Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hur kan vi planera med osäkra parametrar? är en introduktion till texten nedan.Ekonomiskt hållbar stadsutveckling
Ordet ekonomi kommer från de grekiska orden oikos=hus och nomos=lag och enligt Wikipedia (2012) behandlar ekonomi hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Hur kan det då komma sig att för att framställa en maträtt som motsvarar 1000 kcal går det åt 7000 kcal energi (Effekt, 2010)? Sju delar in och en del ut är ingen bra ekvation. Att matpriserna dessutom är låga, även om de kommer från andra sidan jorden, kan också förbrylla. Hur kan den ekonomiska kalkylen bakom gå ihop när det finns utgifter för bland annat produktion och transporter? Hur ser arbetsvillkor och löner ut? Det är uppenbart att vi har ett ekonomiskt system som inte tar med alla kostnaderna i kalkylen.
Ett ekonomiskt hållbart system borde bestå av medel och metoder som reglerar och underlättar förutsättningar för hållbar utveckling. Vi måste anpassa oss till att jorden är en begränsad planet, ändå lever vi i Sverige som om vi hade fyra eller fem jordklot. Var finns metoderna, argumenten och idéerna som skulle kunna få oss att hushålla med resurserna på riktigt?
Investeringar som underhåller ohållbara strukturer och ohållbar teknik
Att pengar satsas på förnyelsebar energi hör vi ofta. Men att det ekonomiska stödet till produktion och konsumtion av olja, kol och gas är sex gånger så hög skulle inte jag ha gissat. Som exempel finns det fall där den svenska fiskeindustin får subventioner som överstiger värdet av hela fångsten (Sveriges Radio, 2012). Jag har reagerat på orättvisan i att de som tar bilen till ett jobbuppdrag kan få göra avdrag för resan och för kostnaderna för parkering medan det är betydligt krångligare, om ens möjligt, att få avdrag om man har ett månadskort giltigt för kollektivtrafik.
Ett annat exempel är hur investeringar styrs av hur ränta används. Tack vare eller på grund av ”ränta” så är 1 kr mer värt idag än 1 kr om ett år. Vilka investeringar som genomförs kan påverkas av vilken kalkylränta som används vid beräkningen. Med en så enkel åtgärd som att räkna om med en lägre räntesats, eller noll ränta, så kan en tidigare olönsam investering bli lönsam.
Att ränta och pengar är påhitt är inget vi tänker på till vardags. Pengar är en överenskommelse som underlättar byten av varor och tjänster då pengarna kan lagra ett värde. När städerna växer och det finns behov att förtäta har det dykt upp behov av att räkna om värdet av exempelvis stadens vatten och grönska i pengar.
Att värdera natur, hälsa och trafiksäkerhet
Märit Jansson(2011) har sammanställt forskning kring värdet av stadens gröna och blå strukturer. Forskningen inkluderar perspektiven ekonomi, hälsa, livskvalitet, attraktivitet, klimat och ekologi. Som exempel anses välskötta grönytor representativt och tillför därför värde till stadens marknadsföring. Grönytor har bevisad effekt på såväl fysisk som psykisk hälsa. En park, en gård, ett träd kan bli en plats för informella möten och främja integration. Grönytor kan bli ett avgörande argument för flytt. Närhet till vatten och grönska höjer ofta en fastighets värde. Gröna tak och öppen dagvattenhantering är metoder för att kompensera för hårdgjorda ytor. På så vis minimeras risk för översvämningar utan att öka belastningen på stadens vattenreningsanläggningar. Exempel på andra ekosystemtjänster som går att räkna på i ekonomiska termer är utjämning av temperatur samt rening av vatten och luft. Bladskugga är inte minst viktigt för att minska risk för solskador på huden.
Att belysa externa kostnader kan vara ett sätt att räkna hem en investering. Som exempel visar Malmö stads Trafikmiljöprogram (2011) att de externa kostnaderna som bilar med förbränningsmotor orsakar är i snitt 136 kr per fordonskilometer. I siffran ingår olyckor 30, luftföroreningar 9, klimatpåverkan 7, trafikträngsel 86 och buller 4. I Helsingborg har investerats i en ny ”cykelplan” som beräknas ge tre kronor tillbaka på varje investerad krona. På utgiftssidan finns investeringar, drift och underhåll. Intäkter beräknas komma från minskad restid och minskade reskostnader, bättre hälsa och mindre vårdkostnader, ökad trafiksäkerhet samt mindre utsläpp, buller och slitage (Jendteg, 2011). Fördelarna kommer således både individen och kommunen till godo. I ett exempel från ett projekt i Gårdsten i Göteborg har man just lagt ihop samhällsekonomisk vinst (värdet av minskad arbetslöshet, minskad kriminalitet etc.) med företagsekonomisk förlust och i en summering kommit till slutsatsen att omvandlingsprojektet varit lönsamt (Lind & Lundström, 2008).
Naturen som intressent
Med kunskap om naturen och de tjänster som naturen kan bistå med så kan organisationer, företag och samhällen agera strategiskt genom att föra in miljöfrågorna i sin verksamhet. Haigh & Griffiths (2009) för fram naturen som en ”första gradens intressent” genom att exemplifiera med klimatfrågan.
Flera så kallade hundraårsregn har drabbat Köpenhamn och södra Sverige de senaste åren (Persson, 2011). Stormar och översvämningar leder till stora utgifter för städer och påverkar ekonomin dels genom behov av reparationer och dels genom att infrastruktur slås ut av exempelvis strömavbrott. Värdet av de minnen som går förlorade i översvämmade källare upplevs ofta ovärderliga. Klimatförändringar spås inte bara leda till fler oväder. Beräknad höjning av havsvattennivåerna har gjort att exempelvis Malmö ändrat sin gräns för lägsta marknivå för nybyggande till +3 meter (Malmö Stad, 2008). Ändrad kustlinje påverkar både befintliga byggnader och framtida möjligheter till exploatering.
Sårbarhet
Centraliserade och storskaliga lösningar förs gärna fram som mer effektiva än decentraliserade och småskaliga lösningar. Men ökad effektivitet kan också leda till ökad sårbarhet. I nära tre månader fick invånare i Östersunds kommun koka sitt dricksvatten vintern 2010/2011 sedan det kommit in magsjukebakterier i dricksvattensystemet (Östersunds kommun, 2010). På liknande vis innebär vår oljeberoende livsmedelsförsörjning en risk. Eftersom den konventionella matproduktionen är beroende i varje led från bekämpningsmedel och konstgödning som tillverkas av eller med hjälp av olja och naturgas, till olja för transporter, el som i stor utsträckning är koldriven och förpackningar av plast så kan vi vänta oss kraftigt stigande matpriser i takt med att oljan blir dyrare (McLaren, 2009). ”Peak food” blir kanske ett allmänt begrepp i spåren av peak oil och peak phosphorous.
Institutionella förändringar, social resiliens och en ekonomi med återhämtningsförmåga
Enligt Loorbach et al (2009) är ”resilience theory” en disciplin som passar de komplexa utmaningar vi står inför och som kan hjälpa till att utveckla framtidens hållbara affärsstrategier. En vital, levande ekonomi sker i en balans mellan effektivitet och resiliens (Lietaer et al, 2011). Ekonomier som kollapsar vid störningar hotar välståndet (Jackson, 2011). Med social resiliens avses en förmåga hos grupper eller samhällen att klara av yttre påfrestningar till följd av sociala, politiska eller miljömässiga förändringar. Ekonomisk resiliens är med samma resonemang en ekonomi med återhämtningsförmåga. Ekonomiprofessorn och Belgiens förre riksbankschef Bernard Lietaer förespråkar en utveckling av komplementära valutor och menar att det ekonomiska systemet bör lära av hur naturen skapar robusthet genom mångfald.
Det lokala och närhet är centrala begrepp när det handlar om resiliens. Alvord et al (2004) lyfter fram just ”build local capacity” som en av tre faktorer för lyckade sociala förändringar och socialt företagande. Även Korten (1996) hävdar att anknytning och sociala band är lika viktiga i det moderna samhället som det var förr i tiden. De största hindren för att skapa hälsosamma och hållbara samhällen är institutionella snarare än finansiella (Korten, 1996). Man kan också vända på det. Den stora möjligheten för att skapa ett hållbart samhälle ligger i att förändra de institutionella strukturerna i samhället.
Referenser
Alvord, S., H., Brown, L. D., Letts, C., W. (2004) Social Entrepreneurship and Societal Transformation, The Journal of Applied Behavioral Science 2004 40: 260.Effekt klimatmagasin nr 1/2010, Oljetoppen.
Haigh, N., Griffiths, A. (2009) The Natural Environment as a Primary Stakeholder: the Case of
Climate Change, Business Strategy and the Environment 18, s. 347-359.
Korten, D. C. (1996) Preparing for a New Economic Era i Wheeler, S. M., Beatley, T. (2009) The
Sustainable Urban Development Reader, second edition, s. 226-232. Jackson, T (2011), Välfärd utan tillväxt, Ordfront förlag.
Jendteg, S. (2011) Ekonomisk hållbarhet i ett stadsbyggnadsperspektiv, Föreläsning 2011-12-20, kurs LP0521, SLU Alnarp.
Lietaer, B. Money diversity, Föreläsning på internet, Tillgänglig: http://www.spokenword.org/program/1712073 [2012-01-16]
Lietaer, B., Ulanowicz, R. E., Goerner, S. J., McLaren, N. (2010) Is Our Monetary Structure a Systemic Cause for Financial Instability? Evidence and Remedies from Nature, Journal of Futures Studies, March 2010, 14(3): 89 – 108 Tillgänglig: http://people.biology.ufl.edu/ulan/pubs/Lietaer.pdf [2012-01-16]
Lind, H., Lundström, S. (20.. Affären Gårdsten. Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam? Uppsats nr 44, Bygg- och fastighetsekonomi, KTH, Stockholm. Tillgänglig: http://www.infra.kth.se/se/byfa/publikationer/svenskaUppsatserOchRapporter/44.pdf [2012- 01-16]
3
McLaren, N. (2009), SWEDESD Peak Food Presentation, Swedish International Centre of Education for Sustainable Development, Gotland, Tillgänglig: http://www.globalactionplan.com/node/359 [2012-01-16]
Malmö Stad (20.. Klimatet, havsnivån och planeringen, Dialog-pm 2008:2.
Malmö Stad (2011) Trafikmiljöprogram för Malmö stad 2012-201, remissversion oktober 2011.
Persson, K. M. (2011) Stadens vatten, Föreläsning 2011-11-15, kurs LP0521, SLU Alnarp.
Sveriges Radio (2012) Radioprogrammet Klotet 2012-01-11, Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3345&artikel=4902480 [2012-01-16]
Wikipedia (2012) ’Ekonomi’. Tilllgänglig: http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekonomi [2012-01-16]
Östersunds kommun (2010) Viktigt meddelande till allmänheten: Koka vattnet! Tillgänglig: http://ostersund.se [2012-01-16]
Texten ovan skrevs av mig, Sara Nelson, som del av examination när jag studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp 2011/2012. Dessa tre hör ihop:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar