Under denna rubrik tänkte jag samla fakta och inspiration för byggandet av moderna stadsdelar, på finaste jordbruksmark:
1. Collaborative consumption - Bygg för framtidens behov och framtidens konsumtionsmönster!
För tre år sedan hade du troligen hört talas om bilpooler, men kanske inte om couchsurfing och inte deltagit i någon klädbytarträff?
1994 kunde du i Sverige köpa din första ekologiska banan - nu kan du fylla hela kundvagnen med olika KRAV-märkta varor.
1980 kom en lokal idrottförening och hämtade tidningar för pappersåtervinning, idag sorterar du till och med ut dit matavfall och funderar på om det ska bli biogas eller kompost i den egna odlingen?
Vi ändrar oss och våra beteenden utan att vi knappt märker det. Och det känns bra.
Inom tio år gissar jag att du själv odlar eller köper grönsaker från en stadodling i din egen stad. Inom tio år gissar jag att du är med i minst en bilpool och har provat på att bo i någon okänd persons lägenhet då du rest på semester eller konferens. Om tio år är det få som köper en borrmaskin för att få hål i en vägg, de, de “köper hålet” och/eller lånar maskinen genom en toolpool eller hittar en granne som borrar genom Streetbank. Troligen har du inom tio år använt dig av någon komplementär valuta, kanske en tidbank.
De fyra drivkrafterna bakom den snabba utvecklingen av collaborative consumption:
TEKNIK typ sociala medier, pånyttfött intresse för GRUPPEN och grannarna, MILJÖMEDVETENHET, PRISMEDVETENHET & ekonomiska kriser
Om varför antalet parkeringsplatser inte behöver bli så stort.
Hör Rachel Botsman berätta om hur 61% av deltagare i ett experiment inte ville ha tillbaka sina bilnycklar. Vill du se en superkort sammanfattning, se från 18:36 minuter in på filmen.
Läs mer om övergången från Hyperconsumption till Collaborative consumption http://collaborativeconsumption.com.
2. Jord
http://www.eea.europa.eu/sv/articles/jord
“Tänk dig att det här äpplet är planeten jorden. Dela äpplet i fyra delar och släng bort tre delar. Den klyfta som finns kvar motsvarar jordens landområden.
Hälften av den landmassan utgörs av öken, polarområden eller berg* – områden där det är för varmt, för kallt eller som är beläget på för hög höjd för att odla föda. Skär klyftan mitt itu. Fyrtio procent av det som finns kvar är alltför stenigt, brant, näringsfattigt eller för blött för att det ska gå att producera livsmedel där. Skär bort den biten också. Nu har du kvar en pytteliten bit av äpplet.
Titta på skalet på äppelbiten, som omsluter och skyddar ytan. Det tunna lagret motsvarar den tunna ytan av jord som finns på vår planet. Skala bort det och nu börjar du förstå hur lite det finns av den bördiga mark vi är beroende av för att föda hela befolkningen. Den konkurrerar med byggnader, vägar och avfallsdeponier. Den är också utsatt för föroreningar och effekterna av klimatets förändring. Den bördiga jorden drar ofta det kortaste strået.”
3. Urbana odlingar skapar medvetenhet och sprider kunskap om stadens ekologi
Stockholm resilience centre bloggar om erfarenheter från Berlin, bland annat om hur stadsodlingar påverkar utvecklingen av stadsdelar.
4. Mötesplatser och besöksmål
Vision: JORDEN och stadsodlingarna på Brunnshög blir attraktioner mätbara med HAVET och strandpromenaderna i Västra hamnen.
5. Resilienta kvarter - är det möjligt?
... återkommer med länkar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar