måndag 30 september 2013

Planera med osäkerhet

Hur kan vi planera med osäkra parametrar?

Flexibilitet. Flexibilitet var ett av de ord som kändes allra viktigast när jag i teorin studerade hållbar stadsutveckling förra året. Lösningar baserade på en flexibel plattform är också det som förespråkas om du tar till ABCD-metoden för strategisk utveckling utvecklad av Det naturliga steget.

Om vi bygger storskaliga lösningar baserade på fel parametrar eller fakta som visar sig vara fel vid en utvärdering “imorgon” så riskerar vi att stå med oanvändbara städer och tomma stadskassor när t.ex. klimatförändringar, brist på billig olja och förlust av biologisk mångfald drabbar oss på allvar.

Att bygga resilienta och robusta system är som att skaffa sig en försäkring, helt olik den som handlar om att optimera. Men vad innebär resilisens för stadsbyggnad?

När jag förra året studerade Hållbar stadsutveckling vid Malmö Högskola och SLU Alnarp så saknade jag begreppet resiliens. Jag lärde mig mycket annat och det var med stort nöje jag fördjupade mig ytterligare där jag fann luckor. Här är tre av de “papers” som jag skrev.
Hållbar stadsutveckling - ekologiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - ekonomiskt perspektiv
Hållbar stadsutveckling - socialt perspektiv


Här är två citat där jag använder resiliens:

“Enligt Loorbach et al (2009) är ”resilience theory” en disciplin som passar de komplexa utmaningar vi står inför och som kan hjälpa till att utveckla framtidens hållbara affärsstrategier. En vital, levande ekonomi sker i en balans mellan effektivitet och resiliens (Lietaer et al, 2011). Ekonomier som kollapsar vid störningar hotar välståndet (Jackson, 2011). Med social resiliens avses en förmåga hos grupper eller samhällen att klara av yttre påfrestningar till följd av sociala, politiska eller miljömässiga förändringar. Ekonomisk resiliens är med samma resonemang en ekonomi med återhämtningsförmåga. Ekonomiprofessorn och Belgiens förre riksbankschef Bernard Lietaer förespråkar en utveckling av komplementära valutor och menar att det ekonomiska systemet bör lära av hur naturen skapar robusthet genom mångfald.”

“Hur väl vi bygger sociala nätverk med våra närmaste grannar, släkt och vänner, kan bli det som avgör hur vår framtid kommer att se ut, hur väl vi kommer att klara exempelvis framtidens energi-­ och livsmedelsförsörjning såväl i stad som på landsbygd. För mig är det främst detta som socialt hållbar stadsutveckling, eller ännu hellre social resiliens handlar om.”

If you spend a bunch of money optimizing for the wrong thing, it can be worse than doing nothing.” (David Roberts)

Inlägget är en kopia av ett inlägg från förra Saras ekoblogg på en domän som numera har lagts ner. Från 9 oktober 2012.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar