måndag 30 september 2013

Ekologiska pengar - del 1

Visst finns det ekologiska pengar!


Sporrad av att en granne snackade om att skapa en lokal valuta, snabbläste jag boken Local Money. (En bok som jag säljer!)

Nu har jag blivit helt biten av komplementära valutor. Man kan också kalla en del komplementära valutor förekologiska pengar. Varför då?

Efter att ha läst boken Local Money förstår jag att det finns några olika syften med en lokal valuta:

  • Att i sitt huvud få in att pengar är “bara pengar”. Pengar i sig är inte värdefulla. Det värdefulla är vad vi gör och kan göra. När pengar används väl fungerar de som en smörjmedel i ett samhälles ekonomi.
  • Stärka sociala band genom att grannar byter tjänster och varor med varandra.
  • Få igång handel i tid av depression då folk är benägna att bara spara.
  • Medverka till resiliens i ett samhälle. En lokal valuta kan hindra att pengar läcker ut från samhället. En lokal valuta kan användas till att stötta lokal handel, butiker och företag som ägs av folk från bygden. I en långvarig ekonomisk kris minskar människors konsumtion och företag tvingas lägga ner. Att då ha kvar åtminstone de företag som ägs lokalt kan avgöra hur väl ett samhälle klarar sig långsiktigt. Speciellt viktigt är det att företag som har leverantörer från bygden kan leva kvar eftersom det påverkar möjligheten att bygden lever och lokal befolkning kan finna försörjning i flera led av leverantörer och underleverantörer.
Lokal handel minskar behovet av transporter och därmed utsläpp av koldioxid. Jag kan komma på fler kopplingar till hur valuta och ekologi hänger ihop. Tänk vidare själv!

I Local Money och på Internet läser jag om olika sorters lokala valutor. Några exempel är
Bytesringar Inspiration: LETS (Local Exchange Trading Schemes) in UK ,http://www.gjarnabytesring.se och http://www.bytsbytesring.se
Tidbanker Inspiration: http://timebanking.org/ ochhttp://www.tidsnatverket.se/
Regionala valutor Inspiration: http://www.regiogeld.de Som exempelChiemgauer som även har kortläsare och kreditkort för sin lokala variant av valuta.

Omställningsvalutor som Totnes Pound och Lewes Pound växlas in mot “vanliga” pund och får den lokala ekonomin att snurra.
Och lokala valutor backade mot honung, till skillnad från många som “backar” mot guld. I en kris är det ingen som vill äta guld. ExempelvisKlöver (som funnits i Sverige sedan 1984) och Djing (lanseras 11 september 2011).

När jag läste boken fattade jag inte att det finns så många komplementära valutor inom EU utan att jag hört talas om det. Med sedlar och kortläsare till och med. Att ingen tagit upp detta i diskussionen om ekonomisk kris.

När den nya ekonomiska krisen blev ett faktum tänkte jag på föredraget jag hörde med Nicole Foss i våras. En bloggare som lyssnat på samma föredrag men på annan ort sammanfattade Nicoles avslutande råd så HÄR. “Några handfasta råd hon ger är att så snart som möjligt om det är möjligt göra sig skuldfri. När bubblorna spricker sitter du fast om du har bostadslån. Sälj ditt hus och bygg en “extended family”, alltså börja leva under kollektiva former.”
För facebookvänner: Nätverket för komplementära valutor i Sverige.

****************************************

Om WIR - en lokal valuta i Schweiz

Se här hur en lokal valuta kan fungera. I den 8 minuter långa filmen trycker de på några poänger, bland annat:
  • När den vanliga valutan är i kris och folk slutar att konsumera för att istället spara så fungerar den komplementära valutan som vanligt utan minskad omsättning.
  • En lokal valuta får de lokala jobben att snurra och pengar “läcker” inte ur samhället. (I liknande system i Södra Tyskland så uppskattade man att ca 1/3 av de transaktioner som gjordes var affärer som utan den lokal valutan aldrig skulle ha blivit av. källa: boken Local Money)
  • Den lokala valutan skapar sociala band och påminner oss om att det är vi människor som är värdefulla. Även om pengarna förlorar i värde så gör inte vi det!

Jag håller föredrag om lokala/komplementära valutor. Kontakta mig om det kunde vara intressant för din arbetsplats eller skola.




Inlägget är en kopia av ett inlägg från förra Saras ekoblogg på en domän som numera har lagts ner. Från 21 januari 2013.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar