan från behov till faktisk överlevnad i besvarandet av frågan Varför är det intressant med socialt hållbar stadsutveckling? Med texten finns en ambition att vidga perspektiven både vad gäller tid och skala och fundera kring vad som kan driva stadsutvecklingen i önskad riktning.

Varför är det intressant med socialt hållbar stadsutveckling?
Förutsättningarna för mänskligheten på jorden håller gradvis på att försämras inom flera områden. Kemikalieexponeringen i samhället hotar människans möjlighet till fortplantning (Norin et al. 2011). Global uppvärmning bidrar till att vissa platser på jorden blir allt svårare eller omöjliga att bo på. Billig energi i form av billig olja är inte längre en realitet. Vårt ekonomiska system är troligen på väg mot ett systemskifte, då dess motor är tillväxt och tillväxten är beroende av jordens kapital. Istället för att leva på ”räntan” så naggar vi kontinuerligt på jordens kapital. Den 27 september överskred jordens befolkning årets budget för hur mycket naturen kan ge oss detta år. (Global Footprint Network 2011) Även om det datumet är symboliskt och kan variera beroende på hur man räknar så pekar siffrorna på något. ”Det är som om du skulle spendera din årslön tre månader innan året är över och äta av dina besparingar, år efter år”, som ordföranden för Global Footprint Network uttryckt det.

Det är näst intill omöjligt att greppa helheten då ekonomi, ekologi och det sociala är beroende av vartannat. Men eftersom det är mänsklig aktivitet, vilket inkluderar mänskligt aktivitet i städerna, som bidrar till ovan nämnda förändringar, så blir socialt hållbar utveckling, eller ännu hellre en strävan efter att nå social resiliens mycket intressant. Social resiliens kan definieras som förmågan hos grupper eller samhällen att klara av yttre påfrestning och störningar till följd av sociala, politiska eller miljömässiga förändringar (Adger 2000).

Ekonomen David Flemming har listat några karaktärsdrag för ett resilient samhälle (Hopkins 2008):
• Om en del av samhället förstörs så kommer inte ett helt system att rasa.
• En mångfald av kreativa lösningar medverkar till att möta lokala behov.
• Samhället kan kunna möta sina behov trots väsentlig frånvaro av resor och transporter.
• Storskalig infrastruktur och byråkrati ersätts av situationsanpassade lokala alternativ till drastiskt reducerade kostnader.

Jag har inget svar på vilket sorts samhälle detta skulle bli. Men det känns som om bilden är avlägsen den stadsutveckling vi ser idag. Karin Bradley (2011), forskare på institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH i Stockholm, kommenterade nyligen i radio utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden. Denna så kallade hållbara stadsdel är planerad med utgångspunkt från att vi kommer att leva på ungefär liknande sätt som idag; konsumera produkter, resor och mat som inkluderar långa transporter. Med bakgrund av att vi vet att energipriserna kommer att gå upp, att vår miljöpåverkan, överkonsumtion och energianvändning är långt från hållbar, ställer Bradley frågan, om vi inte kunde behöva planera för andra stadsstrukturer, med utrymme för exempelvis lokal produktion av basvaror, åtminstone ge utrymme för större flexibilitet och ett annat levnadssätt? Det som byggs idag kommer att stå i hundra år, eller ännu längre. När jag hörde detta gick mina tankar gick till Folke Günthers beskrivning av ruralisering och självförsörjande ekoenheter(2011).

Perspektiv på socialt hållbar stadsutveckling
Hur skulle det vara möjligt att nå ett socialt hållbart eller till och med ett socialt resilient samhälle? Det pratas om uppifrån-­ och nerifrånperspektiv. Men om det saknas gemensamma visioner i samhället, bland politiker och allmänhet, så tenderar de mandatperioder om fyra år som många politiker agerar utifrån ge kortsiktiga lösningar. Jag tror inte jag gissar fel om jag påstår att få politiker är beredda att gå ut och säga: Sorry, vi har levt med ett ekonomiskt system som inte funkar. Nu vill vi dra i nödbromsen. Ideellt engagemang underifrån kan visa på alternativ och hjälpa till att skapa opinion som bereder mark för politiker att ta obekväma och tuffa beslut.
Det finns en skala från individ till global som också är intressant. Innes och Bocher (2000) är inne på det då det föreslår metoder för framtagning av indikatorer för hållbar utveckling baserat på olika nivåer i samhället. På min skala befinner sig stadsplanering någonstans i mitten, ganska nära individen. Eftersom systemgränser sällan blir tydliga utanför ett lands gränser så blir stadsplaneringens koppling till det globala perspektivet inte så synligt, även om det är långt från försumbart. Däremot sker tydligare återkoppling mellan hur staden är utformad och dess påverkan på individen. Som exempel beskriver Gehl (1980) tre olika kategorier av utomhusaktiviteter:Nödvändiga aktiviteter (”necessary activites”), exemplifieras med att gå till och från jobbet/skolan, dela ut post, vänta på bussen och springa ärenden. Dessa aktiviteter äger rum nästan oavsett hur förutsättningarna ser ut. Till skillnad från nödvändiga aktiviteter så ärvalbara aktiviteter (”optional activites”) beroende av att det finns förutsättningar i omgivningen. Här uppstår endast aktivitet om det finns en önskan, tid och plats som möjliggör aktiviteten. Här ingår att gå ut för en nypa luft, att sitta och sola, olika typer av rekreation eller att bara ”hänga”. Resulterande sociala aktiviteter (”resultant/social activities”) är aktiviteter som kan länkas till någon av de övriga två aktiviteterna. Folk hejar när de passerar varandra, börjar prata i väntan på bussen, barn som leker på lekplats, eller helt enkelt att man hör och ser att det är liv i ens omgivning.

Om man ser till stadsplanering så planeras gärna för de ”nödvändiga aktiviteterna”. Men man kan fråga sig, nödvändiga för vem? När alla bostadshusen i ett område har sina entréer riktade mot gatan/parkeringen och de fina gårdarna med lekplatser och gräsmattor står tomma så ser det mest ut att ha planerats för brevbärare och bilburna personer. Märit Jansson (2011) har beskrivit begreppet ”miljöerbjudanden”. För barn innebär inte det primärt fina lekplatser. För att barn ska kunna var ute mellan exempelvis dagishämtning och middag krävs kanske snarare att köksfönster placeras med sikt mot gården och att där finns en dörr med entré mot gården som barnen själva kan öppna. Genom att planera utifrån barnens behov kommer vuxna, som en bonus, att upptäcka att det är smidigt att ta ut en kaffekopp då man inte måste gå runtom husbyggnaden. Kommer en så kommer flera… och plötsligt har man skapat möjligheter till flera sorters ”resulterande sociala aktiviteter”.

Hållbar stadsutveckling associeras gärna till en process där en byggd miljö ska möta människors behov. Angående medborgarnas deltagande i beslutsprocessen, relationen mellan expert och brukare, har jag valt att memorera tre saker som Karin Hammarlund (2011) nämnde under sin föreläsning:
1) Planeringsarbete måste ges tid.
2) Begreppet effektivitet har nästan bara berört tid och kostnad medan kvalitetsaspekter har fått begränsad uppmärksamhet.
3) Byt fokus från projekt till process! Med väl förberedda ärenden ökar möjligheten för kvalitet i det slutliga resultatet och risken för överklaganden minskar.

Barnen som “motor”
Med bakgrund av den inledande texten så är det tydligt att den byggda miljön inte ensam kan stå för stadsutvecklingen. Om jag skulle leta efter en enskild pusselbit som skulle kunna agera ”motor” i den process som vi kallar ”socialt hållbar stadsutveckling” så skulle det kunna vara barnen. Att utveckla de tankarna skulle kunna fylla en egen uppsats. Psykologen Annika Tibblin (20.. har gjort en del av det arbetet ”åt mig” genom att ställa samman uppsatsen Stress, Over­‐consumption and Climate Change. Barnperspektivet ingår bland annat i beskrivningen av den tidiga anknytningens betydelse för bland annat stresskänslighet och tendenser till överkonsumtion. Samarbete och känslomässiga relationer menar Tibblin har betydelse för hur hållbara livsstilar ska kunna frodas. Det vore intressant att utveckla idéer kring stadsplanering med utgångspunkt från Tibblins hållbarhetspsykologi.

Hur väl vi bygger sociala nätverk med våra närmaste grannar, släkt och vänner, kan bli det som avgör hur vår framtid kommer att se ut, hur väl vi kommer att klara exempelvis framtidens energi-­ och livsmedelsförsörjning såväl i stad som på landsbygd. För mig är det främst detta som socialt hållbar stadsutveckling, eller ännu hellre social resiliens handlar om.

Referenser
Adger, W. N. (2000) Social and ecological resilience: are they related? Tillgänglig: http://www.uea.ac.uk/env/people/adgerwn/prghumangeog2000.pdf [2011-­‐11-­‐07]
Bradley, K. (2011) Intervju i radioprogrammet Klotet, 2011-­‐10-­‐05, Sveriges Radio. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/arkiv.aspx?programid=3345 [2011-­‐11-­‐07]
Global Footprint Network (2011) Pressrelease Earth Overshoot Day, 2011-­‐09-­‐20. Tillgänglig: www.footprintnetwork.org/press/EODay_Press_Release_2011.pdf [2011-­‐11-­‐07]
Günther, F. (2011) Föredrag i Lund 2011-­‐09-­‐11 kring oljetopp med mera. Delar av föredraget finns tillgängligt med titeln Ruralisation – integrating settlements and agriculture to provide sustainability
http://www.holon.se/folke/lectures/Ruralisation-­‐filer/v3_document.htm
Hammarlund, K. (2011) Delaktighet i beslutsprocessen. Föreläsning 2011-­‐10-­‐11, kurs LP0521, SLU Alnarp
Hopkins, R. (2008, The Transition Handbook: From Oil Dependency to Local Resilience, Chelsea Green Publishing, s. 55.
Innes J. E., Bocher, D. E. (2000) Indicators för Sustainable Communities: A Strategy Building on Complexity Theory and Distributed Intelligence från Planning Theory & Practice, Vol 1, s 177
Jansson, M. (2011) Barn i staden. Föreläsning 2011-­‐10-­‐25, kurs LP0521, SLU Alnarp.
Norin, H., Dahl U., Prevodnik A., Gunnarsson, D., Appelgren, H. (2011)Rädda mannen -­‐ Miljögifter
påverkar fertilitet och utveckling, Naturskyddsföreningen, Stockholm. Tillgänglig: 3

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/Ra pport_radda_mannen.pdf [2011-­‐11-­‐07]
Tibblin, A. (2008) Stress, Over-­‐consumption and Climate Change, Master Thesis, Lunds universitet. Tillgänglig: http://www.lumes.lu.se/database/alumni/06.08/thesis/Annika_Tibblin.pdf [2011-­‐11-­‐07]

Texten ovan skrevs av mig, Sara Nelson, som del av examination när jag studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp 2011/2012. Dessa tre hör ihop:
Hållbar stadsutveckling - ekologiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv

Stadsutveckling - ekonomiskt

Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv 

Hur kan vi planera med osäkra parametrar? är en introduktion till texten nedan.

Ekonomiskt hållbar stadsutveckling
Ordet ekonomi kommer från de grekiska orden oikos=hus och nomos=lag och enligt Wikipedia (2012) behandlar ekonomi hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Hur kan det då komma sig att för att framställa en maträtt som motsvarar 1000 kcal går det åt 7000 kcal energi (Effekt, 2010)? Sju delar in och en del ut är ingen bra ekvation. Att matpriserna dessutom är låga, även om de kommer från andra sidan jorden, kan också förbrylla. Hur kan den ekonomiska kalkylen bakom gå ihop när det finns utgifter för bland annat produktion och transporter? Hur ser arbetsvillkor och löner ut? Det är uppenbart att vi har ett ekonomiskt system som inte tar med alla kostnaderna i kalkylen.

Ett ekonomiskt hållbart system borde bestå av medel och metoder som reglerar och underlättar förutsättningar för hållbar utveckling. Vi måste anpassa oss till att jorden är en begränsad planet, ändå lever vi i Sverige som om vi hade fyra eller fem jordklot. Var finns metoderna, argumenten och idéerna som skulle kunna få oss att hushålla med resurserna på riktigt?

Investeringar som underhåller ohållbara strukturer och ohållbar teknik
Att pengar satsas på förnyelsebar energi hör vi ofta. Men att det ekonomiska stödet till produktion och konsumtion av olja, kol och gas är sex gånger så hög skulle inte jag ha gissat. Som exempel finns det fall där den svenska fiskeindustin får subventioner som överstiger värdet av hela fångsten (Sveriges Radio, 2012). Jag har reagerat på orättvisan i att de som tar bilen till ett jobbuppdrag kan få göra avdrag för resan och för kostnaderna för parkering medan det är betydligt krångligare, om ens möjligt, att få avdrag om man har ett månadskort giltigt för kollektivtrafik.
Ett annat exempel är hur investeringar styrs av hur ränta används. Tack vare eller på grund av ”ränta” så är 1 kr mer värt idag än 1 kr om ett år. Vilka investeringar som genomförs kan påverkas av vilken kalkylränta som används vid beräkningen. Med en så enkel åtgärd som att räkna om med en lägre räntesats, eller noll ränta, så kan en tidigare olönsam investering bli lönsam.

Att ränta och pengar är påhitt är inget vi tänker på till vardags. Pengar är en överenskommelse som underlättar byten av varor och tjänster då pengarna kan lagra ett värde. När städerna växer och det finns behov att förtäta har det dykt upp behov av att räkna om värdet av exempelvis stadens vatten och grönska i pengar.

Att värdera natur, hälsa och trafiksäkerhet
Märit Jansson(2011) har sammanställt forskning kring värdet av stadens gröna och blå strukturer. Forskningen inkluderar perspektiven ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet, klimat och ekologi. Som exempel anses välskötta grönytor representativt och tillför därför värde till stadens marknadsföring. Grönytor har bevisad effekt på såväl fysisk som psykisk hälsa. En park, en gård, ett träd kan bli en plats för informella möten och främja integration. Grönytor kan bli ett avgörande argument för flytt. Närhet till vatten och grönska höjer ofta en fastighets värde. Gröna tak och öppen dagvattenhantering är metoder för att kompensera för hårdgjorda ytor. På så vis minimeras risk för översvämningar utan att öka belastningen på stadens vattenreningsanläggningar. Exempel på andra ekosystemtjänster som går att räkna på i ekonomiska termer är utjämning av temperatur samt rening av vatten och luft. Bladskugga är inte minst viktigt för att minska risk för solskador på huden.

Att belysa externa kostnader kan vara ett sätt att räkna hem en investering. Som exempel visar Malmö stads Trafikmiljöprogram (2011) att de externa kostnaderna som bilar med förbränningsmotor orsakar är i snitt 136 kr per fordonskilometer. I siffran ingår olyckor 30, luftföroreningar 9, klimatpåverkan 7, trafikträngsel 86 och buller 4. I Helsingborg har investerats i en ny ”cykelplan” som beräknas ge tre kronor tillbaka på varje investerad krona. På utgiftssidan finns investeringar, drift och underhåll. Intäkter beräknas komma från minskad restid och minskade reskostnader, bättre hälsa och mindre vårdkostnader, ökad trafiksäkerhet samt mindre utsläpp, buller och slitage (Jendteg, 2011). Fördelarna kommer således både individen och kommunen till godo. I ett exempel från ett projekt i Gårdsten i Göteborg har man just lagt ihop samhällsekonomisk vinst (värdet av minskad arbetslöshet, minskad kriminalitet etc.) med företagsekonomisk förlust och i en summering kommit till slutsatsen att omvandlingsprojektet varit lönsamt (Lind & Lundström, 2008).

Naturen som intressent
Med kunskap om naturen och de tjänster som naturen kan bistå med så kan organisationer, företag och samhällen agera strategiskt genom att föra in miljöfrågorna i sin verksamhet. Haigh & Griffiths (2009) för fram naturen som en ”första gradens intressent” genom att exemplifiera med klimatfrågan.

Flera så kallade hundraårsregn har drabbat Köpenhamn och södra Sverige de senaste åren (Persson, 2011). Stormar och översvämningar leder till stora utgifter för städer och påverkar ekonomin dels genom behov av reparationer och dels genom att infrastruktur slås ut av exempelvis strömavbrott. Värdet av de minnen som går förlorade i översvämmade källare upplevs ofta ovärderliga. Klimatförändringar spås inte bara leda till fler oväder. Beräknad höjning av havsvattennivåerna har gjort att exempelvis Malmö ändrat sin gräns för lägsta marknivå för nybyggande till +3 meter (Malmö Stad, 2008). Ändrad kustlinje påverkar både befintliga byggnader och framtida möjligheter till exploatering.

Sårbarhet
Centraliserade och storskaliga lösningar förs gärna fram som mer effektiva än decentraliserade och småskaliga lösningar. Men ökad effektivitet kan också leda till ökad sårbarhet. I nära tre månader fick invånare i Östersunds kommun koka sitt dricksvatten vintern 2010/2011 sedan det kommit in magsjukebakterier i dricksvattensystemet (Östersunds kommun, 2010). På liknande vis innebär vår oljeberoende livsmedelsförsörjning en risk. Eftersom den konventionella matproduktionen är beroende i varje led från bekämpningsmedel och konstgödning som tillverkas av eller med hjälp av olja och naturgas, till olja för transporter, el som i stor utsträckning är koldriven och förpackningar av plast så kan vi vänta oss kraftigt stigande matpriser i takt med att oljan blir dyrare (McLaren, 2009). ”Peak food” blir kanske ett allmänt begrepp i spåren av peak oil och peak phosphorous.

Institutionella förändringar, social resiliens och en ekonomi med återhämtningsförmåga
Enligt Loorbach et al (2009) är ”resilience theory” en disciplin som passar de komplexa utmaningar vi står inför och som kan hjälpa till att utveckla framtidens hållbara affärsstrategier. En vital, levande ekonomi sker i en balans mellan effektivitet och resiliens (Lietaer et al, 2011). Ekonomier som kollapsar vid störningar hotar välståndet (Jackson, 2011). Med social resiliens avses en förmåga hos grupper eller samhällen att klara av yttre påfrestningar till följd av sociala, politiska eller miljömässiga förändringar. Ekonomisk resiliens är med samma resonemang en ekonomi med återhämtningsförmåga. Ekonomiprofessorn och Belgiens förre riksbankschef Bernard Lietaer förespråkar en utveckling av komplementära valutor och menar att det ekonomiska systemet bör lära av hur naturen skapar robusthet genom mångfald.

Det lokala och närhet är centrala begrepp när det handlar om resiliens. Alvord et al (2004) lyfter fram just ”build local capacity” som en av tre faktorer för lyckade sociala förändringar och socialt företagande. Även Korten (1996) hävdar att anknytning och sociala band är lika viktiga i det moderna samhället som det var förr i tiden. De största hindren för att skapa hälsosamma och hållbara samhällen är institutionella snarare än finansiella (Korten, 1996). Man kan också vända på det. Den stora möjligheten för att skapa ett hållbart samhälle ligger i att förändra de institutionella strukturerna i samhället.

Referenser

Alvord, S., H., Brown, L. D., Letts, C., W. (2004) Social Entrepreneurship and Societal Transformation, The Journal of Applied Behavioral Science 2004 40: 260.
Effekt klimatmagasin nr 1/2010, Oljetoppen.
Haigh, N., Griffiths, A. (2009) The Natural Environment as a Primary Stakeholder: the Case of
Climate Change, Business Strategy and the Environment 18, s. 347-359.
Korten, D. C. (1996) Preparing for a New Economic Era i Wheeler, S. M., Beatley, T. (2009) The
Sustainable Urban Development Reader, second edition, s. 226-232. Jackson, T (2011), Välfärd utan tillväxt, Ordfront förlag.
Jendteg, S. (2011) Ekonomisk hållbarhet i ett stadsbyggnadsperspektiv, Föreläsning 2011-12-20, kurs LP0521, SLU Alnarp.
Lietaer, B. Money diversity, Föreläsning på internet, Tillgänglig: http://www.spokenword.org/program/1712073 [2012-01-16]
Lietaer, B., Ulanowicz, R. E., Goerner, S. J., McLaren, N. (2010) Is Our Monetary Structure a Systemic Cause for Financial Instability? Evidence and Remedies from Nature, Journal of Futures Studies, March 2010, 14(3): 89 – 108 Tillgänglig: http://people.biology.ufl.edu/ulan/pubs/Lietaer.pdf [2012-01-16]
Lind, H., Lundström, S. (20.. Affären Gårdsten. Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Uppsats nr 44, Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm. Tillgänglig: http://www.infra.kth.se/se/byfa/publikationer/svenskaUppsatserOchRapporter/44.pdf [2012- 01-16]
3
McLaren, N. (2009), SWEDESD Peak Food Presentation, Swedish International Centre of Education for Sustainable Development, Gotland, Tillgänglig: http://www.globalactionplan.com/node/359 [2012-01-16]
Malmö Stad (20.. Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-pm 2008:2.
Malmö Stad (2011) Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012-201, remissversion oktober 2011.
Persson, K. M. (2011) Stadens vatten, Föreläsning 2011-11-15, kurs LP0521, SLU Alnarp.
Sveriges Radio (2012) Radioprogrammet Klotet 2012-01-11, Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4902480 [2012-01-16]
Wikipedia (2012) ’Ekonomi’. Tilllgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi [2012-01-16]
Östersunds kommun (2010) Viktigt meddelande till allmänheten: Koka vattnet! Tillgänglig: http://ostersund.se [2012-01-16]

Texten ovan skrevs av mig, Sara Nelson, som del av examination när jag studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp 2011/2012. Dessa tre hör ihop:

Hållbar stadsutveckling - ekologiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv

Stadsutveckling - ekologiskt

Hur kan vi planera med osäkra parametrar? är en intro till texten nedan.

Ekologiskt hållbar stadsutveckling

Den ekologiska utmaningen är enorm. Som exempel kommer klimatförändringarna att förändra våra kustlinjer och hotar undergräva livsnödvändiga ekosystemtjänster, sådana som vi tar för givna, som rent vatten och bördiga jordar.

Billig olja och överkonsumtion av jordens resurser
För USA:s räkning finns en uppskattning att endast 6% av materialflödet blir faktiska produkter. Räknar man antalet varaktiga produkter så är siffran så låg som 1% (Ayres, 1989). Att vi kan räkna hem ekvationerna ekonomiskt beror till stor del på billiga transporter och produktionssystem subventionerade av billig olja. En liter olja/bensin består av omkring 25 ton koncentrerat organiskt material – med en energimängd motsvarande 19 dagars hårt kroppsarbete (Jonstad, 2012). Vad är det verkliga priset för en liter bensin?

Det tycks mig som om folk fortfarande blir förvånade över än det ena än det andra - ämnen som bevisas vara giftiga eller cancerogena eller plötsligt rapporteras med höga halter någonstans i näringskedjan eller i produkter i vår vardag. För mig är det som vi befinner oss i en makrolögn där vi tror att det hela tiden är någon annan – forskarna, politikerna eller ”samhället” - som ska bota vår cancer, lagstifta så att farliga kemikalier inte finns i leksakerna och skydda våra hus från att ätas upp av havet.

Trots att vi gärna vill måla upp den ekologiska hotbilden som komplex så är de ekologiska grundreglerna enkla.
Solen är den enda yttre källa som förser jordens med energi – i form av ljus och värme.
Vi har bara ett jordklot och här gäller termodynamikens första och andra huvudsats. Med den gäller att ingen materia försvinner, allting sprids.
Den gröna cellen (växterna) är de enda organism som kan ordna gammal materia och bygga nya strukturer – i den process vi kallar fotosyntesen.

Utmaningen ligger i att hitta lösningar som följer principerna. Jag vill mena att vi inte längre borde behöva bli förvånade eller chockerade då det finns riktlinjer att följa, tjänster hos ekosystemen som kan utnyttjas och principer inspirerade av naturen som kan hjälpa oss. Här kommer jag att ge några exempel.

De fyra hållbarhetsprinciperna och kretslopp
För över tjugo år sedan började Karl-Henrik Robért och ett antal forskande ekologer, kemister, fysiker och medicine läkare mejsla ut grunden till de fyra hållbarhetsprinciperna, här från Det naturliga stegets hemsida (2012):
I det hållbara samhället utsätts inte naturen1 för systematisk….
1. ….koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t ex fossilt kol och tungmetaller).
2. ….koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t ex NOx, hormonstörande ämnen, m.m).
3. ….undanträngning med fysiska metoder (t ex från trafikinfrastruktur, skogsskövling, överfiske m.m) .
Och, i det samhället hindras inte människor systematiskt…
4. ….från att tillgodose sina behov (t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt).

Forskarna var överens om det ohållbara i att använda fossilt kol. Likaså att vi redan har mer än tillräckligt med metaller och andra ämnen från berggrunden i våra samhällen. Genom att återanvända dessa istället för att bränna eller deponera och gräva upp nytt skulle vi hindra att giftiga ämnen utsöndras och hamnar i luften och i våra vatten och slutligen i oss själva. Många (bland andra Bradley, Girardet, Jonstad, Korten, McDonough & Braungart) är eniga om att dagens konsumtion av varor och transporter inte är hållbara och kretslopp måste slutas.

I en stad där hållbarhetsprinciperna är vägledande så ska exempelvis nya byggnader återanvända byggnadsmaterial från rivna byggnader eller annat material som redan finns i samhällets kretslopp och utnyttja råvaror som är förnyelsebara (McDonough & Braungart, 2003). Planeringen av staden bör ske så att behov (bland annat livsmedelsförsörjning, arbete, social samvaro) kan tillgodoses utan att systematiskt bruka fossila bränslen (naturgas, olja, bensin) eller andra ämnen (exempelvis uran) från berggrunden. Att granska och tänka om kring det vi idag kallar ”miljövänligt” samt att studera samhällen där resurstillgångarna är mer knappa kan leda till mer radikala sätt att spara på resurser (Bradley, 2009). Eftersom vi inte kan förutsäga framtidens behov bör flexibilitet var ett ledord kopplat till utveckling.

Ekosystemtjänster och resiliens
Klimatförändringarna driver på förändringar i ekosystemens förutsättningar som gör att begreppet ekologisk hållbarhet kan behöva förtydligas genom begreppen resiliens och sårbarhet. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas. Resiliens innefattar både systemens förmåga att stå emot stress eller förändring och förmågan att återuppbygga viktiga funktioner efteråt. (Rockström et al, 2009).
Ekosystemen är viktiga då naturen genom tjänster som vi ofta tar för givna hjälper oss utan att vi behöver tänka på det. Men genom att lära oss mer om ekosystemtjänster kan vi jobba med naturen istället för emot. Ett exempel är att gynna de djur som gillar skadegörande insekter istället för att bespruta insekter som effektivt även skadar fåglar (Carsson, 1963). I New York bestämde man sig för att restaurera vegetationen kring ett avrinningsområde vilket gjorde att staden kunde fortsätta förses med dricksvatten av god kvalitet utan att bygga ett reningsverk som skulle ha kostat 5-6 gånger mer (Miljödepartementet).

En ”tipping point”, eller ett tröskelvärde, är den nivå där ett ekosystem har pressats så långt att det inte längre kan återhämta sig. Ekosystemet kollapsar eller antar andra former vilket kan få stora följder för människor och samhällen.

Kretsloppsdesign, design for disassembly, cradle to cradle, permakultur
Kvävets kretslopp är ett av de system där vi i högre grad än vad gäller koldioxid passerat ”planetens gränser” (Rockström et al, 2009). Kväve är det vi spolar ut med rent dricksvatten i våra toaletter. Kväve är ett av de ämnen som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Konventionellt handelsgödsel framställs genom att utnyttja fossilt kol i form av naturgas (Jonstad, 2012). I en annan ände får vi problem och kostnader för övergödning av sjöar och hav. Att sluta kvävets kretslopp - från vår föda, via oss själva och tillbaka till jordbruket - är en av stadens utmaningar.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), att medvetet använda sig av ekosystemtjänster för att lagra, rena och utnyttja regnvatten för våra behov är en utmaning som har stor ekonomisk potential. En grundinställning bör vara ”Det vatten som regnar på tomten, stannar på tomten” (Persson, 2011). Att i stadens planering försöka efterlikna skogen, försöka hitta alternativ till och kompensation för hårdgjorda ytor är en utmaning där infiltration måste underlättas och vegetation måste in. Exempel är gröna tak och planering som tillåter tillfälliga översvämningar till exempel genom dagvattendammar och återställande av kulverterade vattendrag. Förutom färre översvämningsolyckor och akuta “brandkårsutryckningar” ger medveten planering av LOD att vi ökar, inte bara ekonomiska och ekologiska värden i staden, utan även estetiska och sociala då vi får fler biotoper, fågelkvitter, rening av närsalter, nya fiskemöjligheter, skridskoisar med mera.
Förutom LOD är design for disassembly, cradle-to-cradle och permakultur några exempel på designtekniker som skulle kunna utnyttjas i högre grad för att forma stadens fysiska miljö utifrån en medveten kretsloppsstrategi.

Kunskap om ekologisk hållbarhet, till exempel genom att känna till de fyra hållbarhetsprinciperna och vara medveten om möjliga konsekvenser för vad som sker då vi går emot dessa principer, borde vara en förutsättning och gälla som villkor för alla som arbetar med planering och stadens utformning, även de som arbetar med social och ekonomisk hållbarhet.

Jag är benägen att instämma med David Jonstad (2012) om att vår civilisation befinner oss i början av en kollaps. Beredskap och att bygga social resliens anser Jonstad vara nödvändigt. Korten (1996) skriver ”Överkonsumerande samhällen är uppbyggda på finansiella grunder. Rättvisa och hållbara samhällen är uppbyggda på spirituella grunder.”

Jag är så nyfiken på hur våra samhällen kommer att se ut om tjugo år! Vi är alla med och formar framtiden, både genom vårt passiva deltagande och genom medvetna handlingar.

Referenser

Ayres, R. U. (1989) Technology and Environment i Hawken, P. et al (1999), Natural Capitalism. Bradley, K. (2009) Planning for Eco-friendly Living in Diverse Societies i Local Environment – The
International Journal of Justice and Sustainability, Vol. 14, Issue 4, 347–363. Carson, R. (1963) Tyst vår, Tidens förlag.
Det naturliga stegets hemsida, De fyra hållbarhetspriciperna, http://www.thenaturalstep.org/sv/sweden/hallbarhetsprinciperna [Tillgänglig 2012-02-04]
Jonstad, D. (2012) Kollaps - Livet vid civilisationens slut, Ordfront förlag.
Korten, D. C. (1996) Preparing for a New Economic Era i Wheeler, S. M., Beatley, T. (2009) The
Sustainable Urban Development Reader, second edition, s. 226-232.
McDonough, W., Braungart, M. (2003) Towards a sustaining architecture for the 21st century:
the promise of cradle-to-cradle design. Industry and Environment, vol. 26 nr. 2 s. 13-16
Miljödepartementet, Regeringskansliet, Resiliens och hållbar utveckling, Sammanfattning av en rapport till miljövårdsberedningen, Tillgänglig: www.sou.gov.se/mvb/pdf/Svenska%20Resilience.pdf [2012-02-18]
Persson, Kenneth M. Stadens vatten, Föreläsning kurs LP0521, SLU Alnarp 2011‐11‐15.
Rockström, J., Folke, C., Moberg, F. (2009). Resilience and Sustainable Development 2.0: A report by the Stockholm Resilience Centre for the Swedish Government’s Commission on Sustainable Development. http://www.stockholmresilience.org [Tillgänglig 2012-02-04]
Rockström, J. et al (2009) Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity
Texten ovan skrevs av mig, Sara Nelson, som del av examination när jag studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp 2011/2012. Alla tre:

Hållbar stadsutveckling - ekologiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv

Planera med osäkerhet

Hur kan vi planera med osäkra parametrar?

Flexibilitet. Flexibilitet var ett av de ord som kändes allra viktigast när jag i teorin studerade hållbar stadsutveckling förra året. Lösningar baserade på en flexibel plattform är också det som förespråkas om du tar till ABCD-metoden för strategisk utveckling utvecklad av Det naturliga steget.

Om vi bygger storskaliga lösningar baserade på fel parametrar eller fakta som visar sig vara fel vid en utvärdering “imorgon” så riskerar vi att stå med oanvändbara städer och tomma stadskassor när t.ex. klimatförändringar, brist på billig olja och förlust av biologisk mångfald drabbar oss på allvar.

Att bygga resilienta och robusta system är som att skaffa sig en försäkring, helt olik den som handlar om att optimera. Men vad innebär resilisens för stadsbyggnad?

När jag förra året studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp så saknade jag begreppet resiliens. Jag lärde mig mycket annat och det var med stort nöje jag fördjupade mig ytterligare där jag fann luckor. Här är tre av de “papers” som jag skrev.
Hållbar stadsutveckling - ekologiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv

Här är två citat där jag använder resiliens:

“Enligt Loorbach et al (2009) är ”resilience theory” en disciplin som passar de komplexa utmaningar vi står inför och som kan hjälpa till att utveckla framtidens hållbara affärsstrategier. En vital, levande ekonomi sker i en balans mellan effektivitet och resiliens (Lietaer et al, 2011). Ekonomier som kollapsar vid störningar hotar välståndet (Jackson, 2011). Med social resiliens avses en förmåga hos grupper eller samhällen att klara av yttre påfrestningar till följd av sociala, politiska eller miljömässiga förändringar. Ekonomisk resiliens är med samma resonemang en ekonomi med återhämtningsförmåga. Ekonomiprofessorn och Belgiens förre riksbankschef Bernard Lietaer förespråkar en utveckling av komplementära valutor och menar att det ekonomiska systemet bör lära av hur naturen skapar robusthet genom mångfald.”

“Hur väl vi bygger sociala nätverk med våra närmaste grannar, släkt och vänner, kan bli det som avgör hur vår framtid kommer att se ut, hur väl vi kommer att klara exempelvis framtidens energi-­ och livsmedelsförsörjning såväl i stad som på landsbygd. För mig är det främst detta som socialt hållbar stadsutveckling, eller ännu hellre social resiliens handlar om.”

“If you spend a bunch of money optimizing for the wrong thing, it can be worse than doing nothing.” (David Roberts)

Inlägget är en kopia av ett inlägg från förra Saras ekoblogg på en domän som numera har lagts ner. Från 9 oktober 2012.

Kretsloppsanpassat boende

Hjälp mig gärna med tips kring byggande och boende i ekohus! Här vill jag fylla på med länkar kring bostäder i trevliga, energisnåla och med hälso- och miljövänliga material. Eller som jag kommit fram till efter hand  - kretsloppsanpassade flerbostads hus i resilienta kvarter.

Sedan jag började skriva detta blogginlägget har tankarna gått vidare och jag fyller på. Uppifrån.

4 april 2013: Byggemenskap
Resilienskvarter är ett forskningsprojekt som drivs av Inobi AB.
Den ideella föreningen för Byggemenskaper samlar, utvecklar och förmedlar kunskap om byggemenskaper och utgör en gemensam plattform för alla som har intresse för byggemenskapens idé.
Hållkollbo är en byggemenskap i Stockholm som friskt delar med sig av sina idéer.
I Lund har sedan 2010 funnits Byggemenskap Södra Råbylund.Facebookgruppen verkar vila.

28 mars 2013: Planning for Sustainable Rural Communities - guidelines. och NaturalHomes.org

25 feb 2013: Jag fick låna tillbaka en bok, Local Sustainable Homes, som jag hade sålt till en kund. Här finner jag svar på många frågor.

och i helgen blev jag sugen på att bli medlem i Permakulturföreningen i Skåne. 9 mars åker de på studieresa för att se ekobyggprojekt i Skåne och Danmark.

15 feb 2013: Varför bygga ett eget fristående hus? Smartare att bygga så man delar väggar med flera - ur resurssynpunkt, både gällande energi och material.
 

Byggemenskap, eller Baugemeinschaft, är något jag kommer att gräva vidare i. Arkitekterna hauschild+siegel i Malmö intresserar sig för detta område. Det är från deras hemsida bilden av prisbelönta Urbana villor, ovan, kommer.

Jag träffade Ulf som är arkitekt och har ritat hus som byggts av träullit och gjorde mig nyfiken på det materialet. Träullit är snabbare att arbeta med än ler-halmhus som fascinerade mig för någon månad sedan. Se nedan.

28 dec 2012: Via länkarna en beskrivning av ett bygge i Dalby och ett i Baskemölla. Fotografier och berättelse från en studieresa(ekobyggportalen.se) gjorde mig nyfiken på en högskolekurs på kvartsfart kallad Bärkraftigt byggande och boende.

Länkarna nedan är en go blandning, mestadels om halmhus.

http://www.beingsomewhere.net/

http://www.ekobyggportalen.se/byggprocessen/bygga-billigt/

http://www.kretsloppshuset.com/

Klicka och läs vidare!


http://www.klokahem.com/artikel/bygga-ekohus-i-villaområde-visst-går-det

http://handbok.alternativ.nu/index.php?title=Bygga_%26_bo

http://ekoenhet.ning.com/
http://www.svenskajordhus.se/lankar.html
http://www.byggvarlden.se/nyheter/energi-miljo/svenska-arkitekter-saknar-kunskap-om-ekologiskt-byggande

http://egenel.etc.se/

http://attlevadetlevandelivet.wordpress.com/category/byggnation/

http://off-grid.se/

http://mittekologiskahus.blogspot.se/

http://kiransblogg.com/villa-trift-3-0/

http://robertafwetterstedt.wordpress.com/category/typ-enbostadshus/

http://www.byggahus.se/artiklar/byggde-hus-av-halm-och-lera

http://www.dyssekilde.dk/

http://ecotopia.se bygger sex stycken halmbalshus och länkar till film…

Länkar till ekobyar i Sverigehttp://hem.fyristorg.com/assets/

Ekolet komposttoalett http://www.youtube.com/watch?v=Ou1YbP3XRbM

Lööf &Thailandsresa

(Foto: aftonbladet.se) 

Tänk längre! står det bakom centerpartiledaren. Inte res längre!

Kan politiker som pratar hållbar utveckling på allvar flyga till Thailand på semestern?

Igår lyssnade jag på Dagens eko där centerledaren Annie Lööf blir intervjuad. Annie berättar vilka frågor hon vill fokusera på istället för de som orsakat turbulens i diskussionen om partiprogrammet. Jag tycker det är viktigare att vi diskuterar vad vill vi ha för klimatpolitik framöver, vad vill vi ha för tankar om frihet och det sociala rättvise-Sverige.

Annie Lööf avbröt sin semester i Thailand för att “befinna sig i debatten”. Jag facebookade frågan: Spelar det roll var partiledare, som säger sig bry sig om klimatfrågan, spenderar sin semester?och fick blandade svar, se längre ner på inlägget.

I mina ögon föll centerpartiet i trovärdighet gällande miljöfrågor. Jag hoppas hon repar sitt miljörykte. Mänskligheten behöver alla partiledares genuina engagemang och intresse för miljön.

Jag moraliserar inte över barnens klasskompisar som flyger på semester, eller mina vänner och släktingar. Kanske känner de inte lika djupt i hjärtat konsekvenserna för moder jord som jag gör och mår därför inte dåligt av sin resa, kanske känner de att de minsann är förtjänta av en resa då det var länge sedan, kanske blir de deprimerade om de inte får sol och blundar för andra konsekvenser, kanske känner de att det är någon annans ansvar, kanske känner de att de måste passa på, kanske passar de på att utnyttja bonuspoäng som uppstått genom resor i jobbet (”som man inte kan rå för”). Desstom är de inte riksdagsledamöter. “Och flyget skulle ju ändå gå” och alla andra argument som kan hittas som försvar.

Politiker som vi röstar på för att vi tror att de ska rädda oss ur klimathotet önskar jag såg sig som förebilder. Jag kan ändra mig angående Annie Lööf. Annie kanske hade hundra goda skäl till att resa till Thailand och kanske klimatkompenserar hon på något vis för sina utsläpp. Kanske drar hon sitt strå till stacken genom att liksom folkpartisten Birgitta Andersson vara vegetarian. Eller jobbar för att gynna utveckling och infrastruktur som minskar inrikes biltrafik. En Thailandsresa är för mig sinnebilden av att resa utan att tänka på miljökonsekvenser. Hade Annie och hennes familj valt Kanarieöarna, som ligger betydligt närmre, hade jag knappast lyft på ögonbrynen denna gången.

Flera Facebookvänner tycker att det är OK att Annie Lööf inte är en “övermänniska” och att hon reser på semester till Thailand “som alla andra”. Men då undrar jag vad som ska få oss andra att välja andra resmål och minska våra klimatutsläpp?
Lagkrav? Är det någon som på allvar vågar gå till val på att lova införa koldioxidransonering eller kraftigt höjda miljöavgifter för fossila bränslen?

Läs professor Johan Rockströms artikel i Aftonbladet, november 2012med förslag till 5-stegsaktion för att rädda världen i . Där avslutar Johan med orden: Ett stort ansvar vilar på oss alla, men framförallt våra ledare, inom politik, vetenskap, civilsamhälle, trossamfund, kultur och idrottsrörelser. Det är inte lite som står på spel, det är allt vi har, bokstavligen den biosfär som utgör grunden för våra liv. Vi är den första generationen som vet detta. Nu måste vi agera.

Ingenstans i media idag hittar jag någon fråga kring politikernas privata miljöansvar.

FACEBOOKSVAR PÅ FRÅGAN OVAN
F -Om hon väljer att semestra i Thailand så bryr hon sig nog inte så mycket om klimatfrågan.

M -Ska man räkna bort de som flyger utomlands på semester blir det inte så många kvar.”

F -Nej, just det. Men jag och min käresta flög utomjands för två år sedan och släppte ut ungefär 250 kg kol i luften vardera i form av koldioxid. Men nu har vi grävt ned närmare ett ton träkol i jorden för att kompensera detta — och fått bättre trädgårdsjord på köpet.
Annie Lööf och andra flygresenärer kunde göra detsamma för att visa sin klimatmedverenhet.

S -Klart det spelar roll!

E -Intressant fråga. Många “klimatföreläsare” flyger ju inrikes, med argumentet att ändamålet (att klimatföreläsa) helgar medeln. Har svårt att tänka mig en partiledare som inte flyger inrikes också. Om Annie flög utan mellanlandning till Thailand och stannade länge, gjorde hon kanske ett bättre val utsläppsmässigt än om hon flugit på ett par långweekends i Europa under det gångna året.

F -Det är inte hur länge som är viktigt, utan hur LÅNGT

SB -Men det är ju bara att LÅTA BLI för tusan. Att vara politiker är att ställa högre krav på sig själv än på andra. Att vara en förebild. Att agera med trovärdighet.

F -Visst, om Annie Lööf började gräva ned biokol i sin (eller någon annans) trädgård efter varenda flygresa, så skulle jag börja överväga att rösta på henne!

E -Visst är det viktigt att de utgör goda exempel, men om vi förväntar oss att de ska vara “övermänniskor” kommer vi dels inte kunna identifiera oss med dem, och dels förr eller senare ändå bli besvikna. Det jag försöker säga är nog att det är mer komplext än antalet flygresor och flygmil - det säger oss inget om alla andra val de gjort, och vad de valt bort. Äter hon kött, har hon bil osv osv.

ML -Det vi släpper ut om vi åker på en årlig semesterresa är väl ingenting jämfört med alla affärsresor till andra sidan jorden (eller inrikes för den delen). Alla veckopendlare eller de som måste ta sig till företagets huvudkontor för möten. Jag tycker nog att Annie kan få åka på semester och ändå vara miljövän.

M -Vilka är det som flyger utomlands globalt sett? Vilka har råd med denna lyx? Vilka är det som i slutändan betalar för denna lyx, vilka får lida av konsekvenserna? Detsamma gäller bilresor och en överdriven konsumtion. Att ta upp råolja och blåsa ut i luften går inte att jämföra med att gräva ner biokol i trädgården tyvärr. Det blir absurt att försvara flyget som transportmedel om man pratar om hållbar utveckling och att stoppa klimathotet.

SB -Härlig tråd. Sara Nelson, är det inte läge för en debatt/afterwork!?

SN -Sist jag flög på semester var för fyra år sedan. Det var till Istanbul för att fira en födelsedag jag var inbjuden till.
Senare mötte jag en som jämförde flygresor med kvinnomisshandel.
Skulle den politiker du väljer få ditt stöd för att kraftigt minska dina möjligheter att flyga till exempel genom att gå till val och föreslå koldioxidransonering?

SN - I våras avstod jag en resa till Baltikum då övriga familjen åkte dit för att träffa gamla vänner till familjen. Jag kommer att åka dit när vi planerar in tid och råd för att ta oss dit med tåg och båt. Det låter kanske jättepräktigt. Men om det gör ont i hjärtat att slå på någon så vill man ju hellre avstå.
Men det finns absolut sitiationer där jag förtränga konsekvenserna av mina handlingar, stoppar huvudet i sanden och tänker “alla andra gör det ju”.
Eller det är kanske inte så andra tänker? Vad tänker andra? Vad tänker du om dina flygresor?

SB -Kan du länka till sr-inslaget med Lööv, Sara Nelson?

SN -Ca 1.30 minuter in på programmet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/140293?programid=83&date=2013-01-10

Inlägget är en kopia av ett inlägg från förra Saras ekoblogg på en domän som numera har lagts ner. Från 11 januari 2013.

Ursäkta, men har ni ...?

Ursäkta, men har ni kranvatten?*

Nyss hemkommen från biogaskonferens i Lund idag. För 14 år sedan var jag också på en biogaskonferens i Lund. Då var det inför att jag skulle göra mitt exjobb om sophantering och biogas i Zambias huvudstad Lusaka.

Då läste vi om Linköping som var långt framme genom att köra bussar på biogas tillverkat av slakteriavfall och vi besökte Landskrona där biogas utvanns genom rör nerborrade i deponier. I Eslöv tillverkades sedan länge biogas av potatisskal. I Lund var biogasaktiviteten ganska låg.

Då var Lovisa Björnsson min största inspiration i Lund. Idag är hon professor på LTH och forskar fortfarande kring biogas. Det var hennes kollega Max Åhman som var den första föreläsaren att tala inför åhörarna i AF-borgen i Lund idag, efter att kommunstyrelsens ordförande Mats Helmfrid hälsat välkomna. Max efterföljdes av tio män som alla pratade om biogas som potential för tillväxt i Lund och Skåne.

En rad möjligheter med biogas lyftes fram, men ganksa stort fokus hamnade på hinder. Att “biogasen har gått i stå” som det stod att läsa i Sydsvenskan 13 januari kunde flera hålla med om. Men ingen menade att biogastekniken är “ute”. Det finns få alternativ till biogas som är så rena och möjliga att kretsloppsanpassa (förutom att minska på energianvändningen. Min kommentar.) Företagarna Björn Goffeng och Jonas Fack från BioMil AB respektive Purac AB menade båda att det krävs politiska incitament på nationell nivå, bland annat infrastuktur för biogas och ekonomiska bidrag, för att projekt ska komma till skott. Biogasinversteringar är långsiktiga. Vill vi verkligen fasa ur fossila bränslen, som Klimatsamverkan Skåne antagit som policybeslut och satsar på ska ske till år 2020, så måste investeringar göras nu - även om biogasen i nuläget inte kan konkurrera med gällande priser på el och fossila bränslen som bensin och olja.

Jag fastnade särskilt för två finesser i presentationerna.

Magnus Wessman från Alfa Laval pratade om värmeväxlarnas potential i biogassammanhang. Genom att låta den rumstempererade “slurryn” (den geggamoja som det blir av till exempel matavfall då den mixas innan den förs in i fermenteringstanken) passera genom en värmeväxlare där det möter det av uppvärmda rötslammet (värmen bildas genom den aktivitet som bakterier utför) som är på väg ut ur fermenteringstanken så slipper man tillföra energi från annat håll. (Jag hoppas det är OK att jag klippt bilden från presentationen.)

Den ofrivillige pensionären och forskaren från Lund, Bo Mattiasson berättade om bioraffinaderi Öresund. Bo tipsade företag i publiken om att denna anläggning finns där även för företag att köra pilotprocesser på. Där kan vi testa och ta fram produkter som kan bli alternativ till en mängd användningsområden där nu fossil olja används. Några exempel som gavs var hudvård, medicin, färger, lacker och konserveringsmedel.

Strax därpå kom ytterligare en inbjudan till åhörarna. Thomas Parker, energichef på ESS och Henrik Aspegren från VA SYD, berättade om den restvärme som kommer att komma ut från ESS-anläggningen. Där söker de redan nu i år samarbetspartners. Förstudier genomförda tillsammans med SLU Alnarp har lett till idéer om växthus, algodling och fiskodling. Första tanken är Inte kan de väl mena att vi ska odla fisk och alger på Europas finaste åkermark? På taket till ESS i så fall…Kort därefter snurrar tankar kring “tillsammansodling” och projekt som skulle kunna skapas mellan Odla i Lund, Holma folkhögskola ( i Sydsvenskan idag) och ESS. Sköna kontraster! Jag ska fila vidare på de tankarna. På det hela taget var det en imponerande mängd kunskap, vilja och engagemang samlad i salen denna dag.

Bland åhörarna fäster jag mig särskilt vid en dam som pratar om vikten av kretslopp och återföringen av näringsämnen samt om toaletter utan vatten. Här var hennes tips: http://www.loowatt.com/ (Folke Güntherhar länge propagerat för urinåterföring till jordbruket och ger exempel på projekt bland annat i Kalmar.

Lunch. Jag slår mig ner bredvid Emma Kreuger, forskare vid Lunds universitet, och den talare som drog hem dagens mest spontana applåder. Emma föreslog att biogasföretagen eller energiföretagen utnyttjar den vilja som finns hos folk att bidra till en positiv utveckling genom att ge möjlighet för allmänheten att köpa biogasandelar, på liknande vis som vi idag kan köpa vindkraftandelar.

 

Emma berättar att hon känner igen mig från butiken Omtanke. Hon berättade att hon sett på min hemsida att jag tipsat om boken Giftfri barndom. Den boken var hon initiativtagare till och boken är utgiven på hennes och makens nystartade förlag. Boken är skriven av tre vänner till henne som i vevan då alla skaffade barn, på allvar började fundera på konsekvenserna av de kemikalier vi omger oss med i vardagen. Finns det inte ekobutiker i din närhet så kan denna guidebok hjälpa till att hitta alternativ som du kan fråga efter i din närmsta butik. Jag blir glad och lite stolt.

*Men det det där med att fråga efter det vi vill ha och inte nöja oss med utbudet, det är vi inte så bra på i allmänhet. Jag var ganska ensam i min ände av bordet att fråga efter kranvatten till lunchen. De andra tog det flaskvatten som serverades. På något vis tycker jag det illustrerar hela biogaskonferensen: Det är möjligt att få det vi frågar efter om vi inte nöjer oss med det som serveras.

För övrigt log servitören då jag frågade “Ursäkta, men har ni kranvatten?”

Nästa steg är att fatta mod till att resa sig upp och fråga om inte fler i sällskapet vill ha kranvatten. Det är ju roligare och har större effekt att agera tillsammans - för planeten, om det så gäller kranvatten framför flaskvatten eller biogas som alternativ till fossila energikällor.

Klicka här och läs Skånskans och Sydsvenskans artiklar från konferensen. Alla presentationerna från konferensen hittar du på lund.se.

Inlägget är en kopia av ett inlägg från förra Saras ekoblogg på en domän som numera har lagts ner. Från 16 januari 2013.